Fluke Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?

[Mindmapper]

V6018 är det som gör grovjobbet. 125W som du skriver. strömmen genom V6018 går genom två 1 ohms resistorer till GND. Blir strömmen för stor aktiveras tyristorn och stänger av för att skydda komponenterna.
Det kan vara svårt att ta eda på vad som tar död på dessa transistorer. Eftersom de utgör en switchkrets finns det mycket transienter i omgivningen. Dioder och kondensatorer är de huvudsakliga komponenterna som skyddar halvledarna mot skadeverkningar av dessa transienter.

[Haralt]

Jag lödde idag bort tyristor V6112 (BT151) den som tjänar som "kofot", cow bar, och i min enkla testrigg(9 V batteri, lampa och några motstånd) kontrollerade att den öppnar vid triggning på styret. Och det gör den, alltså är den OK, och lödde in den igen. Jag lydde alltså mindmapper, som bestämt tyckte att den skulle kollas.

Jag ska se om jag hittar i gömmorna någon batterieliminator på ca 12 till 20 V, DC eller AC och mata oscilloskopets 230V-intag. Skonsammare.

[Mindmapper]

Att de två switchtransistorerna var kortslutna förklarar ju varför du hade så låg resistans (hög ström) när du mätte före och efter likritarbryggan. Följer du strömvägen efter likriktarbryggan ser du att från + går strömmen genom trafon, transistorn, de två parallellkopplade 1 ohm resistorerna till - på likriktarbryggan. Med transistorn kortsluten har du inget som slår från när transformatorn är mättad och du får en väldigt låg impedans i kretsen.

Svårigheten är att ta reda på varför transistorerna blev kortslutna.
Med transistorerna kortslutna kan ej tyristorn göra sitt jobb, att avbryta switchningen och bryta strömmen genom transformatorn.

[MiaM]

Bra att du hittat kortslutna komponenter.

Dock så tjatar jag ändå om detta att prova att mata med klart lägre spänning, typ 10-30V, och med lämplig strömgräns (lampa eller strömgräns på labbaggregat), för att det gör det så otroligt lätt att hitta vad som är kortslutet genom att bara spänningsmäta.

Också: Om du matar in matningsspänning till switchkretsen på rätt ställe så borde det gå att få den att starta även med alldeles för låg inspänning, och då borde det gå att se om du får proportionellt rimliga spänningar på sekundärerna. Alltså säg om du matar in 20V så kanske du kan få 1V på en 12V-sekundär osv. Lite högre för att agget kommer försöka ge max spänning och aldrig nå reglerpunkten, men också lägre för att diodspänningsfallen blir ju markanta vid så låga spänningar.

jag börjar fundera på om det kanske kan vara läge att chansbyta plastkondensatorerna innan du provkör igen med ny effekttransistor. Jag har aldrig hört talas om att dessa skulle bli dåliga, men det känns lite som enda komponenterna som är svåra att mäta upp något fel på och som skulle kunna skapa elände om de blivit dåliga, kanske?

Också: Är alla "plastkondingar" just plastkondingar, eller är en av dem en plastkapslad tantal eller liknande ovanlighet?

[Haralt]

Specialtyristorn V6013 (BRY39) vet jag inte om är OK. Märklig komponent. Den har 2 styren. Den anges vara programerbar, det de menar kanske är spänningsskillnad mellan dessa 2 styren som triggar den och kan ändras genom att välja annat värde på R6007
Jag har inte mätt på den. Jag måste väl löda bort den för att kunna mäta på den.

Den verkar vara viktig, se text. Den kanske är kass? Kanske den är storboven i dramat?

Finns det ekvivalent till BRY39? Verkar vara en gammal komponent svår att få tag på.

Här är en som kämpar med nätaggregatet i en Philips PM 3055, som har samma nätaggregat som PM3065.
Samma fel som jag har verkar det.
https://www.eevblog.com/forum/repair/re ... ransistor/

Tydligen är det viktigt att ersätta pajade komponenter med samma komponeten pga det är en självsvängade switchat nätaggregat.

[Haralt]

Jag lödde bort V6013 (BRY39) och mätte litet på den, diodmätning UT161D.
+sladd...................-sladd...................resultat
anod(4)..................katod(1)...............0,745 V
katod(1).................anod(4)..............."OL", mkt högt R

Ska den verkligen leda i framriktning anod -katod, utan triggning? Den beter sig som en vanlig diod.

Den ger en framledningsspänning på ca 0,68 - 0,73 V för PN-övergångarna som förväntat. Och spärrar om mätkablarna skiftas.
BRY39 verkar OK.

Jag kanske ska testa den i en enkel testrigg för att se att den börjar leda vid triggning(såsom den jag testade tyristor BT151)?

[Haralt]

Jag gjorde en simpel testrigg för provning av BRY39.

Den verkar inte reagera på triggning med 0,81 V på katod-gaten, det är samma spänning över 220 Ω motståndet, före och efter triggning på kg.
Strömmen genom 220 Ω motståndet är ca 35 mA. Spänningen över 100 Ω motståndet sjunker från 0,81 till 0,78 V vid vid triggning på kg.

Jag anslöt inte anod-gaten till något, utan hänger löst i luften.

[MiaM]

Märklig komponent. Undrar ens vad "stäng av"-gaten fyller för funktion i denna koppling?

I princip så ifall du hittar ett par transistorer vars bas tål samma ström som katod-anod på denna BRY-specialare, och vars strömförstärkning osv är stark nog att i "ekvivalentkopplingen" (den från BRY-databladet) trigga inom specen för BRY, så skulle du kunna ersätta med en sån koppling.

För att testa den så kan du ju prova att koppla G1 till katoden, eller G2 till anoden, och se om den slutar leda. Gör gärna denna ihopkoppling med mätinstrumentet ställt på ström, för att se hur mycket ström som går genom gate.

[Haralt]

Jag har ytterligare mätt med instrumentet DCA55 på mystiska tyristorn V6013 (BRY39), jag mätte separat på PNP- och på NPN transistorn i den, resultat:
DCA55 tror att PNP-transistorn är ett diodnätverk.
common diode network
framspänning D1: VF = 0,831 V
testström D1: IF = 4,118 mA
framspänning D2: VF= 0,751 V
testström D2: IF = 4,198 mA

Den andra transitorn NPN, fattar DCA55 att det är en transistor och anger korrekt pinne för mätsladdarna(röd, grön och blå)
hFE=87
testström IC=2,5 mA
spänning bas-emitter VBE = 0,761 V
testström IB = 4,187 mA
läckström IC = 0,000 mA

[Haralt]

Jag modifierade testriggen för att testa BRY39, se bild!
Jag ville prova med högre triggspänning, ca 1,6 V på katod gaten, och lägga spänning på anod-gaten via ett motstånd på 1000 Ω för atts se om det spärrar tyristorn.

Tyvärr måste jag ha råkat bränna BRY39. Jag fick ingen spänning alls över R3 (220 Ω). Den rackarn BRY39 är svår att få tag på också.
Typiskt, då den verkade vara OK. Det som jag tyckte var konstigt med den, är att den leder utan att jag triggade den på katod-gaten och det var det jag nu ville undersöka litet närmare.
Som det heter undersökningen gick bra, tyvärr omkom patienten(BRY39).

Här visas bilder på en öppnad BRY39:
https://www.richis-lab.de/BipolarA40.htm


Svebry i Skövde verkar ha BRY39
https://www.svebry.se/product/bry39

Dönberg Electronics på Irland, verkar ha den.
https://www.donberg.de/descript/b/bry_39.htm

Radio Kölsch i Hamburg verkar också ha den:
https://www.radiokoelsch.de/BRY39-Thyristor-TO-72

Electronic Studio, 29683 Bad Fallingbostel, Deutschland verka också ha den:
https://electronic-studio.com/BRY39-PNP ... 275mW-TO72

Grieder Bauteile i 4450 Sissach Schweiz, verkar också ha den:
https://shop.griederbauteile.ch/product ... ts_id=4109

Infoelec shop i 42780 Violay Frankrike har den också:
https://www.infoelec-shop.fr/accueil/11 ... 3HaEme2d9j

Reboul Electronique i Besançon i Frankrike har också:
https://www.reboul.fr/catalogue/actifs- ... 28994.html

Rédigé: BRY62 har också 4 ben, anod, anode-gate, katod-gate och katod, dock helt annan kapsling nämligen SOT 143B. Det står inget om "programable" i databladet, trots väldigt lik BRY39.

[Mindmapper]

Tycker det ska vara svårt att bränna den med den kopplingen, den spänning och de resistansvärden du har. Leder den utan att du triggar den borde du ha spänning över R3.

Hur ser de värden du mätte upp förut i förhållande till de värden du har nu? Jag menar de värden du mätte på PNP delen och NPN delen tidigare.

[Haralt]

Jag kan ha kommit åt med fel sladd på fel ställe. När man gör provisorisk koppling med en massa sladdar, ormbo, lätt att ta fel.

Det är riktigt att jag ville vara snäll mot BRY30:an och endast ge den låga strömmar under 35 mA i testriggen.

Tyvärr den har gått hädan, jag testade igen med DCA55 på NPN-transistorn och DCA55 säger "No component detected", alltså den som den tidigare identifierade som transistor.

För PNP säger den inte "common diode network" längre, utan "diode or diode junction", och då en diod mellan anod anode-gate, VF = 0,825 V. Hittar alltså bara en diod.
Så den är kass.

[Mindmapper]

De flesta lär ha gjort misstag med någon trådände, lika tråkigt när det släpper ut röken i någon komponent.

[Haralt]

Jag tänker byta ut befintlig optokopplare CNX35U mot en ny CNY17-1(har jag redan), se bild!
Sådan optokopplare kan nämligen ha tröttnat på 35 à 40 år.

Nu är det en 6-foting, och det är svårt eller rättare sagt omöjligt att med vanlig lödspets på en lödkolv att värma 6 fötter samtidigt. Hur göra?

Rédigé: Jag har ingen avlödningsutrustning, men en tennsug och avlödningsfläta.

[Glenn]

Du använder en tennsug eller lödfläta ?

Ja eller avlödningsutrustning med pump om du har tillgång till det.