Jag lödde in ersättare för pajade in V6014 och V6018. Men det är kopparbanor på både lödsidan och ovansidan.
Jag är osäker på att det blev riktigt på kretskortets ovansida. Den sidan är det förbaskat svårt att komma åt att värma med lödkolven(30 W).
Men egentligen ska det väl räcka att löda på endast undersidan och tennet ska väl flyta upp och väta och göra god elektrisk förbindelse på ovansidan.
Jag kontrollmätte om elektrisk förbindelse mellan transistorernas monteringsläpp och kylfläns, och det var det.
Det var den förbaskade silikonduken mellan V6018 och kylflänsen som jag fick justera litet så inte elektrisk förbindelse. Dum konstruktion.
När kylflänsen blir varm kanske det blir kontakt igen, då silikonduken mjuknar något.
Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Senast redigerad av Haralt 20 april 2025, 15:56:24, redigerad totalt 10 gånger.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Normalt är hålen genompläterade så det skall funka oavsett.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
På V6018 är det kollektorn som har kontakt med montageläppen, och på V6014 är det D(drain).
Men C på V6018 och D på V6014 är ju redan förbundna med varandra via kopparbana, så det gör väl inget då om även deras montageläppar har kontakt med kylflänsen?
Det borde inte behövas någon silikonduk?
Kylflänsen har har i sin tur elektrisk förbindelse med anodsidan zenerdiod V6012. Det är väl litet konstigt Philips har valt det?
Råkar man nudda kylflänsen under drift, får man sig en elstöt, kan det verkligen vara lämpligt?
Kylflänsen är fastlödd på 2 ställen på kortets undersida. På undersidan är det bara en lödpärla och ingen elektrisk kontakt med något annat.
Är det tänkt att den smala kopparbanan ska brännas av vid felfunktion?
Det är väldigt smala(ca 0,3 mm) kopparbanor från kylflänsfästpunkt till grövre kopparbana, som går vidare till bla. BRY39 och termistor R6009, se foto.
Går det verkligen att tennlöda en aluminiumkylfläns, som Philips här har gjort?
Men C på V6018 och D på V6014 är ju redan förbundna med varandra via kopparbana, så det gör väl inget då om även deras montageläppar har kontakt med kylflänsen?
Det borde inte behövas någon silikonduk?
Kylflänsen har har i sin tur elektrisk förbindelse med anodsidan zenerdiod V6012. Det är väl litet konstigt Philips har valt det?
Råkar man nudda kylflänsen under drift, får man sig en elstöt, kan det verkligen vara lämpligt?
Kylflänsen är fastlödd på 2 ställen på kortets undersida. På undersidan är det bara en lödpärla och ingen elektrisk kontakt med något annat.
Är det tänkt att den smala kopparbanan ska brännas av vid felfunktion?
Det är väldigt smala(ca 0,3 mm) kopparbanor från kylflänsfästpunkt till grövre kopparbana, som går vidare till bla. BRY39 och termistor R6009, se foto.
Går det verkligen att tennlöda en aluminiumkylfläns, som Philips här har gjort?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Jag lödde bort V6017 och V6019, som jag tidigare hade mätt vara kortslutna. Men vid mätning bortlödda vara bara V6017 trasig. De sitter ju parallellt, bara en drossel emellan, då tror man vid mätning inlödda att båda är trasiga.
Jag ersatte båda med BYW56 och lödde in dem.
V6017: det satt en PH BYV96E, men på schemat och i reservdelslistan anges BYV27.
V6019: det satt en PH BYV95C(tål 1000 V), men på schemat och i reservdelslistan anges BYV26C(tål 600 V).
Så nu blir det en spänningståligare diod för V6017, 1000 V istället för 600 V. Alltså samma dioder som jag lödde in i likriktarbryggan.
Jag ersatte båda med BYW56 och lödde in dem.
V6017: det satt en PH BYV96E, men på schemat och i reservdelslistan anges BYV27.
V6019: det satt en PH BYV95C(tål 1000 V), men på schemat och i reservdelslistan anges BYV26C(tål 600 V).
Så nu blir det en spänningståligare diod för V6017, 1000 V istället för 600 V. Alltså samma dioder som jag lödde in i likriktarbryggan.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Jag mätte med halvledarinstrumentet DCA55 på en zenerdiod som jag ska ersätta V6021 med, en BZX79C3V0 R0, zenerspänning alltså 3,0 V, se bild.
Instrumentet tror att anoden är katod. Så indikerad framspänning Vf och testström If är bakriktningen.
Instrumentet mäter med ca uppåt 4 V, öppen krets.
Att DCA55 fallerar att mäta denna zenerdiod, beror på att den har så låg zenerspänning som blott 3,0 V. På andra zenerdioder med högre zenerspänning går dock bra.
Jag försökte mäta med DCA55 på bortlödd V6112, en tyristor BT151, men instrumentet säger "unknown/falty component".
Samma för en helt ny BT151-800R. DCA55 klarar att mäta på tyristorer som har trigg och hållström upp till 5 mA, men inte att mäta på tyristorer som kräver högre än 5 mA trigg- och hållström.
Instrumentet tror att anoden är katod. Så indikerad framspänning Vf och testström If är bakriktningen.
Instrumentet mäter med ca uppåt 4 V, öppen krets.
Att DCA55 fallerar att mäta denna zenerdiod, beror på att den har så låg zenerspänning som blott 3,0 V. På andra zenerdioder med högre zenerspänning går dock bra.
Jag försökte mäta med DCA55 på bortlödd V6112, en tyristor BT151, men instrumentet säger "unknown/falty component".
Samma för en helt ny BT151-800R. DCA55 klarar att mäta på tyristorer som har trigg och hållström upp till 5 mA, men inte att mäta på tyristorer som kräver högre än 5 mA trigg- och hållström.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
Mindmapper
- Inlägg: 7008
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Intressant att du gör en så ingående undersökning. Här ser man definitivt hur viktigt det är att lära känna sina instruments egenskaper.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Peak Electronics har också en zenerdiodmätare, en Zen50, kostar ca 1100 kr, men någon sådan har jag inte, och tänker jag inte skaffa heller.
De har även ett instrument för tyristorer och triac, tänker jag heller inte skaffa.
https://www.peakelec.co.uk/index.html
Limmared Radio & Data saluför Peak Electronics instrument.
Kjell&Co säljer LCR40, har jag sett, men bara det, sedan kostar det mer på Kjell&Co.
De har även ett instrument för tyristorer och triac, tänker jag heller inte skaffa.
https://www.peakelec.co.uk/index.html
Limmared Radio & Data saluför Peak Electronics instrument.
Kjell&Co säljer LCR40, har jag sett, men bara det, sedan kostar det mer på Kjell&Co.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Är väl bara att koppla upp zenerdioden med ett lämpligt seriemotstånd mot labbaggregatet och mäta zenerspänningen.
Verkar som om alla komponenter du testar är trasiga på detta oscilloskop, så du får krypa till korset och erkänna dig besegrad och köpa ett som fungerar.
Verkar som om alla komponenter du testar är trasiga på detta oscilloskop, så du får krypa till korset och erkänna dig besegrad och köpa ett som fungerar.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Tyvärr rä det ju ofta så med switchade nätdelar, när nån komponent pajar drar den med sej fler, och byter man en eldas den nybytta upp pga det osv..
-
Mindmapper
- Inlägg: 7008
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Ge inte upp! Du har gjort många framsteg.
Du har också konstaterat att du har mycket komponenter som inte är trasiga.
När jag började med elektronik fanns det inte så mycket komponenttestare.
De som fanns var labbinstrument och i en helt annan prisklass än vad man hade råd med.
Sedan kom så småningom transistortest på multimetrar. Fast det var sällan man använde den finessen. Ofta komponentmätte man komponenten med multimetern.
Det instrumentet som absolut inte gick att vara utan var multimeter och oscilloskop. Labbaggregat också.
Felsökning innebar oftast mäta matningsspänningar, sedan signalföljning med oscilloskop. Sedan var du oftast hemma och det var bara finliret kvar med bestämning av arbetspunkter och sedan det sista steget att med komponentmätning konfirmera att det var rätt komponent(er) man kommit fram till.
Komponenter konstaterade man i 99% med ohmmätning/diodmätningsområdena på multimetern. De gånger det inte räckte fick man lösa med egenbyggda komponenttester.
Zenerdioder har jag nog knappast testat genom att koppla upp med seriemotstånd. Något enstaka tillfälle har jag behövt koll på om zenerspänningen hållit sig inom de toleranser som behövts. Vid fesökning (spänningsmätning) har det annars visat sig om spänningen är 0V, hög eller Uz. 0V brukar indikera frånvaro av spänning eller kortslutning i komponenten. Hög spänning indikerar avbrott i komponenten, och Uz riktig komponent.
I något väldigt enstaka fall har man haft för hög zenerspänning. Det indikerar då för hög ström till zenerdioden. Förr i tiden kunde det indikera en kolmassa resistor som minskat i resistans. Idag används knappast kolmassa resistorer, då är det mera troligt det indikerar en zenerström som är beräknad för hög för att få en lång livslängd på zenerdioden.
Med komponentkunskap och en multimeter kan man klara det mesta i felsökning utan komponenttester. De komponenter som är lite svåra är tyristorer och fet, har då byggt egna testare för att konstatera trasiga komponenter. Vid några tillfällen har jag haft vanliga dioder som visat sig hela vid komponentmätning, men vid högre spänningar (i kretsen) visat genombrott eller att inte fungera som switchar. Detta har varit vid väldigt enstaka tillfällen man stöt på detta. I 99,99 fall har nog dioder visat avbrott eller kortslutning vid mätning med multimeter. Skulle inte heller lita på att en komponenttester visar dessa fel. Signalmätning eller spänningsmätning i kretsen visar dock problemet.
Som Glenn säger så är switchade nätdelar lite knepiga att felsöka eftersom de drar med sig flera komponenter vid vissa fel.
Du har också konstaterat att du har mycket komponenter som inte är trasiga.
När jag började med elektronik fanns det inte så mycket komponenttestare.
De som fanns var labbinstrument och i en helt annan prisklass än vad man hade råd med.
Sedan kom så småningom transistortest på multimetrar. Fast det var sällan man använde den finessen. Ofta komponentmätte man komponenten med multimetern.
Det instrumentet som absolut inte gick att vara utan var multimeter och oscilloskop. Labbaggregat också.
Felsökning innebar oftast mäta matningsspänningar, sedan signalföljning med oscilloskop. Sedan var du oftast hemma och det var bara finliret kvar med bestämning av arbetspunkter och sedan det sista steget att med komponentmätning konfirmera att det var rätt komponent(er) man kommit fram till.
Komponenter konstaterade man i 99% med ohmmätning/diodmätningsområdena på multimetern. De gånger det inte räckte fick man lösa med egenbyggda komponenttester.
Zenerdioder har jag nog knappast testat genom att koppla upp med seriemotstånd. Något enstaka tillfälle har jag behövt koll på om zenerspänningen hållit sig inom de toleranser som behövts. Vid fesökning (spänningsmätning) har det annars visat sig om spänningen är 0V, hög eller Uz. 0V brukar indikera frånvaro av spänning eller kortslutning i komponenten. Hög spänning indikerar avbrott i komponenten, och Uz riktig komponent.
I något väldigt enstaka fall har man haft för hög zenerspänning. Det indikerar då för hög ström till zenerdioden. Förr i tiden kunde det indikera en kolmassa resistor som minskat i resistans. Idag används knappast kolmassa resistorer, då är det mera troligt det indikerar en zenerström som är beräknad för hög för att få en lång livslängd på zenerdioden.
Med komponentkunskap och en multimeter kan man klara det mesta i felsökning utan komponenttester. De komponenter som är lite svåra är tyristorer och fet, har då byggt egna testare för att konstatera trasiga komponenter. Vid några tillfällen har jag haft vanliga dioder som visat sig hela vid komponentmätning, men vid högre spänningar (i kretsen) visat genombrott eller att inte fungera som switchar. Detta har varit vid väldigt enstaka tillfällen man stöt på detta. I 99,99 fall har nog dioder visat avbrott eller kortslutning vid mätning med multimeter. Skulle inte heller lita på att en komponenttester visar dessa fel. Signalmätning eller spänningsmätning i kretsen visar dock problemet.
Som Glenn säger så är switchade nätdelar lite knepiga att felsöka eftersom de drar med sig flera komponenter vid vissa fel.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Äggsakt Glenn,
Jag har hittat några defekta komponenter i nätdelen. Bl.a likriktardioderna, jag bytte dem och 4 april 2025 anslöt jag 230 V till skåpet och hoppades de som orsakat felet. Men skåpet var helt dött, det var alltså inte enbart dessa som är bovarna i dramat. Sedan den 4:e april har jag inte anslutit 230 V ännu till skåpet. Istället har jag mätt runt i nätdelen och när oväntat mätvärde, lött bort ett ben eller hela komponenten och mätt på den.
Jag har hittat bl.a. defekt V6014 (BUZ80) och V6018(BUW12A), som jag har bytt ut med ersättare. 2 st dioder var kaputt, och har jag bytt ut. En 3,0 V zenerdiod var kaputt, och bytt ut.
2 st 68 μF elektrolytkondensorer hade tappat hälften av sin kapacitans, och de har jag bytt ut.
Jag vill leta ytterligare innan 230 V släpps på. Jag tänkte ha en 75 W(största jag har) hederlig gammal glödlampa i serie med oscilloskopet, för att skona skåpet och antar att skåpet då får ca 125 V över sig.
Skåpet anges dra ca 60 W. Sedan kan jag ansluta direkt till 230 Volt, och köra skarpt.
Jag har haft ett oscilloskop Gould Advance 10 Mhz, men det var för länge sedan, gymnasietiden.
Jag har hittat några defekta komponenter i nätdelen. Bl.a likriktardioderna, jag bytte dem och 4 april 2025 anslöt jag 230 V till skåpet och hoppades de som orsakat felet. Men skåpet var helt dött, det var alltså inte enbart dessa som är bovarna i dramat. Sedan den 4:e april har jag inte anslutit 230 V ännu till skåpet. Istället har jag mätt runt i nätdelen och när oväntat mätvärde, lött bort ett ben eller hela komponenten och mätt på den.
Jag har hittat bl.a. defekt V6014 (BUZ80) och V6018(BUW12A), som jag har bytt ut med ersättare. 2 st dioder var kaputt, och har jag bytt ut. En 3,0 V zenerdiod var kaputt, och bytt ut.
2 st 68 μF elektrolytkondensorer hade tappat hälften av sin kapacitans, och de har jag bytt ut.
Jag vill leta ytterligare innan 230 V släpps på. Jag tänkte ha en 75 W(största jag har) hederlig gammal glödlampa i serie med oscilloskopet, för att skona skåpet och antar att skåpet då får ca 125 V över sig.
Skåpet anges dra ca 60 W. Sedan kan jag ansluta direkt till 230 Volt, och köra skarpt.
Jag har haft ett oscilloskop Gould Advance 10 Mhz, men det var för länge sedan, gymnasietiden.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Thyristorer går lätt att testa med labbrigg.Haralt skrev: ↑23 april 2025, 10:15:45Jag försökte mäta med DCA55 på bortlödd V6112, en tyristor BT151, men instrumentet säger "unknown/falty component".
Samma för en helt ny BT151-800R. DCA55 klarar att mäta på tyristorer som har trigg och hållström upp till 5 mA, men inte att mäta på tyristorer som kräver högre än 5 mA trigg- och hållström.
Koppla plus från lämplig matning, typ 12V eller vad du nu råkar ha, med motstånd i serie till anod, katod till minus. Pot som spänningsdelare (och ev motstånd i serie med plus som skydd mot att göra fel) för att mata gate. Mät spänning dels katod-gate och dels katod-anod (eller ha lysdiod i serie med anodmotståndet). Skruva sakta upp potten och se vilken gate-spänning som får thyristorn att börja leda. Sänker du sen gatespänningen till noll så ska thyristorn fortsätta leda.
OBS att thyristorer (och triac:ar) har en minimiström som man inte får underskrida för att de garanterat ska fortsätta leda.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Bortlödda V6112 (BT151) som ska tjäna som kofot och kortsluta sekundärlindning på tranformatorn, mätte jag med multimeterns diodtest och sedan mätte jag på en helt ny ersättare BT151-800R, som jag har skaffat. Det blev likadana mätvärden.
Anod-katod mkt högt motstånd, även vid skiftning mätkablarna.
Anod-gate mkt högt motstånd, även vid skiftning mätkablarna.
Det som skiljer sig är:
gate-katod, även vid skiftning mätkablarna, som ger ca 290 mV för bef. BT151-500R, mot ca 190 mV för nya BT151-800R.
Därför antar ja att bef. BT151 är OK, och lödde in den.
Inte bygger jag en mätrigg bara för att testa en tyristor.
Anod-katod mkt högt motstånd, även vid skiftning mätkablarna.
Anod-gate mkt högt motstånd, även vid skiftning mätkablarna.
Det som skiljer sig är:
gate-katod, även vid skiftning mätkablarna, som ger ca 290 mV för bef. BT151-500R, mot ca 190 mV för nya BT151-800R.
Därför antar ja att bef. BT151 är OK, och lödde in den.
Inte bygger jag en mätrigg bara för att testa en tyristor.
Senast redigerad av Haralt 24 april 2025, 08:40:28, redigerad totalt 2 gånger.
-
Mindmapper
- Inlägg: 7008
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Utan mätrigg riskerar du att ha en tyristor som inte leder.
Blir spänningen för hög kommer inte kofoten att göra sitt jobb.
Konstigt resonemang av dig. Du har hittills gjort mycket noggranna undersökningar och så struntar du i att kontrollera en viktig säkerhetsdetalj ordentligt.
Du behöver inga knepiga grejor för att fixa en testrigg i det här fallet, eller sätt dit den nya.
Blir spänningen för hög kommer inte kofoten att göra sitt jobb.
Konstigt resonemang av dig. Du har hittills gjort mycket noggranna undersökningar och så struntar du i att kontrollera en viktig säkerhetsdetalj ordentligt.
Du behöver inga knepiga grejor för att fixa en testrigg i det här fallet, eller sätt dit den nya.
Re: Philips PM3065 oscilloskop 100 MHz, hur reparera?
Det behövs ju ingen avancerad rigg. Ett par motstånd och en potentiometer, eller ett varierbart och ett fast nätagg och två motstånd. Det varierbara för att ge gate-spänning och det fasta med seriemotstånd till anoden. Typiskt nåt man gör provisoriskt med prylar man råkar ha. Värden på motstånd osv är inte särskilt kritiskt.
Håller med om risken att ifall denna krets inte fungerar så finns inget skydd mot överspänning.
Håller med om risken att ifall denna krets inte fungerar så finns inget skydd mot överspänning.
