Och jag som trodde att det handlade om en ledare från karossen till jord ifall blixten slog ner i bilen.
Ny revolutionerande uppfinning
-
Quetzalcoatl
- Inlägg: 41
- Blev medlem: 19 maj 2023, 15:34:47
Re: Ny revolutionerande uppfinning
Re: Ny revolutionerande uppfinning
Jordledare som åskskydd i bil gör ingen skillnad. Bilens kaross som åskskydd är att den skapar ett homogent spänningsfält inuti bilen.
Det blir samma spänning i biltaket som i bilgolvet så den som är inuti kan inte märka av någon spänning med undantag av den relativt lilla spänning som beror av de resistiva förlusterna i bilplåten när åsk-strömmen passerar.
Det är samma sak som när åskan slår ner i passagerare-flygplan i luften. En sådan åskurladdning som går in i flygplanet lämnar alltid planet på annan plats utan att ställa till med någon skada då planets tunna aluminum-hölje leder fullt tillräckigt bra för att det inte ska kunna avsättas någon energi i flygkroppen. En extra jordledare tillför inget varken på bilar eller flygplan.
Det som däremot skapar bekymmer är vid designen av de senaste stora passagerarplanen där man för att minska vikt bygger yttre flygkropp av kolfiber istället för aluminium.
Kolfiber leder ström mycket sämre. Kolfibern kan om den inte leder ström bli transparent så att urladdningen istället går via en passagerare som däremot ger lagom resistans för att urladdningsenergin ska avsättas.
Alternativt kan åskan nå de kablar i flygkroppen som är kopplade till pilotens hörlurar.
Man får sedan vid landning damma av sätet, ta vara på dammet efter passageraren eller piloten.
Den vanligaste åtgärden för att detta inte ska hända är att förse flygplanskroppar av kolfiber med ledande metallnät.
Det blir samma spänning i biltaket som i bilgolvet så den som är inuti kan inte märka av någon spänning med undantag av den relativt lilla spänning som beror av de resistiva förlusterna i bilplåten när åsk-strömmen passerar.
Det är samma sak som när åskan slår ner i passagerare-flygplan i luften. En sådan åskurladdning som går in i flygplanet lämnar alltid planet på annan plats utan att ställa till med någon skada då planets tunna aluminum-hölje leder fullt tillräckigt bra för att det inte ska kunna avsättas någon energi i flygkroppen. En extra jordledare tillför inget varken på bilar eller flygplan.
Det som däremot skapar bekymmer är vid designen av de senaste stora passagerarplanen där man för att minska vikt bygger yttre flygkropp av kolfiber istället för aluminium.
Kolfiber leder ström mycket sämre. Kolfibern kan om den inte leder ström bli transparent så att urladdningen istället går via en passagerare som däremot ger lagom resistans för att urladdningsenergin ska avsättas.
Alternativt kan åskan nå de kablar i flygkroppen som är kopplade till pilotens hörlurar.
Man får sedan vid landning damma av sätet, ta vara på dammet efter passageraren eller piloten.
Den vanligaste åtgärden för att detta inte ska hända är att förse flygplanskroppar av kolfiber med ledande metallnät.
-
MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31166
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
Re: Ny revolutionerande uppfinning
Precis. Att det är gummihjul eller en extra jordkabel gör ingen som helst skillnad. Vad skulle några centimeter av någonting under bilen göra när blixten redan gått minst en kilometer genom luften utan problem.
Re: Ny revolutionerande uppfinning
Jag pratade för länge sedan med en som hade suttit i en bil när blixten slog ner i den, det var tydligen en väldigt otrevlig upplevelse, även om hon inte kände av nån ström.
Bilen var heldöd efteråt också, gissar att typ all elektronik hade dött
Bilen var heldöd efteråt också, gissar att typ all elektronik hade dött
Re: Ny revolutionerande uppfinning
För att det ska bli någon åskskada krävs en ström över ett lagom stort motstånd.
Vad gäller flygplansskador av sådant är det vanligaste att det uppstår ett övergångsmotstånd mellan metall och den joniserade luftkanalen så det kan bli en punktsvets eller ett mindre hål där överslaget träffar eller lämnar flygplanet.
Ibland kan det bli större smälthål i en aluminiumpanel. Ofta för att panelen oxiderat och varit i dålig kontakt med övriga paneler.
Åskans föredragna in och utgång är där spänningsfälten är som störst, typiskt ändkanter på vingar.
Spetseffekten är anledningen till att man ofta sätter små spikar som pekar upp i luften på åskledare på hustak.
Det som då kan hända är att ett flygplan som är på väg att landa har fält ut landningsställ så att åskan slår från marken upp mot planets landningställen och sedan vidare upp i luften. Ett ställe där det då kan uppstå övergångsmotstånd är landningshjulens hjullager som åskströmmen måste passera. När sådant inträffar kan lagerkulor smälta och även om planets kan landa ändå utan större problem så måste hjullager bytas.
Eftersom åskan föredrar kanter och spetsar så har det hänt att åskan slagit ned i den kant fönsterramen utgör för piloten.
Det har då hänt att glaset smält precis i kanten och där ser ut som ett kulhål.
Jag har själv suttit i ett flygplan som flög något av rekord-länge i svårt åskväder med turbulens. Vi cirklade över flygplatsen i Singapore i 3-4 timmar. Det var riktigt dåligt väder runt om Singpore men just dess flygplats var mindre drabbad än andra närliggande flygplatser. Därför blev mycket flygtrafik omdirigerad till Singapore och det blev trafikstockning i luften och på flygplatsen.
De som led av bränslebrist fick förtur att landa och pga dåligt väder med vindar och regn fick somliga plan göra flera försök att komma ner.
Vårat flyg hade gott om bränsle så vi fick vänta i luften. Det fyllde hela tiden på med flygplan som behövde förtur och vårat plan tog vidare och högre svängar just för att runda värsta ovädret och ju längre från flygplatsen, ju svårare att få en landningslucka.
Samtidigt eftersom vädret var än sämre på andra håll så var det inte värt att välja alternativ flygplats för vårat flyg.
Först var beskedet att vi skulle vänta 10 minuter men det fyllde hela tiden på så först skämtades det i planet om att här blir vi sittande hela kvällen men så blev det.
En annan typ av skador är att åskledaren blir mättad av hög ström så att åskledaren blir häftigt upphettad. Av detta så expanderar upphettade luften runt ledaren kraftigt. Kalmar domkyrka drabbades av detta. på grund av upphettade luftens explosionskraft så slets rappningen av utmed åskledaren utefter en lång sträcka.
Många kyrkor är ofta utsatta av åska då de spetsformade och högsta punkten i närområdet.
Det skiljer mycket men en bra åsknedledare bör ha nedledaren på distanser en bit ut från väggen för att minska denna typ av problem.
Denna explosionskraft kan man även se i höga träd där åskströmmen gått inuti trädet. Det är oftast vätska i trädet som ger motståndet som gör att effekt utvecklas. Vid kraftiga strömmar förångas vätskan i trädet så att trädet spräcks eller helt slitits sönder eller åtminstone blir barkat över längre sträcka.
Just vad gäller bilar, har man cab eller en Trabant med plastkaross ser problematiken lite annorlunda ut.
Vanliga bilar med heltäckande plåtkaross, det finns åtskilliga skador som drabbar även dessa när det åskar.
Indirekta skador är t.ex. när åskan sliter av träd så att delar faller på bilen. Något udda slog åskan ned jämte bilen pch slet upp ett hål i marken så att en 100-kilos sten flög upp och landade i vindrutan.
Skadade hjullager och sönderbrända däck liksom skador när åskan drabbar t.ex förster-ram så blir effekterna samma som på flygplan.
Det är sällsynt att bilar eller flygplans elektriska inre system drabbas då karossen i princip fungerar som heltäckande skärm men som alltid med åska är den inte helt förutsägbar.
Det finns ett exempel där man gissar att åskan slog ner i bilantenn och sedan längre ned orsakade antändande överslag.
Åskurladdningar kan ske så stilla att det knappt märks genom korona-urladdning under många minuter. Kallas ibland för Elms eld och syns ofta just vid toppen på kyrkor. Kraftiga urladdningar kan ge skador på stort avstånd. Dels vid platsen där energin frigörs, runt denna platsen breder spänningen ut sej i marken, Det avtar med avståndet men det räcker att stå med fötterna i sär på hundra meter avstånd och man kan få så stora spänningsskillnader mellan fötterna att man dör eller sakdas. Det är typexempel när en kraftigae åskurladdning slog ned jämte en fotbollsplan i Stockholm för några år sedan och flera långt ut på fotbollsplanen blev skadade.
Den upphettade luften kring nedslaget kan både bränna och ge kraftiga hörselskador.
Det är ju just den häftiga luftupphettningen som är det vi kallar åskknall och står man nära en sådan så äär risken för permanenta hörselskador stor.
Man brukar säja att åskan aldrig slår ner två gånger på samma ställe men det är tveksam sanning. Tvärs om är höga byggnader ofta utsatta men de har å andra sidan gott skydd.
Frihetsgudinnan i NewYork är skyddad men det blir spektakulära foton när åskan slår ned i den brinnande facklan, vilket det har gjort åtskilliga gånger. Här sker flera nära samtidiga relativ kraftiga urladdning både i och nära en bil.
https://x.com/PaulFox13/status/1544436045709803522
Vad gäller flygplansskador av sådant är det vanligaste att det uppstår ett övergångsmotstånd mellan metall och den joniserade luftkanalen så det kan bli en punktsvets eller ett mindre hål där överslaget träffar eller lämnar flygplanet.
Ibland kan det bli större smälthål i en aluminiumpanel. Ofta för att panelen oxiderat och varit i dålig kontakt med övriga paneler.
Åskans föredragna in och utgång är där spänningsfälten är som störst, typiskt ändkanter på vingar.
Spetseffekten är anledningen till att man ofta sätter små spikar som pekar upp i luften på åskledare på hustak.
Det som då kan hända är att ett flygplan som är på väg att landa har fält ut landningsställ så att åskan slår från marken upp mot planets landningställen och sedan vidare upp i luften. Ett ställe där det då kan uppstå övergångsmotstånd är landningshjulens hjullager som åskströmmen måste passera. När sådant inträffar kan lagerkulor smälta och även om planets kan landa ändå utan större problem så måste hjullager bytas.
Eftersom åskan föredrar kanter och spetsar så har det hänt att åskan slagit ned i den kant fönsterramen utgör för piloten.
Det har då hänt att glaset smält precis i kanten och där ser ut som ett kulhål.
Jag har själv suttit i ett flygplan som flög något av rekord-länge i svårt åskväder med turbulens. Vi cirklade över flygplatsen i Singapore i 3-4 timmar. Det var riktigt dåligt väder runt om Singpore men just dess flygplats var mindre drabbad än andra närliggande flygplatser. Därför blev mycket flygtrafik omdirigerad till Singapore och det blev trafikstockning i luften och på flygplatsen.
De som led av bränslebrist fick förtur att landa och pga dåligt väder med vindar och regn fick somliga plan göra flera försök att komma ner.
Vårat flyg hade gott om bränsle så vi fick vänta i luften. Det fyllde hela tiden på med flygplan som behövde förtur och vårat plan tog vidare och högre svängar just för att runda värsta ovädret och ju längre från flygplatsen, ju svårare att få en landningslucka.
Samtidigt eftersom vädret var än sämre på andra håll så var det inte värt att välja alternativ flygplats för vårat flyg.
Först var beskedet att vi skulle vänta 10 minuter men det fyllde hela tiden på så först skämtades det i planet om att här blir vi sittande hela kvällen men så blev det.
En annan typ av skador är att åskledaren blir mättad av hög ström så att åskledaren blir häftigt upphettad. Av detta så expanderar upphettade luften runt ledaren kraftigt. Kalmar domkyrka drabbades av detta. på grund av upphettade luftens explosionskraft så slets rappningen av utmed åskledaren utefter en lång sträcka.
Många kyrkor är ofta utsatta av åska då de spetsformade och högsta punkten i närområdet.
Det skiljer mycket men en bra åsknedledare bör ha nedledaren på distanser en bit ut från väggen för att minska denna typ av problem.
Denna explosionskraft kan man även se i höga träd där åskströmmen gått inuti trädet. Det är oftast vätska i trädet som ger motståndet som gör att effekt utvecklas. Vid kraftiga strömmar förångas vätskan i trädet så att trädet spräcks eller helt slitits sönder eller åtminstone blir barkat över längre sträcka.
Just vad gäller bilar, har man cab eller en Trabant med plastkaross ser problematiken lite annorlunda ut.
Vanliga bilar med heltäckande plåtkaross, det finns åtskilliga skador som drabbar även dessa när det åskar.
Indirekta skador är t.ex. när åskan sliter av träd så att delar faller på bilen. Något udda slog åskan ned jämte bilen pch slet upp ett hål i marken så att en 100-kilos sten flög upp och landade i vindrutan.
Skadade hjullager och sönderbrända däck liksom skador när åskan drabbar t.ex förster-ram så blir effekterna samma som på flygplan.
Det är sällsynt att bilar eller flygplans elektriska inre system drabbas då karossen i princip fungerar som heltäckande skärm men som alltid med åska är den inte helt förutsägbar.
Det finns ett exempel där man gissar att åskan slog ner i bilantenn och sedan längre ned orsakade antändande överslag.
Åskurladdningar kan ske så stilla att det knappt märks genom korona-urladdning under många minuter. Kallas ibland för Elms eld och syns ofta just vid toppen på kyrkor. Kraftiga urladdningar kan ge skador på stort avstånd. Dels vid platsen där energin frigörs, runt denna platsen breder spänningen ut sej i marken, Det avtar med avståndet men det räcker att stå med fötterna i sär på hundra meter avstånd och man kan få så stora spänningsskillnader mellan fötterna att man dör eller sakdas. Det är typexempel när en kraftigae åskurladdning slog ned jämte en fotbollsplan i Stockholm för några år sedan och flera långt ut på fotbollsplanen blev skadade.
Den upphettade luften kring nedslaget kan både bränna och ge kraftiga hörselskador.
Det är ju just den häftiga luftupphettningen som är det vi kallar åskknall och står man nära en sådan så äär risken för permanenta hörselskador stor.
Man brukar säja att åskan aldrig slår ner två gånger på samma ställe men det är tveksam sanning. Tvärs om är höga byggnader ofta utsatta men de har å andra sidan gott skydd.
Frihetsgudinnan i NewYork är skyddad men det blir spektakulära foton när åskan slår ned i den brinnande facklan, vilket det har gjort åtskilliga gånger. Här sker flera nära samtidiga relativ kraftiga urladdning både i och nära en bil.
https://x.com/PaulFox13/status/1544436045709803522
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
