Hej!
Jag behöver råd från medlemmar som har byggt olika typer av oscillatorkretsar.
Jag försöker hitta en lämplig krets för att leverera analog blinkspänning till lysdioder, vilka skall efterlikna glödlampor och därför ha ganska mjuka blinkningar. Problemet är själva blinkningarna: 80 blinkningar per minut med 3/8 till-tid (duty cycle 37,5 %).
Min egen idé var en transistorvippa, men spänningen vid transistorernas kollektorer har en mjuk och en hård flank, vilket skulle påverka diodernas sken.
Några förslag?
Lämplig oscillator?
-
Anders_Wallen
- Inlägg: 7
- Blev medlem: 19 november 2012, 10:07:21
Re: Lämplig oscillator?
Jag gjorde en sådan osc för en massa år sedan, den ökade ljusstyrkan på Led:en långsamt till någon viss gräns och där började den minska den i samma takt.
Jag kommer inte ihåg exakt, men det var ungefär så här jag gjorde:
2 steg med opampar.
Första stegets opamp var en spänningsföljare, insignalen till den var en spänningen över en konding som laddades upp genom ett motstånd.
Utgången tände en Led, ev via en transistor.
Andra stegets opamp var kopplat som en komparator. Insignalerna var spänningen över kondingen och en spänningsnivå som ställdes in med en pot.
Utsignalen var kopplad till motståndet i serie med kondingen. Detta gjorde att beroende på komparatorns tillstånd var antingen VCC eller GND inkopplat till motståndet i serie med kondingen.
Detta gjorde så att kondingen antingen laddades upp eller laddades ur långsamt och Led:en lös därefter.
Ungefär så, kanske har jag glömt något. Men det kanske kan inspirera till en fungerande krets.
Edit: Förmodligen fick jag till någon hysteres till komparatorn så att den inte fladdrade hela tiden.
Jag kommer inte ihåg exakt, men det var ungefär så här jag gjorde:
2 steg med opampar.
Första stegets opamp var en spänningsföljare, insignalen till den var en spänningen över en konding som laddades upp genom ett motstånd.
Utgången tände en Led, ev via en transistor.
Andra stegets opamp var kopplat som en komparator. Insignalerna var spänningen över kondingen och en spänningsnivå som ställdes in med en pot.
Utsignalen var kopplad till motståndet i serie med kondingen. Detta gjorde att beroende på komparatorns tillstånd var antingen VCC eller GND inkopplat till motståndet i serie med kondingen.
Detta gjorde så att kondingen antingen laddades upp eller laddades ur långsamt och Led:en lös därefter.
Ungefär så, kanske har jag glömt något. Men det kanske kan inspirera till en fungerande krets.
Edit: Förmodligen fick jag till någon hysteres till komparatorn så att den inte fladdrade hela tiden.
-
alexanderson
- Inlägg: 983
- Blev medlem: 18 januari 2017, 14:59:43
Re: Lämplig oscillator?
En populär timerkrets är NE555.
Den klarar att driva eller sänka 200mA.
För att få mjuka tillslag och frånslag får du använda någon form av RCR filtrering efter denna krets.
Om det bara är en lysdiod och du har 12V drivspänning exempelvis.
470 ohm (47uF till jord) 470 ohm.
Den klarar att driva eller sänka 200mA.
För att få mjuka tillslag och frånslag får du använda någon form av RCR filtrering efter denna krets.
Om det bara är en lysdiod och du har 12V drivspänning exempelvis.
470 ohm (47uF till jord) 470 ohm.
Re: Lämplig oscillator?
Jag rekommenderar att dels använde en oscillator som ger skarpa flanker, och sen lågpassfiltrera signalen för att simulera trögheten i glödtrådar.
Hur starkt ljus gäller det?
Om det är t.ex. ett modellbygge eller liknande så kan den analoga lågpassfiltrerade signalen mata lysdioderna direkt. Typ ersätt lysdiodernas ordinarie seriemotstånd med två cirka hälften så stora, och sätt kondingen från mittpunkten mellan dessa till lysdiodens andra pol.
Om det är t.ex. ett veteranfordon så kanske du vill ha pulsbreddsmodulering istället för att låta spänningen "tona" upp/ned analogt. Då kör du in den analoga lågpassfiltrerade signalen in på ena ingången på en komparator, och på andra ingången på komparatorn kör du in en triangel/sågtandsvåg med lagom hög frekvens, och ut får du en pulsbreddsmodulerad signal som kan driva lysdioderna. OBS dock att denna pulsbreddsmodulerade signal bör vara skärmad och i princip så borde nog glasen på lamporna vara typ blyat eller på annat sätt radioskärmat. Vet inte hur moderna LED-armaturer på bilar gör med detta? De kanske skiter i det, och tänker på reglerna om radiostörningar och stör bäst de vill?
OBS, ifall du kör pulsbreddsmodulering så välj en högre frekvens än vad en del befintliga moderna bilar har. Otroligt störande när man ser bilars ljus i ögonvrån och det ser ut som en film från början av 1900-talet som rör sig ryckigt istället för en mjuk rörelse.
Men också: Om det är en veteranbil så gör så att du kan välja mellan mjukt och "hårt" blink, och gör så att du måste trycka på en knapp för att få mjukt blink varje gång du startat motorn / slagit på tändningen, så att du i vanlig trafik har "hårt" blink. Iofs är blinket kanske inte så viktigt, men "hård" tändning utan tröghet är bra+++ för bromsljus. Beroende på ålder av veteranbil, typ om den är från 70-80-talet, så kan du sätta tidstypiska extrabromsljus i bakrutan och ha LED i dessa.
Hur starkt ljus gäller det?
Om det är t.ex. ett modellbygge eller liknande så kan den analoga lågpassfiltrerade signalen mata lysdioderna direkt. Typ ersätt lysdiodernas ordinarie seriemotstånd med två cirka hälften så stora, och sätt kondingen från mittpunkten mellan dessa till lysdiodens andra pol.
Om det är t.ex. ett veteranfordon så kanske du vill ha pulsbreddsmodulering istället för att låta spänningen "tona" upp/ned analogt. Då kör du in den analoga lågpassfiltrerade signalen in på ena ingången på en komparator, och på andra ingången på komparatorn kör du in en triangel/sågtandsvåg med lagom hög frekvens, och ut får du en pulsbreddsmodulerad signal som kan driva lysdioderna. OBS dock att denna pulsbreddsmodulerade signal bör vara skärmad och i princip så borde nog glasen på lamporna vara typ blyat eller på annat sätt radioskärmat. Vet inte hur moderna LED-armaturer på bilar gör med detta? De kanske skiter i det, och tänker på reglerna om radiostörningar och stör bäst de vill?
OBS, ifall du kör pulsbreddsmodulering så välj en högre frekvens än vad en del befintliga moderna bilar har. Otroligt störande när man ser bilars ljus i ögonvrån och det ser ut som en film från början av 1900-talet som rör sig ryckigt istället för en mjuk rörelse.
Men också: Om det är en veteranbil så gör så att du kan välja mellan mjukt och "hårt" blink, och gör så att du måste trycka på en knapp för att få mjukt blink varje gång du startat motorn / slagit på tändningen, så att du i vanlig trafik har "hårt" blink. Iofs är blinket kanske inte så viktigt, men "hård" tändning utan tröghet är bra+++ för bromsljus. Beroende på ålder av veteranbil, typ om den är från 70-80-talet, så kan du sätta tidstypiska extrabromsljus i bakrutan och ha LED i dessa.
Re: Lämplig oscillator?
Ska du tända upp en lysdiod efter någon kurva/funktion så är det lämpligt att omvandla till ström på lämpligt sätt.
Studera hur lysdioden beter sig vid olika ström för att få en ström-tid tillslag som blir som du vill ha det
Om du har en sån där kurvformsgenerator kan du ju labba med olika periodiskt återkommande pulser till du
hittar något som tilltalar. Som ett första steg alltså.
https://www.conrad.se/sv/p/gw-instek-af ... 23760.html
Studera hur lysdioden beter sig vid olika ström för att få en ström-tid tillslag som blir som du vill ha det
Om du har en sån där kurvformsgenerator kan du ju labba med olika periodiskt återkommande pulser till du
hittar något som tilltalar. Som ett första steg alltså.
https://www.conrad.se/sv/p/gw-instek-af ... 23760.html
Re: Lämplig oscillator?
Labbtips: Man kan ju också köra ljud ut från en dator till ett något sånär stryktåligt slutsteg och driva lysdioden (med seriemotstånd). En krets med konding i serie med utsignal och klampingdiod mot jord gör att signalen blir rent DC (med ett diodspänningsfall förlorat), men man kan ju också bara köra AC och ignorera att 50% av signalen har en polaritet som inte ger något ljus. Två dioder antiparallellt ger jämnare last på slutsteget osv och samma ljusstyrka som DC hade gett.
-
Anders_Wallen
- Inlägg: 7
- Blev medlem: 19 november 2012, 10:07:21
Re: Lämplig oscillator?
Tack för förslagen!
Det rör sig om utrustning till en modelljärnväg. Som absolut max skulle kretsen behöva kunna driva 16 lysdioder à 20 mA, så jag funderar på att göra ett drivsteg (spänningsföljare) efter oscillatorn bestående av en opamp och en transistor.
Här är ett förslag:
En NOR-gate bildar t.v. kärnan i en oscillator. Spänningen över oscillatorns kondensator jämförs av en opamp med en referensspänning på 5/8 av Vmax , så att man får en signal som är hög 3/8 av tiden. Denna signal går via ett glättningssteg för att få mjuka flanker, till en spänningsföljare med en transistor på utgången för att få tillräcklig drivförmåga. Både oscillatorn och glättningssteget kan fininställas med trimpotentiometrar.
Verkar detta realistiskt?
Det rör sig om utrustning till en modelljärnväg. Som absolut max skulle kretsen behöva kunna driva 16 lysdioder à 20 mA, så jag funderar på att göra ett drivsteg (spänningsföljare) efter oscillatorn bestående av en opamp och en transistor.
Här är ett förslag:
En NOR-gate bildar t.v. kärnan i en oscillator. Spänningen över oscillatorns kondensator jämförs av en opamp med en referensspänning på 5/8 av Vmax , så att man får en signal som är hög 3/8 av tiden. Denna signal går via ett glättningssteg för att få mjuka flanker, till en spänningsföljare med en transistor på utgången för att få tillräcklig drivförmåga. Både oscillatorn och glättningssteget kan fininställas med trimpotentiometrar.
Verkar detta realistiskt?
Re: Lämplig oscillator?
Om du vill ha typ fyrljuseffekt eller trampa igång cykel generator effekt så måste du labbar med lite olika kurvformer
Re: Lämplig oscillator?
Jag har ingen aning om oscillatorn är bra eller dålig.
Dock ifall du ska tillverka några exemplar så kan det kanske vara värt att bara koppla emitterföljaren direkt till oscillatorn?
Du har ritat 5V, men nog brukar väl tågen har ungefär 12V DC som matning, med digitala AC-signaler överlagrade? (Eller för analog styrning så kör man väl tvärt om, AC för att mata belysning som ska funka när tåget kör, och DC till motorn, och spole=lågpassfilter i serie med motorn).
Om du har cirka 12V att "ta av" så kan du ju "kosta på dig" spänningsfallet i en darlingtonkopplad emitterföljare rent av.
Ett tips är ju annars att lysdioder är ju att betrakta som strömdrivna, så en krets som omvandlar styrspänningen till en viss ström gör att du inte behöver bry dig så mycket om variationer på matningsspänningen för att driva lysdioderna. Sorry om jag krånglar till det med nya saker att tänka på
Dock ifall du ska tillverka några exemplar så kan det kanske vara värt att bara koppla emitterföljaren direkt till oscillatorn?
Du har ritat 5V, men nog brukar väl tågen har ungefär 12V DC som matning, med digitala AC-signaler överlagrade? (Eller för analog styrning så kör man väl tvärt om, AC för att mata belysning som ska funka när tåget kör, och DC till motorn, och spole=lågpassfilter i serie med motorn).
Om du har cirka 12V att "ta av" så kan du ju "kosta på dig" spänningsfallet i en darlingtonkopplad emitterföljare rent av.
Ett tips är ju annars att lysdioder är ju att betrakta som strömdrivna, så en krets som omvandlar styrspänningen till en viss ström gör att du inte behöver bry dig så mycket om variationer på matningsspänningen för att driva lysdioderna. Sorry om jag krånglar till det med nya saker att tänka på
