Förstår vad du tänker. Reflektion är ett resultat av ett flertal spridningar av en och samma foton via flera dim-droppar. Vet inte om jag vill i sammanhanget påstå vad som är spridning eller reflektion men det som man upplever är reflektion av det egna lyset i dimma.
Mesta ljuset sprids i nya vinklar när det passerar genom en enskild dim-droppe. Återreflektionen är i praktiken många efterföljande spridningar där endast en mindre del hittar tillbaka till förarens ögon, Det blir i praktiken nära isotropisk spridning men att något alls reflekteras via vattendroppar innan ljuset kunnat träffa vägbanan 100 meter längre bort ger ändå en oönskad bländningseffekt.
Återeflektera det egna billyset via en eller flera dimdroppar så att man bländar sej själv kan ses som hög stående våg i dimman, summan av seriella vätskedroppar. Det är för den enskilda droppen en spridningseffekt där avvinklingen har vissa begränsningar. Lyser man med en laser genom en glaskula är det enkelt att se att man inte få alla vinklar som reflektion och det sker ingen egentlig totalreflektion typ spegel utan endast en avvinkling när fotonen lämnar droppen.
Undantaget är att somliga fotoner kan med tur passera rätt genom vattendroppen utan avvinkling och just denna passage genom vatten droppen kommer att förefalla transparent och droppen kommer inte syynas då det inte påverkade fotonen nämnvärt mer än försena den lite pga den lägre ljushastigheten i vatten (vilket i sej kan ge färgeffekter).
Anekdoten handlar om att dropparnas storlek skulle passa det blå ljusets våglängd bättre än för rött ljus för ökad återspegling/reflektion av egna billysena.
Våglängden för blått ljus är ca 400 nm och rött 650 nm så för att få bra reflektion för blått ljus men inte för rött ljus ska typiska dim-droppen vara av längdmultipel som passar blått ljus men inte rött. I praktiken vill man då ha något som ger halva våglängden innan någon form av avvinkling av ljuset sker.
Jämför att skicka in en radiovåg via koaxialkabel som försett med en öppen koaxialstubbe där stubben är en halv våglängd. Stubben är helt reflekterande för just denna våglängden medan andra våglängder drabbas av varierande ståendevåg-påverkan.
Typiska dimdroppar ligger random i diameter på 10-15 um så ur det avseendet utgör dim-droppen ingen specifik storlek som kan vara färgselekterande för synliga ljusvåglängder och påverka vilka färger som kan ges återeflektion (via ett flertal droppar).
Däremot kan man ju se på CD-ytor där delytor har repeterande mönsterdjup så att dess mönsters ljusreflektion är färgselektivt över en sammanhängande yta, spåren i skivan fungerar som prismor och ger frekvensberoende avvinkling liksom för tunna oljeytor på vattenspeglar.
Du får gärna fylla på med vad som händer i vattendropparna och betydelsen av avståndet mellan olika vattendroppar och creeping effekt. Vi ser ju den effekten i mycket större skala t.ex. då solljuset avvinklas färgselektivt vid soluppgång och nedgång. Jorden kan ses som en stor droppe ur solens perspektiv.
Som jag nämnde är även regnbågens natur färgselektiv. Varför det alltid uppstår två regnbågar, varav ena betydligt mörkare osv som ett led i att förklara dimman optiska statistiska fördelningseffekter, dvs olika tät dimma, random utspridda vattendroppar, kan ju vara något att fundera på.
Sedan har man behaglighetsaspekten, Det kan finnas något som gör att man visserligen ser sämre med gulfilter i dimma men att det ändå upplevs av somliga som så pass mycket ögon-behagligare att filtrera bort kortare våglängder.
Det har till och från sålts gulfärgade glasögon som nattglas/dimglas och många franmän hade svårt att vänja sej med att inte ha gula lysen. Kanske finns det en förklaring, kanske luras ögat att man tror sej se bättre med filter fast det är tvärs om.
Om det är kan hjälpa ögonen att finna mer behaglig ljusnivå med solglasögon på dagen, så finns kanske vinster även på natten, I USA kör ju somliga poliser med solglasögon även mitt i natten. Kanske en vanesak, ögonen är avvanda från fullt ljusspektra så man måste alltid ha dom på sej...
Oavsett har man bara sett försämring av vad man kan uppfatta vid dimma med filtrerad syn vid de vetenskapliga tester som gjorts.
Halogenlampor
Re: Halogenlampor
Hur ofta har de möten när de kör rally?
Kvalificerad gissning: aldrig.
Med andra ord så behöver de sällan/aldrig släcka ner och förlita sig på att ha mörkerseende när de bländar av och samtidigt har möte som i vanlig vägtrafik.
Re: Halogenlampor
>Kvalificerad gissning: aldrig.
Tänk. Även om du inte kör bil, försök fantisera vad som händer på en tävlingssträcka, i synnerhet typen av långsträckor typ Dakar-rallyt.
Läs vad jag tidigare skrivit så kanske du förstår. Jag har skrivit medveten så även de som aldrig riktigt gått på djupet om belyningar funktion och egenskaper relativt vad man ser och bäst utnyttjar tillsammans med övrig trafik.
Jag har tävlingsmässig erfarenhet av just detta och det är något som normalbilister borde lära sej av.
De som verkligen vet värdet av bra ljus ÄVEN när man bländar av är just vi som har försökt optimera belysning genom att lära sig lite om ögat och gjort många många timmar praktisk utvärdering och jämförelser mellan olika ljus-källor på bilen i olika ljusförhållanden. Det gäller även vid avbländning. Vi kan inte riskera att se sämre än andra vid avbländning.
På kortare tävlingssträckor möter man sällan andra bilar. Skulle inte säga aldrig för det händer inte sällan. Har mött både bilar och traktorer och ibland ha medtävlande snurrat på vägen och är på väg för att hitta vändplats. Ett specifikt problem är åskådare som vinglat ut på vägen och överraskas av extrtaljusen i ögonen. De kommer fortsätta vingla på vägen då de är blinda av ljuset. Enda sättet är att blända av så att de kan se att ta sej av vägen. Exakt samma händer när harar och rådjur dyker upp på vägen. De springer framför och de håller sej i ljuset då de inte ser vad som finns vid sidorna om. Man kan fösa dom framför sej en hel tävlingssträcka om man inte kan blända av.
Typ av väg och väder gör att man kör på alla möjliga ljuskombinationer och vill kunna växla mellan dessa även på tävlingssträckan.
Man använder vad man har i ljusväg även på publika sträckor och vet mycket väl hur man ska använda dessa så att man får mest seende även bland mötande trafikanter.
Ju mer ljus på helljuset+extraljus, ju mörkare blir det när man bländar ner till halvljus, det är rätt självklart och tidigare utförligt förklarat. Det gäller även Tatra-lastbilar men du efterfrågar något annat eller påstår att man aldrig bländar av på tävlingssträckornaa på Dakar rallyt? Du skulle bli diskvalificerad med den inställningen.
Man bländar nog inte av så ofta som på en mer trafikerad väg men man måste fortfarande sköta lysena vid möten och omkörningar och när man gör det är det viktigt att man fortfarande ser bra. Alla fordon besiktigas innan tävlingen och lysenas funktion och placering utvärdderas enligt de regler som finns. Fungerande halvljus är ett krav, då man är ålagd att använda detta på tävlingssträckorna och visa hänsyn till all annan trafik som förekommer där.
Just vad gäller tävlingsträckor i Dakar-rallyt är inte sträckorna absolut avlysta för civil trafik men den trafiken är gles men det förkommer all typ av trafik inklusive hästkätrror.
Att hse bra i dimma och extremt damm , även tillsammans med övrig trafik kräver belysning som fungerar även på halvljuset
Kanske det svåraste är när man börjar närnma sej en medtävölande som rör upp damm. Till vissa delar går rallytt i sådan terräng att man kan passera medtävlande betydligt vid sidan om för att slippa mesta av dammet. Andra ställen där man måste hålla samma spår och där tillräckliga omkörnings-rakor är få måste man kunna gå upp nära den framförvarande för att kunna nyttja en omkörningsströcka och det kan vara rätt vanskligt att ta sej i fatt när dammet är tätt en kilometer bakom bilen framför. Att köra i tävlingshastighet i dammet bakom en medtävlande fungerar inte utan bra belysning occh det händer att man slår av på takten för att inte behöva komma för nära, inväntar ställe där man kan passer mer vid sidan av. Bilarna är sällan helt täta och dammet är ett problem både inne i kupen och maskineriet.
Om det är medtävlande som är framför på tävlingssträckan ska man inte alltid räkna kastar ssej åt sidan när de ser bakomvarande bil en kilometer bakom eller på annat sätt hjälper till att hålla åt sej vid omkörningar eller stannar på lämpligt ställe för att släppa förbi medtävlamnde även om tävlingsreglerna påtalar detta.
Ett vanligt Dakar-fenomen är att man möter medtävlanden. Somliga kör vilse och letar sej tillbaka baklänges vilket leder till möten.
När vägen man ska ta till mål är relativt öppen öken utan direkta vägar brukar man ha särskilsa waypoints som måste passeras trots att det inte är närmsta vägen.
Ibland är det svårt att hitta dessa waypoints och då brukar det kunna bli en karavan av bilar som cirklar runt och letar.
Just vad det gäller bilden på Tatrra-lastbilen var avsikten att visa att med hjälp av proffesionella ljus-tekniker satsade man inte på att begränsa spektrumet genom att använda gul-filter trots att man kommer möta mycket både dimma och damm.
Det är många som är allt för slarviga med sin ljus. Har skrivit om detta i tråden men vi tar det igen då du nog missat det.
Ser det som viktigt att folk på vägarna kan hantera sin lysen korrekt för egen och andras skull. Alla ges bäst syn på mörka vägar om alla samarbetar men det finns någon slags missriktad egoism hos somliga. Man bestämmer själv när man vill blända och mötande kan gott få tåla lite. Det är en inställning som man påfallande ofta möter i USA. Alla är sej själv närmast i sin egna bil. Det är helt ok och en självklarhet bland stor del av normal-bilisterna att klämma åt andra bilister där det går.
Även med betydligt enklare extraljus på personbil, för maximalt seende för alla parter är nedbländning en två-stegs process när man kör på mörka vägar med låg trafikintensitet där man kan ha bra nytta av extraljus.
Ett typiskt scenario för vettig ljushantering är att när mötande bil kan se egna tända extraljusen går man ner på enbart helljus utan extraljus för att slutligen blända av till halvljus, vanligen ungefär samtidigt som mötande bilen bländar ner till halvljus. Bländar man av vid avvägda avstånd ges man mest kontinuerlig sikt av vägen inom de avstånd som är av vikt. Det är optimalt för bägge parter. Är man av det egoistiska slaget så vill man helst att alla andra alltid ska köra på halvljus och man bländar av 50 meter i förväg endast för att undvika att motparten försöker hinna tända sina helljus i förväg för att visa att denne är utbländad.
Även med höjd beredskap, foten på bromspedal, så är avståndet närmast bilen, som sett till bilens hastighet är kortare än reaktionshastighet+broms eller väjningssträcka, passerad hisstoria och ointressant att belysa,
När man kör på vägar där man ständigt möter andra med kanske 1000 meters avstånd, då ger det inget att tända fjärrljus några sekunder. Likaså om man kör på väg där det är svårt att se mötande bilar i god tid, då kan man inte ha hela ljusbatterier tänt när mötande plötsligt dyker upp bakom en kurva 50 meteer framför så att man inte hinner blända av i tid.
Då får man en utbländad blindbock på möjlig frontalkurs framför sej, till fara för alla.
Som jag också skrev så för bäst seende på mörka vägar har jag möjlighet att välja ett antal olika helljus-inställningar. För böst sikt på långa raka vägar släcker jag bilens ordnarie helljus. Original helljus ger onödigt mycket stickljus och närljus. Även om det är dyra orginal-ljus med automatisk nivåinställning osv så är optiken en kompromiss med design.
Istrället används enbart extraljus med god optik med avsevärt mindre stickljus vilket ger bättre sikt även vid dimma och regn. Vid möte gör jag som vanligt och bländar först ner till bilens ordinarie helljus som nu åter tänds för att sedan vid ordinarie halvljusavstånd blända ner till halvljus.
Det är en adaptiv process, fast man gör det manuellt, att hela tiden utnyttja de lysen som bäst belyser nyttigt avstånd både med och utan möten.
När man bländar ner är det viktigt att ha väl inställd ljusbild. Väl definierad så att man i huvudsak belyser egen väghalva. Ju mindre strröljus är till glädje även för den man möter.
Det är också viktigt att man kan se med bästa mörkerseende även i samband med möten och med den del av ögat som svarar för just den delen. Det är INTE den röda delen av spektrumet utan är mer åt det gröna och blå. Det är en begränsning för halogen. Begränsningen är INTE för att ljus i huvudsak är inom spektrumet för rött och gult utan för i princip avsaknad av ljus i andra änden av synliga spoektrumet. Bra LED eller Xenon ger ett bredare och mer jämt fördelat spektrum. Genom att välja en lampa med bra färgtemperatur får man jämnast möjliga kurva som bäst passar och motssvarar det spektrum våra ögon kan tillvarata bäst vid mörkerkörning.
Extremfallet att inte ha brett spektrum på ljuset, att t.ex. köra med ljus som enbart avger rött ljus och redan gult ljus kommer se mörkare och grått ut. Belyser man en gångtrafikant eller en granhäck så ser man bara ytor som kan reflektera ljus i det röda spektrumet.Tillkommer att det mesta kommer se konturlöst ut i rött ljus. Det är som jag skrev ovan samma sortss syn som det man kan när man framkallar film i ett rum enbart belyst med röd belysning. Motsvarande problem finns för gult natrium-ljus men där ser vi konturer bättre. Det är det ljus som ibland används på genomfartsleder då det gav hög ljuseffektivitet men som man nu allt mer övergår till LED just för att man tappade mycket av vad man kunde se. Alla bilar har samma färg under natrium-ljus, bara lika olika ljusa och om någon ställde en grå betongsugga mitt på vägen kan den bli nästan osynlig.
Dimma, många bilar är orignal-utrustade med vad som kallas dim-ljus. Det brukar vara extraljus placerat lågt ner på bilen och får användas som ersättning för annat ljus. Tanken är att den låga placeringen inte sk lysa upp precis i förarens siktfält närmast bilen utan kunna lysa under dimman. Dimma är ju ofta sådan att den är tunnare närmast marken. Tyvärr så är ofta dessa extraljus optik av sämsta sort. De har knapp tänkta reflektorer och glaset är försett med räfflaor för att det sak vara så. Det är dekorationer och är mycket så de används. Ibland tillsammans med annat ljus bara för att många ljuspunkter ser häftigare ut.
Fördelb vid dimma relativt halvljus är ofta i stort ingen alls eller bara nackdel.
Ett exempel, min Audi S4, så ni vet ungefäär hur bilens dimljus ser ut, dess dimljus siter lågt ner på en spoiller jämte luftintagen till turbona.
Jag kontrollerade lyktan skick samtidigt som luftintagen frächades upp. Reflektorn visade sej var helt bortrostad, plastglaset matt och så skört att en bit föll av när de rostiga sktuvarna som höll den på plats lossades.
Köpte då två 3" billiga projektionslyktor som modifierades till fjärrljus utan halvljus. Dessa monterades på samma ställe fast 15 cm längre in i spoliern. Det fanns gott om utrymme och jag gav luftintag och lampa en enda gemensam kanal. På det viset kan jag nyttja att spoilern skär av en del av det stickljus som annars velat lysa uppåt himlen vilket bara är nackdel vid dimma och snö och luftintaget fick ökad nsläppsyta, Intaget försöks med rutigt lysrörsgaller för att inte suga in småfåglar och med lite tur laminerar gallret luftflödet något för bättre flöde.
Ljuset har synlig E-märkning och har inte fått anmärningar på+ det vid besiktningar. Tror att man inte alltid ens ser att där finns en lampa då den sitter långt in bakom mattsvarta galler. Gallerna begränsar en del av ljusflödet men efter modifieringen så syntes det åtminsten när man tände de bägge relativ smala ljusstrålarna och fungerar bra som halvljus-alternativ när det snöar.
Dock sitter de lite för lågt så det blir som när man lyser med en ficlampa som ligger på golvet. Det blir extrama slagskuggor och även måttlig fartgupp på vägen ser man sämre än med halvljus. Det är ändå åtmminstone fungerande jämfört med de lyktor som satt där original.
Tror nog det inte var denna bilen som hade kass så kllade dim/kurv-ljus. Det kan ge mycket nyttigt ljus att för liten peng byta mot projektions-lykta.
En nackdel med dessa ljus är att de sällan säljs med hölje för lite damm och väder-skydd. En passande konservburk kan lösa det eller om man har en 3D-printer och kan skriva ut både hölje och trepunkts föste. Om man använder Xenon eller tänker konvertera lyktan till detta, tänk på att det finns olika Xenon-lampor beroende på om de monteras stående eller liggande.
Vi får inte ett bättre mörkerseende passande för nattlig bilkörning genom att välja att bara se en del av spektrumet som vi kan uppfatta. Det inkluderar möten och olika väderlekar.
Det var det som man kom fram till när man undersökte just detta i min länk här ovan där man verkligen gick lite vetenskapligt till väga och hade tekniska och ekonomiska resuserna för detta, hade tillgång till en stab av ögonläkare/oftamologer, simulatorer osv.
Undersökningen som de turkiska studenteran gjorde som kom fram till motsatsen var ett rent studentjobb av folk som saknade egentlig utbildning och troligen var unga och kanske saknaade egen trafikvana. Man ska inte se ner på sådant men man får tolka det för vad det är. Kan inte undvika att jag är nyfiken på hur man kom fram till att kvinnor behövde 3-4 gånger så lång tid på sej att se i dimma. Det var i Turket och även där förekommer burka som bara ger en smal siktremsa för ögonen och resten av huvudet är täckt, Om burkan satt snett såg man nog inget alls men annars borde avskärmningen vara till nytta och underlätta att fokusera på enbart dimskåpet man använde.
Vad som är bra lyse beror ju på var när och hur man kör. I Turkiet är kanske förgskalan av det som är på och intill vägen överlag på annat sätt och vid kusterna förkommer sällan snö. Vad jag främst vill se och som jag tycker är allvarligaste riskfaktorn är cyklister och gångtrafinakter utan egen belkysning som i avsaknad av belysning är en bit ut på min vägenhalva för bättre vingelutrymme. De kan vara svåra att se på natten i slutfasen av ett möte med annan bil.
Däremot kan de synas på långt håll om man bländar av tidigt så att man kan se dom som en skuggkontur i motljuet från mötande bil.
Vilda djur finns det mångs sätt att se i god tid. Man kan inte sitta på helspänn och spana efter djuren, det blir motsatt effekt, man stirrar så man inget ser. Som att stirra in i mötande snöflingor.
I synnerhet älgar är rätt matta och mörka i pälsen så de avtecknar sej ofta dåligt mot bakgrunden i naturen om det inte är t.ex. ljusgrön grönska.
Det är sådan tur att älgar och rådjur gärna söker sej till späda trädgrönskor för att äta. De kan bli kavar där det det skymmer tills det kommer något och brummar och de blir skrämda av analakande bilens lysen. Har man otur ruser de då ut på vägen vid fel tidpunkt.
När jag kör bil på natten försöker jag vara lagom alert. Utan att sitta och stirra efter det när jag kör i skogslandskap reagerar jag när mörkare barrskog övergår till buskage med ljusare grönska och även där man ser att det korsar större kraftledningar då de går i uppröjda gator med mycket småbuskar. När man ser det är det läge att spana en gång extra i buskarna. Det stämmer väldigt ofta och det är allt från harar occh grävlingar till rådjur och älg som trivs på dessa platser.
Överhuvudtaget vid övergångar av något är det värt med extra vaksamhet.
Övergångar vid sjöar och när skogen blir åkrar eller kanske i synnerhet i utankanten av små samhällen där skogen åter tar vid, bortanför sista gatljusen, hittar amn de som är svårast att se, gummor utan reflexer och i mörk långkappa. Syns knappt ens när de sitter som kylarprydnad.
De har ingen egen körvana och har logiken,:jag ser bilen, då ser den väl mej.
Hör finns också mer katter i utankenten av samhällen. Man får spana på lägre nivå under trädgårdshäckar. Deras ögon syns bra och katter tittar ofta åt olika håll innan de passerar vägen så ögonreflexen är ofta väl synlig. Reflexen är oftast kraftig och blå-grön. Människans ögon reflekterar sämre och om de gör det ser man egentligen bara ett återkastat ljus av den röda ögonbotten. Kattens blå-gröna ögon-reflex säjs vara ett resultat av att katters ögon prioriterar svagt ljus före färgseendet.
Ser man katters ögon i dagsljus har de liksom människan en stor variation av färger.
Rätt märklig övergång i spektrat att människan kan ha blå-färgad pupill på dagen och på natten får man röda ögon-reflexer.
De som rastar hundar, där har blivit en enorm uppryckning de senaste ären tycker jag mig märkt. Från att gärna gått ut på vägar i innetoffler och en mörk kofta med osynlig tax bär de nu ofta reflexvästar och hundhalsband med både reflexer och LED-lyse. Det har blivit en stor skillnad på några år. Gissar att det kampanjats på något sätt. Såg för lite sedan en som hade hela hundkopplet lysande. Skulle inte förvåna om det var något som växlade färg.
Cykellyse är det fortfarande sämre med. I synnerhet små barn har cyklar utan fungerande lyse eller sparkcyklar utan reflexer. Ansvaret är på föräldrarna men de är nog inte tekniska nog att hålla sådant i skick eller har trafikerfarenheten nog att inse vikten av att synas i trafiken. De köper en ny barncykel vartannat år istället så finns det lyse en säsong i bästa fall. Ser det i min egna bekantskaps-krets, i synnerhet de yngre har blivit analfabeter på att meka och har inte ens en grunduppsättning verktyg. Man kan inte laga sin egen cykelpunktering utan släpar cykeln med bussen in till stadens cykel-reparatör. Elektricitet klara man än sämre och gör sej batteriberoende för att slippa cykelgenerator.
Vid körning i skogslandskap är nog typen av växtligheten i allmänhet som bäst ger ledtrådar vad man kan vänta sej.
Bara att natuen övergår från något ger anledning till vaksamhet. Det är ju en viktig del i att se bra vid nattlig bilkörning, att veta vad som är värt att se.
På riktigt långt håll, där min belysning är för svag, har jag inget färgseende och djur-ögon är för små att se på det avståndet.
Då är nyttan på helt annat plan på vinterna då älgar och renar kontrastrerar bra mot vit bakgrund. Det finns ju vita äkgar och ljusa renar och djur med vintepäls men det är naturens val att de vill smälta in i bakgrunden och leva lite farligare i trafiken men de har inte samma nyans som det snön reflekterar så här är fullspektrum på belysningen viktig för att bäst se nyanserna av vitt.
Det är nog färgseendetr av blått vid svaga ljusstyrkor som man reagerar över mest om man är van vid halogenljus. Det är i vart fall vad jag reagerade över när jag jämförde för första gången för många år sedan.
Det är fortfarande ljus med ljustemperatur typ 3500k så det är inget man ser som blå-skimrande ljus som mötande. I naturen är nyttan just aatt se långt i svag belysning, utan att se färg, men vad som man reagerar på är vägskyltar med blå bakgrund. De ser lika blå ut som i dagsljus medan de i halogenljus ser närmast svarta ut.
Det är kraftig skillnad. Inne i bebyggda områden har man mer nytta av att få även denna del av färgskalan. Blå bilar och cyklar ser man att de är mycket blå och framträder mycket kontrastrikt mot olikfärgade bakgrunder. Det är som jag tror den kontrastrikheten som somliga upplever som ögonpåfrestande då man är ovan vid detta på natten, medans man tål det bättre dagtid.
Är ögonen inte vana med att egna bilen har brettt ljusspektra på lyset utan är svart i det blå spektrat, där man har högsta ljuskänsligheten bäst anpassad för att se i mörker, ja då reagerar man nog när man plötsligt möter en bil med lysen som avger ljus i det spektra bästa mörkersynen möjliggörs..
Det är säkert en del av natuens urval att vi ser bättre vid dåligt ljus om det ljus som finns är grön-blått i tonen, så som det gärna blir av månsken när månen sstår högt på himlen. När månen står lågt över horisonten bryts allt mer av det blå ljuset så att månen kan se gul/orange ut..
Astronomer brukar vill ha koll på månens spktra och hur mycket den påverkar ljuset på himlen. Kallas vibilitetsdiagrm.
Kan se ut så här för ett viisst datum: Kan vara bra för bilister också om man inte har något eget lyse. Det var ju standarden förr innan bilar kom, man hade sällan något lyse på enklare hästkärror.
En fotogenlykta kunde hänga i en hörnstolpe på kärran. Bättre hästkärror kunde ha karbid-lyse som gav ett mycket vitt ljus liknande billigaste vita lysdioderna med ett visst blåskimmer och med uteffekt upp till 1W. Även för cyklar var karbid-lyktor förr vanligt förekommande.
Tänk. Även om du inte kör bil, försök fantisera vad som händer på en tävlingssträcka, i synnerhet typen av långsträckor typ Dakar-rallyt.
Läs vad jag tidigare skrivit så kanske du förstår. Jag har skrivit medveten så även de som aldrig riktigt gått på djupet om belyningar funktion och egenskaper relativt vad man ser och bäst utnyttjar tillsammans med övrig trafik.
Jag har tävlingsmässig erfarenhet av just detta och det är något som normalbilister borde lära sej av.
De som verkligen vet värdet av bra ljus ÄVEN när man bländar av är just vi som har försökt optimera belysning genom att lära sig lite om ögat och gjort många många timmar praktisk utvärdering och jämförelser mellan olika ljus-källor på bilen i olika ljusförhållanden. Det gäller även vid avbländning. Vi kan inte riskera att se sämre än andra vid avbländning.
På kortare tävlingssträckor möter man sällan andra bilar. Skulle inte säga aldrig för det händer inte sällan. Har mött både bilar och traktorer och ibland ha medtävlande snurrat på vägen och är på väg för att hitta vändplats. Ett specifikt problem är åskådare som vinglat ut på vägen och överraskas av extrtaljusen i ögonen. De kommer fortsätta vingla på vägen då de är blinda av ljuset. Enda sättet är att blända av så att de kan se att ta sej av vägen. Exakt samma händer när harar och rådjur dyker upp på vägen. De springer framför och de håller sej i ljuset då de inte ser vad som finns vid sidorna om. Man kan fösa dom framför sej en hel tävlingssträcka om man inte kan blända av.
Typ av väg och väder gör att man kör på alla möjliga ljuskombinationer och vill kunna växla mellan dessa även på tävlingssträckan.
Man använder vad man har i ljusväg även på publika sträckor och vet mycket väl hur man ska använda dessa så att man får mest seende även bland mötande trafikanter.
Ju mer ljus på helljuset+extraljus, ju mörkare blir det när man bländar ner till halvljus, det är rätt självklart och tidigare utförligt förklarat. Det gäller även Tatra-lastbilar men du efterfrågar något annat eller påstår att man aldrig bländar av på tävlingssträckornaa på Dakar rallyt? Du skulle bli diskvalificerad med den inställningen.
Man bländar nog inte av så ofta som på en mer trafikerad väg men man måste fortfarande sköta lysena vid möten och omkörningar och när man gör det är det viktigt att man fortfarande ser bra. Alla fordon besiktigas innan tävlingen och lysenas funktion och placering utvärdderas enligt de regler som finns. Fungerande halvljus är ett krav, då man är ålagd att använda detta på tävlingssträckorna och visa hänsyn till all annan trafik som förekommer där.
Just vad gäller tävlingsträckor i Dakar-rallyt är inte sträckorna absolut avlysta för civil trafik men den trafiken är gles men det förkommer all typ av trafik inklusive hästkätrror.
Att hse bra i dimma och extremt damm , även tillsammans med övrig trafik kräver belysning som fungerar även på halvljuset
Kanske det svåraste är när man börjar närnma sej en medtävölande som rör upp damm. Till vissa delar går rallytt i sådan terräng att man kan passera medtävlande betydligt vid sidan om för att slippa mesta av dammet. Andra ställen där man måste hålla samma spår och där tillräckliga omkörnings-rakor är få måste man kunna gå upp nära den framförvarande för att kunna nyttja en omkörningsströcka och det kan vara rätt vanskligt att ta sej i fatt när dammet är tätt en kilometer bakom bilen framför. Att köra i tävlingshastighet i dammet bakom en medtävlande fungerar inte utan bra belysning occh det händer att man slår av på takten för att inte behöva komma för nära, inväntar ställe där man kan passer mer vid sidan av. Bilarna är sällan helt täta och dammet är ett problem både inne i kupen och maskineriet.
Om det är medtävlande som är framför på tävlingssträckan ska man inte alltid räkna kastar ssej åt sidan när de ser bakomvarande bil en kilometer bakom eller på annat sätt hjälper till att hålla åt sej vid omkörningar eller stannar på lämpligt ställe för att släppa förbi medtävlamnde även om tävlingsreglerna påtalar detta.
Ett vanligt Dakar-fenomen är att man möter medtävlanden. Somliga kör vilse och letar sej tillbaka baklänges vilket leder till möten.
När vägen man ska ta till mål är relativt öppen öken utan direkta vägar brukar man ha särskilsa waypoints som måste passeras trots att det inte är närmsta vägen.
Ibland är det svårt att hitta dessa waypoints och då brukar det kunna bli en karavan av bilar som cirklar runt och letar.
Just vad det gäller bilden på Tatrra-lastbilen var avsikten att visa att med hjälp av proffesionella ljus-tekniker satsade man inte på att begränsa spektrumet genom att använda gul-filter trots att man kommer möta mycket både dimma och damm.
Det är många som är allt för slarviga med sin ljus. Har skrivit om detta i tråden men vi tar det igen då du nog missat det.
Ser det som viktigt att folk på vägarna kan hantera sin lysen korrekt för egen och andras skull. Alla ges bäst syn på mörka vägar om alla samarbetar men det finns någon slags missriktad egoism hos somliga. Man bestämmer själv när man vill blända och mötande kan gott få tåla lite. Det är en inställning som man påfallande ofta möter i USA. Alla är sej själv närmast i sin egna bil. Det är helt ok och en självklarhet bland stor del av normal-bilisterna att klämma åt andra bilister där det går.
Även med betydligt enklare extraljus på personbil, för maximalt seende för alla parter är nedbländning en två-stegs process när man kör på mörka vägar med låg trafikintensitet där man kan ha bra nytta av extraljus.
Ett typiskt scenario för vettig ljushantering är att när mötande bil kan se egna tända extraljusen går man ner på enbart helljus utan extraljus för att slutligen blända av till halvljus, vanligen ungefär samtidigt som mötande bilen bländar ner till halvljus. Bländar man av vid avvägda avstånd ges man mest kontinuerlig sikt av vägen inom de avstånd som är av vikt. Det är optimalt för bägge parter. Är man av det egoistiska slaget så vill man helst att alla andra alltid ska köra på halvljus och man bländar av 50 meter i förväg endast för att undvika att motparten försöker hinna tända sina helljus i förväg för att visa att denne är utbländad.
Även med höjd beredskap, foten på bromspedal, så är avståndet närmast bilen, som sett till bilens hastighet är kortare än reaktionshastighet+broms eller väjningssträcka, passerad hisstoria och ointressant att belysa,
När man kör på vägar där man ständigt möter andra med kanske 1000 meters avstånd, då ger det inget att tända fjärrljus några sekunder. Likaså om man kör på väg där det är svårt att se mötande bilar i god tid, då kan man inte ha hela ljusbatterier tänt när mötande plötsligt dyker upp bakom en kurva 50 meteer framför så att man inte hinner blända av i tid.
Då får man en utbländad blindbock på möjlig frontalkurs framför sej, till fara för alla.
Som jag också skrev så för bäst seende på mörka vägar har jag möjlighet att välja ett antal olika helljus-inställningar. För böst sikt på långa raka vägar släcker jag bilens ordnarie helljus. Original helljus ger onödigt mycket stickljus och närljus. Även om det är dyra orginal-ljus med automatisk nivåinställning osv så är optiken en kompromiss med design.
Istrället används enbart extraljus med god optik med avsevärt mindre stickljus vilket ger bättre sikt även vid dimma och regn. Vid möte gör jag som vanligt och bländar först ner till bilens ordinarie helljus som nu åter tänds för att sedan vid ordinarie halvljusavstånd blända ner till halvljus.
Det är en adaptiv process, fast man gör det manuellt, att hela tiden utnyttja de lysen som bäst belyser nyttigt avstånd både med och utan möten.
När man bländar ner är det viktigt att ha väl inställd ljusbild. Väl definierad så att man i huvudsak belyser egen väghalva. Ju mindre strröljus är till glädje även för den man möter.
Det är också viktigt att man kan se med bästa mörkerseende även i samband med möten och med den del av ögat som svarar för just den delen. Det är INTE den röda delen av spektrumet utan är mer åt det gröna och blå. Det är en begränsning för halogen. Begränsningen är INTE för att ljus i huvudsak är inom spektrumet för rött och gult utan för i princip avsaknad av ljus i andra änden av synliga spoektrumet. Bra LED eller Xenon ger ett bredare och mer jämt fördelat spektrum. Genom att välja en lampa med bra färgtemperatur får man jämnast möjliga kurva som bäst passar och motssvarar det spektrum våra ögon kan tillvarata bäst vid mörkerkörning.
Extremfallet att inte ha brett spektrum på ljuset, att t.ex. köra med ljus som enbart avger rött ljus och redan gult ljus kommer se mörkare och grått ut. Belyser man en gångtrafikant eller en granhäck så ser man bara ytor som kan reflektera ljus i det röda spektrumet.Tillkommer att det mesta kommer se konturlöst ut i rött ljus. Det är som jag skrev ovan samma sortss syn som det man kan när man framkallar film i ett rum enbart belyst med röd belysning. Motsvarande problem finns för gult natrium-ljus men där ser vi konturer bättre. Det är det ljus som ibland används på genomfartsleder då det gav hög ljuseffektivitet men som man nu allt mer övergår till LED just för att man tappade mycket av vad man kunde se. Alla bilar har samma färg under natrium-ljus, bara lika olika ljusa och om någon ställde en grå betongsugga mitt på vägen kan den bli nästan osynlig.
Dimma, många bilar är orignal-utrustade med vad som kallas dim-ljus. Det brukar vara extraljus placerat lågt ner på bilen och får användas som ersättning för annat ljus. Tanken är att den låga placeringen inte sk lysa upp precis i förarens siktfält närmast bilen utan kunna lysa under dimman. Dimma är ju ofta sådan att den är tunnare närmast marken. Tyvärr så är ofta dessa extraljus optik av sämsta sort. De har knapp tänkta reflektorer och glaset är försett med räfflaor för att det sak vara så. Det är dekorationer och är mycket så de används. Ibland tillsammans med annat ljus bara för att många ljuspunkter ser häftigare ut.
Fördelb vid dimma relativt halvljus är ofta i stort ingen alls eller bara nackdel.
Ett exempel, min Audi S4, så ni vet ungefäär hur bilens dimljus ser ut, dess dimljus siter lågt ner på en spoiller jämte luftintagen till turbona.
Jag kontrollerade lyktan skick samtidigt som luftintagen frächades upp. Reflektorn visade sej var helt bortrostad, plastglaset matt och så skört att en bit föll av när de rostiga sktuvarna som höll den på plats lossades.
Köpte då två 3" billiga projektionslyktor som modifierades till fjärrljus utan halvljus. Dessa monterades på samma ställe fast 15 cm längre in i spoliern. Det fanns gott om utrymme och jag gav luftintag och lampa en enda gemensam kanal. På det viset kan jag nyttja att spoilern skär av en del av det stickljus som annars velat lysa uppåt himlen vilket bara är nackdel vid dimma och snö och luftintaget fick ökad nsläppsyta, Intaget försöks med rutigt lysrörsgaller för att inte suga in småfåglar och med lite tur laminerar gallret luftflödet något för bättre flöde.
Ljuset har synlig E-märkning och har inte fått anmärningar på+ det vid besiktningar. Tror att man inte alltid ens ser att där finns en lampa då den sitter långt in bakom mattsvarta galler. Gallerna begränsar en del av ljusflödet men efter modifieringen så syntes det åtminsten när man tände de bägge relativ smala ljusstrålarna och fungerar bra som halvljus-alternativ när det snöar.
Dock sitter de lite för lågt så det blir som när man lyser med en ficlampa som ligger på golvet. Det blir extrama slagskuggor och även måttlig fartgupp på vägen ser man sämre än med halvljus. Det är ändå åtmminstone fungerande jämfört med de lyktor som satt där original.
Tror nog det inte var denna bilen som hade kass så kllade dim/kurv-ljus. Det kan ge mycket nyttigt ljus att för liten peng byta mot projektions-lykta.
En nackdel med dessa ljus är att de sällan säljs med hölje för lite damm och väder-skydd. En passande konservburk kan lösa det eller om man har en 3D-printer och kan skriva ut både hölje och trepunkts föste. Om man använder Xenon eller tänker konvertera lyktan till detta, tänk på att det finns olika Xenon-lampor beroende på om de monteras stående eller liggande.
Vi får inte ett bättre mörkerseende passande för nattlig bilkörning genom att välja att bara se en del av spektrumet som vi kan uppfatta. Det inkluderar möten och olika väderlekar.
Det var det som man kom fram till när man undersökte just detta i min länk här ovan där man verkligen gick lite vetenskapligt till väga och hade tekniska och ekonomiska resuserna för detta, hade tillgång till en stab av ögonläkare/oftamologer, simulatorer osv.
Undersökningen som de turkiska studenteran gjorde som kom fram till motsatsen var ett rent studentjobb av folk som saknade egentlig utbildning och troligen var unga och kanske saknaade egen trafikvana. Man ska inte se ner på sådant men man får tolka det för vad det är. Kan inte undvika att jag är nyfiken på hur man kom fram till att kvinnor behövde 3-4 gånger så lång tid på sej att se i dimma. Det var i Turket och även där förekommer burka som bara ger en smal siktremsa för ögonen och resten av huvudet är täckt, Om burkan satt snett såg man nog inget alls men annars borde avskärmningen vara till nytta och underlätta att fokusera på enbart dimskåpet man använde.
Vad som är bra lyse beror ju på var när och hur man kör. I Turkiet är kanske förgskalan av det som är på och intill vägen överlag på annat sätt och vid kusterna förkommer sällan snö. Vad jag främst vill se och som jag tycker är allvarligaste riskfaktorn är cyklister och gångtrafinakter utan egen belkysning som i avsaknad av belysning är en bit ut på min vägenhalva för bättre vingelutrymme. De kan vara svåra att se på natten i slutfasen av ett möte med annan bil.
Däremot kan de synas på långt håll om man bländar av tidigt så att man kan se dom som en skuggkontur i motljuet från mötande bil.
Vilda djur finns det mångs sätt att se i god tid. Man kan inte sitta på helspänn och spana efter djuren, det blir motsatt effekt, man stirrar så man inget ser. Som att stirra in i mötande snöflingor.
I synnerhet älgar är rätt matta och mörka i pälsen så de avtecknar sej ofta dåligt mot bakgrunden i naturen om det inte är t.ex. ljusgrön grönska.
Det är sådan tur att älgar och rådjur gärna söker sej till späda trädgrönskor för att äta. De kan bli kavar där det det skymmer tills det kommer något och brummar och de blir skrämda av analakande bilens lysen. Har man otur ruser de då ut på vägen vid fel tidpunkt.
När jag kör bil på natten försöker jag vara lagom alert. Utan att sitta och stirra efter det när jag kör i skogslandskap reagerar jag när mörkare barrskog övergår till buskage med ljusare grönska och även där man ser att det korsar större kraftledningar då de går i uppröjda gator med mycket småbuskar. När man ser det är det läge att spana en gång extra i buskarna. Det stämmer väldigt ofta och det är allt från harar occh grävlingar till rådjur och älg som trivs på dessa platser.
Överhuvudtaget vid övergångar av något är det värt med extra vaksamhet.
Övergångar vid sjöar och när skogen blir åkrar eller kanske i synnerhet i utankanten av små samhällen där skogen åter tar vid, bortanför sista gatljusen, hittar amn de som är svårast att se, gummor utan reflexer och i mörk långkappa. Syns knappt ens när de sitter som kylarprydnad.
De har ingen egen körvana och har logiken,:jag ser bilen, då ser den väl mej.
Hör finns också mer katter i utankenten av samhällen. Man får spana på lägre nivå under trädgårdshäckar. Deras ögon syns bra och katter tittar ofta åt olika håll innan de passerar vägen så ögonreflexen är ofta väl synlig. Reflexen är oftast kraftig och blå-grön. Människans ögon reflekterar sämre och om de gör det ser man egentligen bara ett återkastat ljus av den röda ögonbotten. Kattens blå-gröna ögon-reflex säjs vara ett resultat av att katters ögon prioriterar svagt ljus före färgseendet.
Ser man katters ögon i dagsljus har de liksom människan en stor variation av färger.
Rätt märklig övergång i spektrat att människan kan ha blå-färgad pupill på dagen och på natten får man röda ögon-reflexer.
De som rastar hundar, där har blivit en enorm uppryckning de senaste ären tycker jag mig märkt. Från att gärna gått ut på vägar i innetoffler och en mörk kofta med osynlig tax bär de nu ofta reflexvästar och hundhalsband med både reflexer och LED-lyse. Det har blivit en stor skillnad på några år. Gissar att det kampanjats på något sätt. Såg för lite sedan en som hade hela hundkopplet lysande. Skulle inte förvåna om det var något som växlade färg.
Cykellyse är det fortfarande sämre med. I synnerhet små barn har cyklar utan fungerande lyse eller sparkcyklar utan reflexer. Ansvaret är på föräldrarna men de är nog inte tekniska nog att hålla sådant i skick eller har trafikerfarenheten nog att inse vikten av att synas i trafiken. De köper en ny barncykel vartannat år istället så finns det lyse en säsong i bästa fall. Ser det i min egna bekantskaps-krets, i synnerhet de yngre har blivit analfabeter på att meka och har inte ens en grunduppsättning verktyg. Man kan inte laga sin egen cykelpunktering utan släpar cykeln med bussen in till stadens cykel-reparatör. Elektricitet klara man än sämre och gör sej batteriberoende för att slippa cykelgenerator.
Vid körning i skogslandskap är nog typen av växtligheten i allmänhet som bäst ger ledtrådar vad man kan vänta sej.
Bara att natuen övergår från något ger anledning till vaksamhet. Det är ju en viktig del i att se bra vid nattlig bilkörning, att veta vad som är värt att se.
På riktigt långt håll, där min belysning är för svag, har jag inget färgseende och djur-ögon är för små att se på det avståndet.
Då är nyttan på helt annat plan på vinterna då älgar och renar kontrastrerar bra mot vit bakgrund. Det finns ju vita äkgar och ljusa renar och djur med vintepäls men det är naturens val att de vill smälta in i bakgrunden och leva lite farligare i trafiken men de har inte samma nyans som det snön reflekterar så här är fullspektrum på belysningen viktig för att bäst se nyanserna av vitt.
Det är nog färgseendetr av blått vid svaga ljusstyrkor som man reagerar över mest om man är van vid halogenljus. Det är i vart fall vad jag reagerade över när jag jämförde för första gången för många år sedan.
Det är fortfarande ljus med ljustemperatur typ 3500k så det är inget man ser som blå-skimrande ljus som mötande. I naturen är nyttan just aatt se långt i svag belysning, utan att se färg, men vad som man reagerar på är vägskyltar med blå bakgrund. De ser lika blå ut som i dagsljus medan de i halogenljus ser närmast svarta ut.
Det är kraftig skillnad. Inne i bebyggda områden har man mer nytta av att få även denna del av färgskalan. Blå bilar och cyklar ser man att de är mycket blå och framträder mycket kontrastrikt mot olikfärgade bakgrunder. Det är som jag tror den kontrastrikheten som somliga upplever som ögonpåfrestande då man är ovan vid detta på natten, medans man tål det bättre dagtid.
Är ögonen inte vana med att egna bilen har brettt ljusspektra på lyset utan är svart i det blå spektrat, där man har högsta ljuskänsligheten bäst anpassad för att se i mörker, ja då reagerar man nog när man plötsligt möter en bil med lysen som avger ljus i det spektra bästa mörkersynen möjliggörs..
Det är säkert en del av natuens urval att vi ser bättre vid dåligt ljus om det ljus som finns är grön-blått i tonen, så som det gärna blir av månsken när månen sstår högt på himlen. När månen står lågt över horisonten bryts allt mer av det blå ljuset så att månen kan se gul/orange ut..
Astronomer brukar vill ha koll på månens spktra och hur mycket den påverkar ljuset på himlen. Kallas vibilitetsdiagrm.
Kan se ut så här för ett viisst datum: Kan vara bra för bilister också om man inte har något eget lyse. Det var ju standarden förr innan bilar kom, man hade sällan något lyse på enklare hästkärror.
En fotogenlykta kunde hänga i en hörnstolpe på kärran. Bättre hästkärror kunde ha karbid-lyse som gav ett mycket vitt ljus liknande billigaste vita lysdioderna med ett visst blåskimmer och med uteffekt upp till 1W. Även för cyklar var karbid-lyktor förr vanligt förekommande.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
-
Mindmapper
- Inlägg: 6998
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Re: Halogenlampor
Jag har fyra st extraljus.E Kafeman skrev: ↑10 mars 2025, 12:39:12
Kör jag på allmänna vägar och kör med extraljusen har jag lång siktsträcka men dessa ljusen är är väl injusterade så kägelfokus ska var just långt bort på vägbanan vilket gör att så gott som alltid när man ser en mötande bil, det må vara kilometeravstånd, men extraljusen bländar ändå så att så fort jag alls kan se mötande billyktor släcker jag ned extraljusen och bländar sedan ytterligare en gång från helljus ned till halvljus.
Jag kör inte ens med extraljusen vid många tillfällen därför att de ger mycket ljus och om man då plötsligt måste gå ned till halvljus så blir det väldigt mörkt då ögonen vant sej vid det starkare ljuset.
Bländar även av extraljusen i god tid innan större vägskyltar då skyltarnas bakgrund reflekterar så kraftigt att det svider i ögonen.
Se trill att bilens original lysen och reflektorer är i bra skick.
2st 35W Xenon riktade rakt framåt
Tycker de ger en bra upplysning av vägen jag ser långt framåt om älgar, andra djur eller människor befinner sig långt fram i siktbilden. Problemet är som sagt att man blir "blind" en stund när man haft möte och slår om till helljus.
Därför har jag 2 st halogen extraljus som sitter monterade längst ut mot sidorna av bilen. De är riktade i kors så att de lyser tvärs över vägen mot motstående sida. Problemet är då att de ger mycket ljus i närfältet. Men jag tycker det övervägs av fördelarna. Vilka jag tycker är att jag får en bättre upplysning av vägkanterna. Mycket viktigt eftersom det får mig att i ett tidigare skede se djur närma bilen. Detta bättre lyse av vägkanterna hjälper mig att se djur som står stilla mycket tidigare. För att se dessa djur i dålig belysning behövs reflexer från deras ögon eller rörelse.
Jag kör mycket på skogsbilvägar och vägar med gles trafik i norrland. Så detta passar mig tycker jag.
Jag fortsätter med denna beskrivning tillsammans med kommentarer till din två-stegs process nedan. Denna två-stegs process är väldigt viktig i glestrafik tycker jag.
När jag tog körkortet länge sedan sa körskoläraren "kör på helljuset tills ögonen värker. Bländar ni ner för tidigt lyser halvljuset inte upp så långt att den når den mötande bilens ljus, och ni kör till stor del i mörker."E Kafeman skrev: Även med betydligt enklare extraljus på personbil, för maximalt seende för alla parter är nedbländning en två-stegs process när man kör på mörka vägar med låg trafikintensitet där man kan ha bra nytta av extraljus.
Ett typiskt scenario för vettig ljushantering är att när mötande bil kan se egna tända extraljusen går man ner på enbart helljus utan extraljus för att slutligen blända av till halvljus, vanligen ungefär samtidigt som mötande bilen bländar ner till halvljus. Bländar man av vid avvägda avstånd ges man mest kontinuerlig sikt av vägen inom de avstånd som är av vikt. Det är optimalt för bägge parter. Är man av det egoistiska slaget så vill man helst att alla andra alltid ska köra på halvljus och man bländar av 50 meter i förväg endast för att undvika att motparten försöker hinna tända sina helljus i förväg för att visa att denne är utbländad.
Även med höjd beredskap, foten på bromspedal, så är avståndet närmast bilen, som sett till bilens hastighet är kortare än reaktionshastighet+broms eller väjningssträcka, passerad hisstoria och ointressant att belysa,
När man kör på vägar där man ständigt möter andra med kanske 1000 meters avstånd, då ger det inget att tända fjärrljus några sekunder. Likaså om man kör på väg där det är svårt att se mötande bilar i god tid, då kan man inte ha hela ljusbatterier tänt när mötande plötsligt dyker upp bakom en kurva 50 meteer framför så att man inte hinner blända av i tid.
Då får man en utbländad blindbock på möjlig frontalkurs framför sej, till fara för alla.
Som jag också skrev så för bäst seende på mörka vägar har jag möjlighet att välja ett antal olika helljus-inställningar. För böst sikt på långa raka vägar släcker jag bilens ordnarie helljus. Original helljus ger onödigt mycket stickljus och närljus. Även om det är dyra orginal-ljus med automatisk nivåinställning osv så är optiken en kompromiss med design.
Istrället används enbart extraljus med god optik med avsevärt mindre stickljus vilket ger bättre sikt även vid dimma och regn. Vid möte gör jag som vanligt och bländar först ner till bilens ordinarie helljus som nu åter tänds för att sedan vid ordinarie halvljusavstånd blända ner till halvljus.
Det är en adaptiv process, fast man gör det manuellt, att hela tiden utnyttja de lysen som bäst belyser nyttigt avstånd både med och utan möten.
När man bländar ner är det viktigt att ha väl inställd ljusbild. Väl definierad så att man i huvudsak belyser egen väghalva. Ju mindre strröljus är till glädje även för den man möter.
Det är också viktigt att man kan se med bästa mörkerseende även i samband med möten och med den del av ögat som svarar för just den delen. Det är INTE den röda delen av spektrumet utan är mer åt det gröna och blå. Det är en begränsning för halogen. Begränsningen är INTE för att ljus i huvudsak är inom spektrumet för rött och gult utan för i princip avsaknad av ljus i andra änden av synliga spoektrumet. Bra LED eller Xenon ger ett bredare och mer jämt fördelat spektrum. Genom att välja en lampa med bra färgtemperatur får man jämnast möjliga kurva som bäst passar och motssvarar det spektrum våra ögon kan tillvarata bäst vid mörkerkörning.
Extremfallet att inte ha brett spektrum på ljuset, att t.ex. köra med ljus som enbart avger rött ljus och redan gult ljus kommer se mörkare och grått ut. Belyser man en gångtrafikant eller en granhäck så ser man bara ytor som kan reflektera ljus i det röda spektrumet.Tillkommer att det mesta kommer se konturlöst ut i rött ljus. Det är som jag skrev ovan samma sortss syn som det man kan när man framkallar film i ett rum enbart belyst med röd belysning. Motsvarande problem finns för gult natrium-ljus men där ser vi konturer bättre. Det är det ljus som ibland används på genomfartsleder då det gav hög ljuseffektivitet men som man nu allt mer övergår till LED just för att man tappade mycket av vad man kunde se. Alla bilar har samma färg under natrium-ljus, bara lika olika ljusa och om någon ställde en grå betongsugga mitt på vägen kan den bli nästan osynlig.
Dimma, många bilar är orignal-utrustade med vad som kallas dim-ljus. Det brukar vara extraljus placerat lågt ner på bilen och får användas som ersättning för annat ljus. Tanken är att den låga placeringen inte sk lysa upp precis i förarens siktfält närmast bilen utan kunna lysa under dimman. Dimma är ju ofta sådan att den är tunnare närmast marken. Tyvärr så är ofta dessa extraljus optik av sämsta sort. De har knapp tänkta reflektorer och glaset är försett med räfflaor för att det sak vara så. Det är dekorationer och är mycket så de används. Ibland tillsammans med annat ljus bara för att många ljuspunkter ser häftigare ut.
Fördelb vid dimma relativt halvljus är ofta i stort ingen alls eller bara nackdel.
Ett exempel, min Audi S4, så ni vet ungefäär hur bilens dimljus ser ut, dess dimljus siter lågt ner på en spoiller jämte luftintagen till turbona.
Jag kontrollerade lyktan skick samtidigt som luftintagen frächades upp. Reflektorn visade sej var helt bortrostad, plastglaset matt och så skört att en bit föll av när de rostiga sktuvarna som höll den på plats lossades.
Köpte då två 3" billiga projektionslyktor som modifierades till fjärrljus utan halvljus. Dessa monterades på samma ställe fast 15 cm längre in i spoliern. Det fanns gott om utrymme och jag gav luftintag och lampa en enda gemensam kanal. På det viset kan jag nyttja att spoilern skär av en del av det stickljus som annars velat lysa uppåt himlen vilket bara är nackdel vid dimma och snö och luftintaget fick ökad nsläppsyta, Intaget försöks med rutigt lysrörsgaller för att inte suga in småfåglar och med lite tur laminerar gallret luftflödet något för bättre flöde.
Ljuset har synlig E-märkning och har inte fått anmärningar på+ det vid besiktningar. Tror att man inte alltid ens ser att där finns en lampa då den sitter långt in bakom mattsvarta galler. Gallerna begränsar en del av ljusflödet men efter modifieringen så syntes det åtminsten när man tände de bägge relativ smala ljusstrålarna och fungerar bra som halvljus-alternativ när det snöar.
Dock sitter de lite för lågt så det blir som när man lyser med en ficlampa som ligger på golvet. Det blir extrama slagskuggor och även måttlig fartgupp på vägen ser man sämre än med halvljus. Det är ändå åtmminstone fungerande jämfört med de lyktor som satt där original.
Tror nog det inte var denna bilen som hade kass så kllade dim/kurv-ljus. Det kan ge mycket nyttigt ljus att för liten peng byta mot projektions-lykta.
En nackdel med dessa ljus är att de sällan säljs med hölje för lite damm och väder-skydd. En passande konservburk kan lösa det eller om man har en 3D-printer och kan skriva ut både hölje och trepunkts föste. Om man använder Xenon eller tänker konvertera lyktan till detta, tänk på att det finns olika Xenon-lampor beroende på om de monteras stående eller liggande.
Vi får inte ett bättre mörkerseende passande för nattlig bilkörning genom att välja att bara se en del av spektrumet som vi kan uppfatta. Det inkluderar möten och olika väderlekar.
Det var det som man kom fram till när man undersökte just detta i min länk här ovan där man verkligen gick lite vetenskapligt till väga och hade tekniska och ekonomiska resuserna för detta, hade tillgång till en stab av ögonläkare/oftamologer, simulatorer osv.
Undersökningen som de turkiska studenteran gjorde som kom fram till motsatsen var ett rent studentjobb av folk som saknade egentlig utbildning och troligen var unga och kanske saknaade egen trafikvana. Man ska inte se ner på sådant men man får tolka det för vad det är. Kan inte undvika att jag är nyfiken på hur man kom fram till att kvinnor behövde 3-4 gånger så lång tid på sej att se i dimma. Det var i Turket och även där förekommer burka som bara ger en smal siktremsa för ögonen och resten av huvudet är täckt, Om burkan satt snett såg man nog inget alls men annars borde avskärmningen vara till nytta och underlätta att fokusera på enbart dimskåpet man använde.
Vad som är bra lyse beror ju på var när och hur man kör. I Turkiet är kanske förgskalan av det som är på och intill vägen överlag på annat sätt och vid kusterna förkommer sällan snö. Vad jag främst vill se och som jag tycker är allvarligaste riskfaktorn är cyklister och gångtrafinakter utan egen belkysning som i avsaknad av belysning är en bit ut på min vägenhalva för bättre vingelutrymme. De kan vara svåra att se på natten i slutfasen av ett möte med annan bil.
Däremot kan de synas på långt håll om man bländar av tidigt så att man kan se dom som en skuggkontur i motljuet från mötande bil.
Vilda djur finns det mångs sätt att se i god tid. Man kan inte sitta på helspänn och spana efter djuren, det blir motsatt effekt, man stirrar så man inget ser. Som att stirra in i mötande snöflingor.
I synnerhet älgar är rätt matta och mörka i pälsen så de avtecknar sej ofta dåligt mot bakgrunden i naturen om det inte är t.ex. ljusgrön grönska.
Det är sådan tur att älgar och rådjur gärna söker sej till späda trädgrönskor för att äta. De kan bli kavar där det det skymmer tills det kommer något och brummar och de blir skrämda av analakande bilens lysen. Har man otur ruser de då ut på vägen vid fel tidpunkt.
När jag kör bil på natten försöker jag vara lagom alert. Utan att sitta och stirra efter det när jag kör i skogslandskap reagerar jag när mörkare barrskog övergår till buskage med ljusare grönska och även där man ser att det korsar större kraftledningar då de går i uppröjda gator med mycket småbuskar. När man ser det är det läge att spana en gång extra i buskarna. Det stämmer väldigt ofta och det är allt från harar occh grävlingar till rådjur och älg som trivs på dessa platser.
Överhuvudtaget vid övergångar av något är det värt med extra vaksamhet.
Övergångar vid sjöar och när skogen blir åkrar eller kanske i synnerhet i utankanten av små samhällen där skogen åter tar vid, bortanför sista gatljusen, hittar amn de som är svårast att se, gummor utan reflexer och i mörk långkappa. Syns knappt ens när de sitter som kylarprydnad.
Idag är detta glömt. Ibland när man kör på långa raksträckor kommer en mötande bil ut på andra sidan raksträckan. När den bilen ser att det är en annan bil på raksträckan bländar den bilen ner oavsett om mitt ljus bländar eller ej. Detta trots att det är kanske mer än en kilometer innan våra ljus möts. Det blir alltså att köra i mörker (halvljus) en lång sträcka.
Vad lär de sig egentligen på körskolan idag?
Min två-stegs process.
Eftersom mina Xenon lyser upp mycket längre än normala helljus slår jag av dom när jag ser att en annan bil närmar sig raksträckan. Innan bilen hinner ut på raksträckan. Jag ser ändå väldigt bra med mina extraljus som lyser upp vägsidorna bra. De är ställda för att lysa upp närfältet så lite som möjligt men ger en bra upplysning av vägsidorna längre fram, som mitt helljus inte kan ge. Eftersom de är i kors lyser de ändå inte så långt fram att de lyser rakt mot den mötande bilen. Mitt ordinarie helljus är alltså mer bländande för den mötande. Hade mina halogen extraljus varit riktade rakt fram hade de naturligtvis varit de mest bländande.
I en del fall är den mötande bilisten så rutinerad att han inte bländar av så fort han ser en bil flera km bort. Bländar bilisten av bländar jag också av. Nattsvart blir det naturligtvis. Jag slår på helljuset efter en liten stund. Ibland slår jag även av extraljusen så att jag bara använder orginal helljus. Ofta fattar den mötande att vi är så långt ifrån varandra att vi kan köra på helljus. Många lastbilchaufförer förstår i varje fall.
Jag har varit så nära att krocka med djur för att jag inte sett dom förrän det varit för sent. Det är små marginaler om man ska överleva en krock med en älg. En gång har jag krockat med en älg men klarat mig. De kommer ut så fort att man inte har en chans om man inte är alert.
I det här fallet hade jag en hyrbil. Dvs inga extraljus. Älgen stod knappt 50m efter en kurva på en mindre skogsväg. Skog och buskar nära vägrenen. Älgen stod stilla i diket när jag kom ut från kurvan. När jag närmade mig den sprang den ut på vägen. Plogkanter och hal vinterväg gjorde att jag inte hann stanna. Medans jag bromsade hann jag tänka ska jag ta bakom älgen eller vika framför älgen. Älgar brukar ibland stanna och gå tillbaka. Jag chansade på att älgen inte skulle gå tillbaka och gick mot plogkanten. Ena bakklöven på älgen tog överdelen av Mercedez märket i grillen. Bakdelen av älgkroppen slängdes upp mot stolpen och gled ner på sidobackspegeln. Drog med sig denna så den hängde i kablaget. Lite småmärken på förardörren. Älg mamman stod kvar en bit från diket.
Hade jag haft mina extraljus hade jag kanske sett älgen lite tidigare i mörkret. Jag hade fått ner hastigheten så pass mycket att kanske inte att älgen skulle ha kommit in i kupen om jag inte gått mot plogkanten. Då hade jag stött emot älgen mitt på. Hade det gått lite fortare hade älgbaken kanske slagit in på framrutan och inte på stolpen. Hade rutan klarat av att hålla emot älgkroppen. Kanske, då det gick väldigt sakta, men varje ms man reagerar tidigare är viktig.
Jag stannade, men körde sedan fram en bit för att komma ifrån kurvan och älgmamman. Medans jag pratade med polisen så blev det ett jäkla liv på bilen, som ville veta vad som hänt.
Efter det att jag lugnat ner mig så var jag faktiskt lite sur på bilen för att lyset inte egentligen var bättre på en fullt modern bil.
Re: Halogenlampor
Nu tillhör du kanske de som har körvana på mörka vägar och tänker ett steg extra att belysning och relaterad trafiksäkerhet är ett samspel nellan bilister för att alla ska få se mesta möjliga av vägen och de överraskningar som finns vid sidan av vägen.
Med erfarenhet och eftertanke så kan man inse att många moderna bilars lyse, där offras optiska egenskaper till förmån för mode och strömlinjeformad lykt-design
Nu vet du säker allt du behöver, Det svåra är att nå de som mer sällankör utanför tätort och få dom till att se över sin belysning och hålla den i gott skick.
Just detta att ha ett bra lyse som räcker bortanför halvljuset utan att blända de som är en kilometer bort kräver mycket av optiken.
Då jag ofta far fram lite fort så ä'r historiska zonen rätt lång, Har man mycket närljus ökar även behovet av mycket ljus bortanför halvljuset och man bländar då andra tidigare. Däörav att jag undviker närljus så mycket det går. Bästa helljuset som ger mej just sådan sikt, måttligt närljus och bra koncentrerad kägla bortanför halvljuset har jag på en gammal Volvo med H4. Det är en Xenon-lampa där själva lampan flyttas med en elektromagnet för att skifta mellan hel och halvljus.
Ävern halvljuset är mer distinkt vad gäller ljusbilden än med motsvarande normala H4-lampa så både hel och halvljuset ger mej bättre sikt och bländar mindre i bägge lägena än för en halogen-lampa. Nackdelen är att man får skifta lampor vid besiktning men det är lätt på Volvon.
Älgar är kända för att komma upop på vägen plötsligt när man kör på småvägar med buskage tätt inpå vägen. De halvsover intill vägkaanten och ser relativt dåligt så de reagerar inte på lysen, Det är när motorljudet blir tillräckligt påtagligt de reagerar på analkande faran som får dom att rusa i väg i enda riktningen de ser, vilket är ut på
vägen som nu är belyst av egna bilen och dörför ger dom ledljus att hoppa rakt framför bilen.
Allmänna rådet är att man hinner då sällan bromsa utan man styr mot baken på älgen som förhoppningvis då hinner försvinna innan bilen når fram.
Det finns ytterligare råd som somliga faktiskt använder, och det är att tuta med signalhornet 199 neter innan förväntade älgövergångar. Ljudet triggar då älgen att hoppa ut lite tidigare på vägen och kanske hinner försvinna innan man kommer fram. Lite på samma tema fanns förr älfvisslor att sätta på bilen. Tanken var att fartvinden skulle driva visslorna till att avge ett konstan högfrevent ljud. Antagligen behövde man nog komma upp i 200km/t för att det skulle bli någon aktivering av den visselprincipen,
Har kommit till flera färska älgolykor men har själv klarat mej, Det närmaste var när älgens hakskägg slet loss kromlisten runt framrutan på min Volvo P1800 i 200km/t. Såg älgen på långt håll, kör efter baken på älgen när den passerar vägen från vänster men den stannar på min väghalva så den blev blockerad. Sista ögonblicksmanövern för att väja framför älgen rykte av ölgen hakskägget som tog i övre högerhörnet av framstolpen och sedan blev det bredkan och värmde däcken så att bilen gled som ett ägg i stekpannan än på en än på andra hållet. Det blev lite spännande att återfå kontrollen med däck som var som att köra på isbana. Undanmanövern lämnade 300 meter svarta slalom-spår på vägen. Det var på tiden innan ungdomar roade sej med att elda sin däck på vägarna i nästan stillastående.
Mina bilspår orsakade därför förstasides-rubrik och stort foto på lokaltidningen. "Tänk om hjulspår kunde tala" och så spekulerade man vad som kunde föranlett dessa komplicerade slalomspår och man interjuvade en som bodde i närheten om man sett eller hört något.
Jag lärde mej att man aldrig ska lite helt på rådet att köra efter älgens bakände.
Med tanke på att mycket vilt är märkt med GPS-halsband skulle en uppenbar förbättring vara om man fick in dessa positionerna på bilens navigeringsystem.
Navigeringen kunde då säja: "Älgkon Greta77 står 400 meter fram på höger sida"..
P1800 hade dålig viktfördelning och i hög fart vägde bakänden nästan inget, så det var inte så svårt att få upp lite extra slip-sladd även vid körning på vanliga landsvägar när det svängde lite i kurvorna, Original lysen på den var inte imponerande. Ljusinsatsen var skräp och lysena matades av Lucas elsystem där spänningfallet i kablarna gjorde att framlysena lös med en trött gulrött sken, Helljustuta på spak men fotomkopplare för hel och halvljus. Det var iofs lätt att bygga om och ersatte lysena med nya ljusinsatser och 70W H4 vilket var det värsta till lampa att få tag på. Då brann klämmorna som höll huvudsäkringen. Men säkringen höll.
Det fick bli separat relä för hel och halvljus och egen matning direkt från batteriet.
En sak som var svår att komma till rätta med var att man satt lite lägre än många andra bilar vilket märkbart gjorde mötande bilars lysen mer bländnde vid möten.
Motsatsen är också väldigt märkbar, om man sitter i lastbil så är mötande bilars halvljus bra hjälp för att se vänster väghalva istället för motsatens när man sitter lägre.
Det kan absolut vara något för de som har svårt med nattkörning och mötande ljus, att satsa på en bil där man sitter lite högre.
Med erfarenhet och eftertanke så kan man inse att många moderna bilars lyse, där offras optiska egenskaper till förmån för mode och strömlinjeformad lykt-design
Nu vet du säker allt du behöver, Det svåra är att nå de som mer sällankör utanför tätort och få dom till att se över sin belysning och hålla den i gott skick.
Just detta att ha ett bra lyse som räcker bortanför halvljuset utan att blända de som är en kilometer bort kräver mycket av optiken.
Då jag ofta far fram lite fort så ä'r historiska zonen rätt lång, Har man mycket närljus ökar även behovet av mycket ljus bortanför halvljuset och man bländar då andra tidigare. Däörav att jag undviker närljus så mycket det går. Bästa helljuset som ger mej just sådan sikt, måttligt närljus och bra koncentrerad kägla bortanför halvljuset har jag på en gammal Volvo med H4. Det är en Xenon-lampa där själva lampan flyttas med en elektromagnet för att skifta mellan hel och halvljus.
Ävern halvljuset är mer distinkt vad gäller ljusbilden än med motsvarande normala H4-lampa så både hel och halvljuset ger mej bättre sikt och bländar mindre i bägge lägena än för en halogen-lampa. Nackdelen är att man får skifta lampor vid besiktning men det är lätt på Volvon.
Älgar är kända för att komma upop på vägen plötsligt när man kör på småvägar med buskage tätt inpå vägen. De halvsover intill vägkaanten och ser relativt dåligt så de reagerar inte på lysen, Det är när motorljudet blir tillräckligt påtagligt de reagerar på analkande faran som får dom att rusa i väg i enda riktningen de ser, vilket är ut på
vägen som nu är belyst av egna bilen och dörför ger dom ledljus att hoppa rakt framför bilen.
Allmänna rådet är att man hinner då sällan bromsa utan man styr mot baken på älgen som förhoppningvis då hinner försvinna innan bilen når fram.
Det finns ytterligare råd som somliga faktiskt använder, och det är att tuta med signalhornet 199 neter innan förväntade älgövergångar. Ljudet triggar då älgen att hoppa ut lite tidigare på vägen och kanske hinner försvinna innan man kommer fram. Lite på samma tema fanns förr älfvisslor att sätta på bilen. Tanken var att fartvinden skulle driva visslorna till att avge ett konstan högfrevent ljud. Antagligen behövde man nog komma upp i 200km/t för att det skulle bli någon aktivering av den visselprincipen,
Har kommit till flera färska älgolykor men har själv klarat mej, Det närmaste var när älgens hakskägg slet loss kromlisten runt framrutan på min Volvo P1800 i 200km/t. Såg älgen på långt håll, kör efter baken på älgen när den passerar vägen från vänster men den stannar på min väghalva så den blev blockerad. Sista ögonblicksmanövern för att väja framför älgen rykte av ölgen hakskägget som tog i övre högerhörnet av framstolpen och sedan blev det bredkan och värmde däcken så att bilen gled som ett ägg i stekpannan än på en än på andra hållet. Det blev lite spännande att återfå kontrollen med däck som var som att köra på isbana. Undanmanövern lämnade 300 meter svarta slalom-spår på vägen. Det var på tiden innan ungdomar roade sej med att elda sin däck på vägarna i nästan stillastående.
Mina bilspår orsakade därför förstasides-rubrik och stort foto på lokaltidningen. "Tänk om hjulspår kunde tala" och så spekulerade man vad som kunde föranlett dessa komplicerade slalomspår och man interjuvade en som bodde i närheten om man sett eller hört något.
Jag lärde mej att man aldrig ska lite helt på rådet att köra efter älgens bakände.
Med tanke på att mycket vilt är märkt med GPS-halsband skulle en uppenbar förbättring vara om man fick in dessa positionerna på bilens navigeringsystem.
Navigeringen kunde då säja: "Älgkon Greta77 står 400 meter fram på höger sida"..
P1800 hade dålig viktfördelning och i hög fart vägde bakänden nästan inget, så det var inte så svårt att få upp lite extra slip-sladd även vid körning på vanliga landsvägar när det svängde lite i kurvorna, Original lysen på den var inte imponerande. Ljusinsatsen var skräp och lysena matades av Lucas elsystem där spänningfallet i kablarna gjorde att framlysena lös med en trött gulrött sken, Helljustuta på spak men fotomkopplare för hel och halvljus. Det var iofs lätt att bygga om och ersatte lysena med nya ljusinsatser och 70W H4 vilket var det värsta till lampa att få tag på. Då brann klämmorna som höll huvudsäkringen. Men säkringen höll.
Det fick bli separat relä för hel och halvljus och egen matning direkt från batteriet.
En sak som var svår att komma till rätta med var att man satt lite lägre än många andra bilar vilket märkbart gjorde mötande bilars lysen mer bländnde vid möten.
Motsatsen är också väldigt märkbar, om man sitter i lastbil så är mötande bilars halvljus bra hjälp för att se vänster väghalva istället för motsatens när man sitter lägre.
Det kan absolut vara något för de som har svårt med nattkörning och mötande ljus, att satsa på en bil där man sitter lite högre.
-
Mindmapper
- Inlägg: 6998
- Blev medlem: 31 augusti 2006, 16:42:43
- Ort: Jamtland
Re: Halogenlampor
Intressant att läsa det du skriver, inte bara för att du verkar veta vad du skriver om utan även för att vi har en del gemensamt. Jag tycker jag får rätt bra ljus med mina kombo extraljus Xenon och korsade halogen. Nackdelen är närljuset som ställer till det när man går ner på halvljus.
Ska prova din xenon variant. Antar att det är bi-xenon 35 W H4 du använder. Efter det här året behöver bara min Volvo besiktas vart annat år. Sedan jag blev pensionär bor vi bara i Sverige halva året pga reumatism. En gammal Volvo kan stå ute halva året och sedan sätter man i batteriet, provbromsar och åker till besiktningen, sedan upprepar man samma procedur nästa år. Byter bara slitdetaljer däremellan.
Jag har privat kört Volvo hela mitt liv, med undantag för en svart period i mitt liv när jag köpte en Audi 80, V6. I jobbet har jag kört alla möjliga hyrbilar.
I min ungdom hade jag en Amazon som första bil. Kompisen hade en P1800 och en gammal bubbla. Vi byte ofta när kompisen ville åka lite mer bekvämt. Eftersom vi bodde i Västerbotten blir det ofta långfärder när man kanske vill vara 4 - 5 st. Bättre då med en Amazon än en P18 eller bubbla. På sommaren går det en lång tid innan man behöver hellyse men när hösten kommer vill man få det att fungera. Har nog aldrig kört 200 med P1800 det kändes inte så bra med ofta grusvägarna där uppe. Att sitta så lågt gjorde det heller inte mer tilltalande. Kompisen hade också en hemma gjord skiftstick med ett grovt plattjärn som gjorde att man låg ner ändå lägre för att sitta och växla bekvämt. Inte något uppmuntrade till racerkörning.
Låg däremot en gång med min 240 i 200 km mitt i natten vid midsommartid. Kom från Finland med färjan och skulle 25 mil in i landet. Ljust, inga bilar, bred rak asfalterad väg, många km sikt både framåt och åt sidorna. En enda buske vid sidan av vägen resten var mark rensad för torvbrytning. Myra utan växtlighet på km efter km. När jag kommer närmare reser sig en stor älg bakom den enda busken, 10m från vägen. Han låg väl och smaskade i lugnet och blev störd av billjudet. Man märker hur långt man hinner på väldigt lite tid i 200 km/h. Resten av vägen körde jag bara max 160 km/h.
En annan gång höll det på att gå illa i halkan. Ligger på E4 en lång backe utför två filer uppför en mötande bil långt framför. Har länge tänkt köra om en bil framför som kör väldigt långsamt när vi kommer över krönet ser jag den breda vägen och att jag hinner förbi innan möte med bilen som kommer emot oss. Drar på så mycket jag vågar i halkan, går upp jäms med bilen jag ska köra om. Får se älgen som är på väg att kliva ut på vägen framför bilen jag håller på att köra om.
Bromsar så mycket jag vågar, men det gör naturligtvis också bilen jag ska köra om. Den vill ju heller inte köra in i älgen. Bromsningen gör att bilarna börjar jazza sidledes. En mötande bil ligger längre fram och komplicerar det hela. Det enda vettiga jag kan göra är att sluta bromsa och försöka öka så att jag hinner före älgen hinner ut för långt i vägen. Dvs. göra det man inte har bäst chans för att lyckas med, sikta framför älgen. Jag vågar ändå inte dra på för mycket i ishalkan. Släpper bromsen, försöker hålla hastigheten för att stabilisera att bilen vill slänga i sidled. Ser bilen jag kör om också slänger lite i sidled när den bromsar kraftigt.
När bilen rättar upp sig ökar jag försiktigt för att inte få det att börja spinn. Vill inte tappa fästet i ishalkan, men vill inte krocka med älgen heller. Vad är värre, tappa kontrollen över bilen och kanske köra in i mötande bil eller krocka med älgen?
Inget av alternativen känns lockande, så håll bilen under kontroll. Ser då att älgen har stannat, jag klarar mig. Men kommer bilen jag kör om att klara det? Det gjorde den, hade den satsat på att gå bakom älgen hade den inte klarat det.
Här ser vi att det som gäller är att ha tur riktlinjer för vad man har mest chans på att göra är osäkra. Djur är oberäkneliga.
Ska prova din xenon variant. Antar att det är bi-xenon 35 W H4 du använder. Efter det här året behöver bara min Volvo besiktas vart annat år. Sedan jag blev pensionär bor vi bara i Sverige halva året pga reumatism. En gammal Volvo kan stå ute halva året och sedan sätter man i batteriet, provbromsar och åker till besiktningen, sedan upprepar man samma procedur nästa år. Byter bara slitdetaljer däremellan.
Jag har privat kört Volvo hela mitt liv, med undantag för en svart period i mitt liv när jag köpte en Audi 80, V6. I jobbet har jag kört alla möjliga hyrbilar.
I min ungdom hade jag en Amazon som första bil. Kompisen hade en P1800 och en gammal bubbla. Vi byte ofta när kompisen ville åka lite mer bekvämt. Eftersom vi bodde i Västerbotten blir det ofta långfärder när man kanske vill vara 4 - 5 st. Bättre då med en Amazon än en P18 eller bubbla. På sommaren går det en lång tid innan man behöver hellyse men när hösten kommer vill man få det att fungera. Har nog aldrig kört 200 med P1800 det kändes inte så bra med ofta grusvägarna där uppe. Att sitta så lågt gjorde det heller inte mer tilltalande. Kompisen hade också en hemma gjord skiftstick med ett grovt plattjärn som gjorde att man låg ner ändå lägre för att sitta och växla bekvämt. Inte något uppmuntrade till racerkörning.
Låg däremot en gång med min 240 i 200 km mitt i natten vid midsommartid. Kom från Finland med färjan och skulle 25 mil in i landet. Ljust, inga bilar, bred rak asfalterad väg, många km sikt både framåt och åt sidorna. En enda buske vid sidan av vägen resten var mark rensad för torvbrytning. Myra utan växtlighet på km efter km. När jag kommer närmare reser sig en stor älg bakom den enda busken, 10m från vägen. Han låg väl och smaskade i lugnet och blev störd av billjudet. Man märker hur långt man hinner på väldigt lite tid i 200 km/h. Resten av vägen körde jag bara max 160 km/h.
En annan gång höll det på att gå illa i halkan. Ligger på E4 en lång backe utför två filer uppför en mötande bil långt framför. Har länge tänkt köra om en bil framför som kör väldigt långsamt när vi kommer över krönet ser jag den breda vägen och att jag hinner förbi innan möte med bilen som kommer emot oss. Drar på så mycket jag vågar i halkan, går upp jäms med bilen jag ska köra om. Får se älgen som är på väg att kliva ut på vägen framför bilen jag håller på att köra om.
Bromsar så mycket jag vågar, men det gör naturligtvis också bilen jag ska köra om. Den vill ju heller inte köra in i älgen. Bromsningen gör att bilarna börjar jazza sidledes. En mötande bil ligger längre fram och komplicerar det hela. Det enda vettiga jag kan göra är att sluta bromsa och försöka öka så att jag hinner före älgen hinner ut för långt i vägen. Dvs. göra det man inte har bäst chans för att lyckas med, sikta framför älgen. Jag vågar ändå inte dra på för mycket i ishalkan. Släpper bromsen, försöker hålla hastigheten för att stabilisera att bilen vill slänga i sidled. Ser bilen jag kör om också slänger lite i sidled när den bromsar kraftigt.
När bilen rättar upp sig ökar jag försiktigt för att inte få det att börja spinn. Vill inte tappa fästet i ishalkan, men vill inte krocka med älgen heller. Vad är värre, tappa kontrollen över bilen och kanske köra in i mötande bil eller krocka med älgen?
Inget av alternativen känns lockande, så håll bilen under kontroll. Ser då att älgen har stannat, jag klarar mig. Men kommer bilen jag kör om att klara det? Det gjorde den, hade den satsat på att gå bakom älgen hade den inte klarat det.
Här ser vi att det som gäller är att ha tur riktlinjer för vad man har mest chans på att göra är osäkra. Djur är oberäkneliga.
Re: Halogenlampor
Bara kort om bi-xenon så är inte alla lika när det kommer tilll resulterande ljusbild. Insåg det efter att ha köpt två olika varianter.
Monterade lysen på min brors bil och det blev inte samma fokuserade ljusbild som den jag hade.
En annan sak är att drivaggregaten är lite olika snabbstartande och kan vid drift ge ett mindre flimmer.
Det jag var nöjd med var 55W 3500K, De verkar vara svåra att hitta i rätt utförande umera.
Däremot finns vad jag tror är rätt variant fast med 4300K inklusive bra drivaggregat på denna annonsen: https://www.aliexpress.com/item/1005007543308764.html
De är lite dyrare än andra men tror det är på bra grunder.
Det är givetvis en smaksak men 6000K som var original på många bilar när Xenon var modernt ger en synligt blå ton på ljuset som många störde sej på.
Har inte haft några problem med livslängd på dessa och drivaggregatten är så små att de får rum att ligga skyddade i lykthuset. Ibland rekommenderas att man monterar aggregaten mot bilplåten för bättre kylning men har inte heller haft värmeproblem men om du monterar något så kör öjuset några minuter och känn med handen om aggregatet känns varmt. 55W rekommenderas. De är sämre än 55W halogen på smälta snö och is på lyktan så antar 35W är än sämre. 55W behövs och det är välriktat ljus så ingen klagar vid möten. Bländar troligen mindre än halgenlampa som ger mer ströljus ut i det avskärmade området på halvljuset.
Vid besiktning skiftar jag lampor och låter den andra lampan hänga lös,
Monterade lysen på min brors bil och det blev inte samma fokuserade ljusbild som den jag hade.
En annan sak är att drivaggregaten är lite olika snabbstartande och kan vid drift ge ett mindre flimmer.
Det jag var nöjd med var 55W 3500K, De verkar vara svåra att hitta i rätt utförande umera.
Däremot finns vad jag tror är rätt variant fast med 4300K inklusive bra drivaggregat på denna annonsen: https://www.aliexpress.com/item/1005007543308764.html
De är lite dyrare än andra men tror det är på bra grunder.
Det är givetvis en smaksak men 6000K som var original på många bilar när Xenon var modernt ger en synligt blå ton på ljuset som många störde sej på.
Har inte haft några problem med livslängd på dessa och drivaggregatten är så små att de får rum att ligga skyddade i lykthuset. Ibland rekommenderas att man monterar aggregaten mot bilplåten för bättre kylning men har inte heller haft värmeproblem men om du monterar något så kör öjuset några minuter och känn med handen om aggregatet känns varmt. 55W rekommenderas. De är sämre än 55W halogen på smälta snö och is på lyktan så antar 35W är än sämre. 55W behövs och det är välriktat ljus så ingen klagar vid möten. Bländar troligen mindre än halgenlampa som ger mer ströljus ut i det avskärmade området på halvljuset.
Vid besiktning skiftar jag lampor och låter den andra lampan hänga lös,
