Lysdiod till 220 volt

[Mindmapper]

Att de drar 1mA de som visats på Amazon har jag ingen koll på.
Kan du ge den garantin?
Varför kan de inte sätta ut förlusteffekten på dom?
Detta är ett större och större problem, dvs att hitta data på komponenter.
Det de gynnar är de som säljer dålig kvalite.

[Klas-Kenny]

Kolla här

https://www.amazon.se/LED-indikatorlamp ... B0BN9NNCY7

Energibesparande står det! Men hur mycket effekt de drar hittar jag inte.
Vore inte det bra att veta?

En av produktbilderna visar lite data.

512Hirx+KPL._AC_SL1000_.jpg

[Mindmapper]

20mA och 60mW.
Intressant konstruktion. Undrar hur de har löst det?
Switch mode?

[rikkitikkitavi]

Att de drar 1mA de som visats på Amazon har jag ingen koll på.
Kan du ge den garantin?
Varför kan de inte sätta ut förlusteffekten på dom?
Detta är ett större och större problem, dvs att hitta data på komponenter.
Det de gynnar är de som säljer dålig kvalite.

Just Kina Amazonlampor kan man ifrågasätta. Med 2W i en sådan blir den rejält varm, troligen smäller den rätt fort.
Om inte den avsess monteras med kylpasta mot en 3mm aluminiumfront...
Jag håller helt och hållet med dig om att det saknas specar, eller så är det Kinaspecar.

Vill man köpa en Kinalampa och koppla på 230VAC om ett haveri får katastrofala följder?

Denna är i plast, från en erkänd (nåja) distributör och drar 20mA. Nu står det iofs i databladet att våglängden är 6300nm på den gröna...

https://www.elfa.se/sv/panelindikatorer ... p/30043347

Jag gissar det sitter ngn form av dropkonding i den. 230V*20mA = 5600mVA, NFW den bränner 5,6W i ett motstånd.

Något i specarna till Amazonlampan stämmer inte. Eller så är det 20mA teoretiskt på LEDen (en vanlig strömspec) och i verkligheten drar den något annat.

Att sätta in ett switchat nätagg är inte riktigt görbart tror jag.

Dimensionerna i bilden verkar inte riktigt stämma heller...

[Klas-Kenny]

20mA och 60mW.
Intressant konstruktion. Undrar hur de har löst det?
Switch mode?

Seriekondensator?

Ger låg aktiv effekt, men den skenbara effekten kan ju då vara betydligt större.

[rvl]

Dimensionerna i bilden verkar inte riktigt stämma heller...

Ja det är ju litet intressant att gängan som ska gå in i ett 10 mm monteringshål är 10 cm. Då undrar man hur mycket annat det är som har blivit fel.

[E Kafeman]

>skenbara effekten
Jo det är ju det man lever på för slippa lokala värmeproblem. Reaktiv kapacitiv skenbar effekt som inte värmer komponenten. Det är tanken med kondensators reaktans istället rör resistiva effekten som värmer lokalt, som man får med vanliga motstånd.

Beroende på koppling dras bara ström varannan halvperiod, vilket lättar lite av värmeförlussterna över tid.
Värre brukar vara att hantera höga DC-spänningar över små motstånd och kondensatorer.
Blir det ett överslag pga för dålig spänningstålighet så får man hoppas att någon annan komponent offrar sej och brinner av.
Det är naturligtvis inte optimalt om det är en indikeringslampa med viktig funktion.
De enklaste kopplingarna har nackdelen med att det ofta blir påtagligt flimrigt ljus då halvågslikriktad drivning av lysdioden gör att den släcks 50 ggr i sekunden.
Helvågslikrining och DC-avkoppling minskar problemet men helvågslikriktningen kräver fler komponenter och medför möjligt högre effektförlust.
Bleeding-motståndet finns normalt i alla nätanslutna ledlampor med serie kondensator. Det är snålt i överkant att inte kosta på det från början.

En lysdiod tål inte hög backspänning men det spelar stor roll vilken kemi lysdioden är byggd av. Detta då vid backspänning kan lysdioden få ökad läckström som är mycket skadligt, dödar eller degenererar lysdioden men om den är kraftigt strömbegränsad kan den överleva åtminstone för en tid. Degenerering kan leda till sämre ljusutbyte eller att lysdioden lyser sporadiskt/blinkande.
Kan mycket väl tänka mej att man i billiga indikeringslampor kör med seriellt motstånd och seriell diod typ 1N4007 i serie med lysdioden.
Dioden begränsar läckströmmen genom lysdioden och minskar värmeförlusten för motståndet. Seriell kondensator 400VDC skulle vara att fördra ur effektförlust-synpunkt men blir oftast för stor för att få rum i huset till en liten indikatorlampa.
Det fins många alternativa sätt att ge lysdioden bättre arbetssituation mha tyristor eller transistor-reglering men det det kostar mer även om det går göra fysikt smått.

Om inikatorlampan måste drivas av 240VAC och det är en indikator som är viktig att den fungerar, ja då ska man inse att lysdiod inte är en kvalitetslösning. Fel typ av komponent att matas med 240VAC på alla sätt. Det är en lågspännings DC-komponent som inte alls gillar höga väcelspänningar och inte alls gillar de kilovolt-transienter som kan förekomma. Dessa transienter lastar inte glödtrådlampor på samma sätt då de själkva har termisk tröghet i glödtråden.

Det är lite tråkigt då det gått mode i detta att lysdioden ska användas vid situationer som den inte riktigt passar till och där den som designar inte förstår eller vill ha en för lysdioden anpassad drivkrets.Är det bara för dekoration och där ändå kanske inte livslängden är viktig så spelar det kanske ingen roll
Något som däremot passar bättre, är enkel att driva med små värmeförluster är neonlampor. De fungerar på växelspänning så det blir mindre flimmer och livslängden är lika bra eller bättre. Vanligaste glimlamporna finns inte i så många färger. Här ett antal varianter:
https://www.indicatorlight.com/neon-ind ... -10mm-led/
https://www.alibaba.com/product-detail/ ... 03605.html

Denna typ av indikatorlampa är väldigt snabb och enkel att byta om den fallerar men den är driftsäker även i störd och industriell elmiljö.
Det finns indikatorhus i många utföranden och även med kombinerade vred mm.
Då glimlampan saknar glödtråd så är den mer skaktålig än glödtråds-baserade glödlampor och den går sällan sönder. Gamla glimlampor brukar främst tappa i ljusstyrka men livslängden är minst lika bra som en lysdiod under normala driftsförhållanden.

Om nu lysdioden är vad man vill ha och man tål flimret så går det oftast med tre komponenter: ett motstånd en seriediod och en lysdiod.
Man får inte rum med så mycket fler komponenter i ett indikatorhus som ska ha små ytterformat om komponenterna ska klara spänningen och värmeförlusten.

LED_R.png

Värmeförlusten är i paritet med hur starkt man vill lysdioden ska lysa. En lysdiod kan lysa fullt tillräckligt vid 0.1 mA om omgivningsljuset är dämpat och i solljus behövs skuggskärmar om lysdioden ska synas vid 20mA.

Finns utrymme kan man bygga något bättre:

240v ac led Google.png

Notera att komponenterna ska tåla grund-spänningen och man får hoppas transienter inte gör svart konfetti av komponenterna, men rasar en komponent pga av överslag eller att den börjar kola vid 240VAC, så kan mycket annat hända.
Värmen för resp komponent måste dimensioneras och värmespecen är oftast för en fritt placerad komponent, inte något invirat i krympslang.

Det är inte mycket mer komplicerat med den typiska lågprisledlamapn drivkrets. Dels minskar då flimret pga helvågslikriktning och en kondensator försöker utjämna ytterligare.

Led_lamp.png

Det finns IC med snarlika funktion med det mesta integrerat, helvågslikriktare och ställbar lysdiod-ström och funktioner för att minska flimmret ytterligare.
Många av dessa lösning skapar i sej skräp på matningslinan i form av övertoner. I synnerhet med seriekondensator så kan även små laster lätt ge tillräckligt med störningar för att förstöra för någon som försöker ratta in Radio Moskva. Det finns enkla IC som hanterar det ochså och förbättrar nätfaktorn. Naturligtvis så kan man låta fler indikatorlampor dela på delar av nämnda kretsar eller göra mer påkostade lösningar med transientskydd mm.

[4kTRB]

Glimlampa är väl det man använder för 230V?
Finns i mitt strykjärn.

[E Kafeman]

Ja glimlampor är vanliga på många ställen där man vill ha driftsäker indikator-lampa. Glimlampan är en urladdningslampa fylld med en ädelgas. Typ av gas avgör vilken färg den lyser med. Neongas ger den typiska röd-orangea färgen. De kallas ofta för neon-lampor oavsett vilken ädelgas de är fyllda med. Kallas lampan glimlampa är det troligen alltid en urladdningslampa av denna typ.
En vanlig variant i hushållsapparater är vippbrytare med inbyggd glimlampa. Hittas i strykjärn, kaffebryggare, dammsugare, indikator på varmvattenberedare mm..
Beroende på design och typ av gas den är fylld med men vanligen börjar de leda vid 70-90 Vac och man brukar använda seriellt motstånd för att begränsa max-strömmen.
Tålig lösning även vid transienter. Används i testmejslar för nätspänning där egna kroppen blir en del av slingan. De lyser hyggligt vid 1mA.
De är i nätapplikationer effektivare ljuskällor än lysdioder då deras drivspänning vid 1 mA är så mycket högre än för en lysdiod med framspänning 2-3V vid samma ström.
Likt för andra komponenter så kan man inte öka strömmen för mycket då den inte tål höga förlusteffekter. Kalkylera max 0.25W för vetekorn-storlek vilket justeras med seriemotståndet som får hantera resterande del av nätspänningen.
Förr var det vanligt med denna typ av lampor i större storlek för reklam och neon-lysrör för reklamskyltar men fanns faktiskt även som vanlig belysningslampa där man ville ha energieffektiv och driftsäker belysning såsom i gruvgångar.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Glimlampa

[4kTRB]

Electrokit säljer glimlampa med motstånd för 9kr
https://www.electrokit.com/glimlampa-mi ... 0vac-0.25w

[gkar]

Kondingvarianten är lite vansklig då det finns transienter på elnätet. Ska det fungera i praktiken en längre tid behöver du klara surge och burst.
https://www.powerelectronictips.com/sur ... ions-faq/'
Ca 1us stigtid och 1kV är standard. Kolla även burststandarden/fast transients, ungefär samma sak fast mycket snabbare men mindre energi. Typiskt 1kV.
https://en.wikipedia.org/wiki/IEC_61000-4-4

[E Kafeman]

>Kondingvarianten är lite vansklig

Det är ingen lyxlösning men att den skulle vara mer vansklig ur driftsynpunkt än många andra rimliga lösningar finns det inget belägg för som jag känner till. Länk?
Snarast tvärs om är det en hyggligt driftsäker lösning då man just tar höjd för den besvärliga elmiljön elnätet kan vara.
Dess skydd mot normalkraftiga transienter på elnätet är ofta effektivare än andra jämförbara lösningar för enkel LED-drivning om man designar korrekt. Visst kan man komplettera med fullt transientfilter, MOV, gasurladdningsrör, avjordning mm, men dessa är ofta utrymmeskrävande komponenter som inte ryms i huset till en indikatorlampa eller en vanlig hushållslampa för belysning och priset kommer dra iväg mångdubbelt för en obetydlig förbättring av produkten för normalt stabila elnät.

Som du ser i mitt schema så utsätts inte kondingen i någon nämnvärd grad för transienter med hög kortvarig energi.
Förmodar att du tänker på om man inte använder seriemotståndet.
Det är big NONO. Det är ingen i detta sammanhanget duglig tekniker som designar så.
Resistorns uppgift är att just svälja energin i kortvariga transienter, vilket den är lämpad för, ta emot kortvarig termisk energi. Dess termiska tröghet gör att dess specade max-effekt inte överskrids ens i riktigt elaka industri-miljöer.
För högfrekventa pulser är kondensatorns impedans låg och spänningsdelen och därmed effekten hamnar därför över resistorn som du ser i mina bägge schema här ovan som R2.

Om man ska förtydliga något så ska motståndet vara specat för driftspänningen med vissa säkerhetsegenskaper såsom självslocknande. Givetvis finns gränser för vad som klaras för spänning och ström samt effekt både kortvarigt och långvarigt.
För motstånd avsedda att kunna överleva transienter finns flertal test-standarder och motståndstillverkarna har ofta testblad som visar max effekt relativt varigheten i elektriska pulser.
Som exempel kan ett SMD motstånd, 0804, som max är specat till 1/4 Watt kontinuerligt vara specat till 100W vid pulslängden 100uS. Det är rätt häftig effekt för en 2 mm lång plutt.
Max spänningspuls som då uppstår kan bli hög (U²=PxR) och vid stora motståndsvärden är det främst motståndens omgivning som begränsar genom direkta överslag mellan lödpaddar och kolning.
Motstånd både SMD och trådade finns med lite säkrare egenskaper såsom att om olyckan ändå är framme ska det bli avbrott, inte kortslutning.

För de som jagar billigaste lösningen väljer ofta istället två seriella motstånd med lägre spänningstålighet så att man summerat når över toppvärdet för nätspänningen. Det är en designlösning man ofta ser i vanliga hushålls lågpris 240Vac LED-lampor.
Att inte kondingen far nämnvärt illa visas av att den trots allt brukar överleva rätt lång tid i dessa lampor.
Det händer dock att sakerna är illa dimensionerade så pass att motståndet inte skyddar kondensatorn tillräckligt och det blir då överslag i kondensatorn vid mindre transienter. För foliekondensatorn innebär interna överslaget en explosions på kretskortet om överslaget är pga näraliggannde åskträff men de flesta skadliga transienter är mildare, de skjuter ett mikroskopiskt litet internt hål i folien. När hålen blir tillräckligt många går kapacitansen ner och strömmen räcker inte längre till.
Antingen märks det på att ljusstyrkan avtagit eller också vanligt när det även finns DC-avkoppling för att minska flimret, då börjar lampan fladdra och blinka någon gång per sekund. Det brukar vara säkert tecken på att man ska kontrollmäta kondenstorn om man ska reparera och i så fall ersätta den med någon mer tålig variant och kolla seriemotståndet så det inte är för lågt.