Säkringen har löst ut men uttaget fungerar?

[MadModder]

En last du ansluter mellan två faser ser inte att det är två faser utan lasten ser bara en enda spänning.
Så ur lastens synvinkel är den en enfaslast.
Sen om du vill kalla den för en tvåfaslast för att du har kopplat den mellan två faser är inte samma sak.

[TomasL]

En 3-fas last ser heller inte 3 faser, utan snarare 2 faser, är den dessutom y-kopplad med mittnolla så är det enligt danei enbart en enfaslast.

[danei]

Nej, en trefas last som tex en motor använder alla tre faserna för att bilda ett roterande magnetfält. Det är en trefas last.

[TomasL]

Du har inget roterande magnetfält i en elpanna eller i en omformare.

[danei]

Klassiska roterande omformare har definitivt ett roterande magnetfält.

[Bo.Siltberg]

Ah, tvåfas. Jag undrade just vad som fick denna tråd att spåra ur...
Bakmatning sker mellan två faser, och en fas kan bakmatas från en eller två faser, dvs tvåfasig bakmatning

[TomasL]

Klassiska roterande omformare har definitivt ett roterande magnetfält.

Jösses, bli verklig

[danei]

Menar du moderna så har de en sexpulslikriktare. Den drar också nytta av att det är flera faser.

[MiaM]

Du har inget roterande magnetfält i en elpanna eller i en omformare.

Det som gör en trefaspanna till en trefasapprat, men en VV-beredare eller ett element med två poler (plus skyddsjord) på 400V till en enfasapparat, är att för enfasapparaten så räknar man som om det vore enfas som matar den, oavsett vad det finns för övriga saker i det matande elnätet. Trefasapparater däremot är specifikt gjorda för att ha en viss fasvinkel mellan tre inkommande ledare (plus jord). Det går inte att ansluta en elpanna med full effekt till en enfasmatning.

Sen finns det specialfall såsom de flesta moderna spisar som egentligen är två eller tre separata enfasapparater, som råkar ha gemensam anslutning av vissa matande poler, och i vissa fall ha gemensam styrelektronik som gör att detta inte går att separera.

Jämför för övrigt att man i princip t.ex. kan ha ett sexfasnät, vilket jag antar är vad som används för stora flerfamiljhus i Nordamerika, där varje lägenhet får fas+motfas enfas (2*120V= 240V mellan fas och "motfas"), men inkommande matning är trefas och därmed så fasförskjuts lägenheterna 120 grader från varandra, och i samma byggnad kan även abonnenter ha trefas 3*120/208V, och dessa abonnenter kan i sin tur ligga 60 grader fasförskjuta från varandra (vissa har tre faser medan andra har tre "motfaser"). Tror inte det förekommer att sex faser dras ut till en enskild kund, deras elcentraler verkar gjorda för fas+motfas "enfas" eller trefas. Fasskenorna är alltid fasta och brytarna ("automatsäkringarna") måste matcha fabrikatet på elcentralen...

Vet inte om det faktiskt byggs enligt föregående stycke, eller om man har separata transformatorer från högspänning dels för enfaskunder, och dels för trefaskunder.

Det finns också en ovanlig variant där man har två faser och en ledare som både är nolla i form av att den har förbindelse med jord, och också utgör en tredje fas för trefas.

Ytterligare en variant är "hot leg" där man har trefas med 240V fas-fas, men istället för att ha nollan i mitten så har man den på mittuttag på en av de tre deltakopplade lindningarna, och kan då få ut 120V enfas mellan denna nolla och två av faserna, som blir ett enfassystem. Den tredje fasen kan inte användas för laster som kräver 120V/nolla. Även detta är ett gammalt system som inte lär nybyggas.

[Mindmapper]

Jag vet ju inte exakt hur det fungerar så ni får rätta mig Men är det inte så att 2-fas borde vara två faser emot en neutral? Och kopplar man in en last enbart mellan två faser så blir det i princip enfas 400V istället eftersom lasten inte "ser" skillnad på fas och neutral i det läget?
På bilden är ju grön och röd kurva två faser som är plottade emot den blå linjen som är neutral. Men om man kopplar in en last mellan den gröna och röda fasen så "ser" lasten det på samma sätt som om den satt kopplad mellan blå neutral och den streckade kurvan.
400V_4.jpg
Bilden kommer härifrån, på tyska men ganska bra bilder: http://www.reiter1.com/Drehstrom/Drehstrom_06.htm
En sak jag funderar på, är spänningstopparna högre än 230V och 400V som på bilderna?

Man måste väl följa definitionerna? Din fråga t.ex.Vi har effektivvärde och toppvärde på sinusvågen. Effektivvärdet har vi för att ange hur mycket effekt vi i medeltal får ut från sinusvågen. Det gör att den (i normalfallet) blir jämförbar för jämförelse med en likspänning. Multimetern mäter effektivvärde. Spänningstopparna är högre än effektivvärdet men bara under kort tid. Förhållandet mellan effektivvärde och toppvärde är vid sinusvåg, roten ur två.

Dessa har en tydlig definition. Vi vet därmed vad effektivvärdet är vid en sinusvåg och kan göra jämförelser med en likspänning under dessa förutsättningar.

I Sverige har vi en huvudspänning på 400V.
Fasspänningen blir då 230 V. Det är alltid förhållandet rooten ur tre och 120 grader mellan de tre faserna. Fasspänningen tas ut mellan en fas och neutralledaren.

Det var definitionerna som gäller, huvudspänning och frekvens kan vara olika i andra länder.
När vi kopplar in en belastning kan vi göra det på olika sätt.

Om vi börjar med en asynkron trefasmotor. Man hör på namnet att den ska ha tre faser. L1, L2 och L3 samt PE. Eftersom den är en symmetrisk belastning kan vi strunta i att ansluta neutralledaren. Den kan oftast kopplas in som Y eller D kopplad och kan därför kopplas för 3 * 400V eller som 3 * 230V. ( förutsatt att lindningarna är 230 V)

I en trefas spis är inte belastningen symmetrisk och vi måste ha en neutralledare. L1, L2, L3 och Neutral samt PE. Gamla spisar gick ofta att koppla in för olika spänningar. Lite mer komplicerat dock än trefasmotorn. Därför kan vi hitta trefasuttag för spisar som t.ex saknar neutralledare.

Enfasuttag är solklart definerade hur de ska kopplas, fas, neutral och PE. Du får inte koppla ett enfasuttag på något annat sätt numera. (I gamla anläggningar kan uttaget vara ojordat). Apparaterna du kopplar in kan förekomma med skyddsjord eller utan skyddsjord, men de är alla avsedda att kopplas in till 230V.

Ett element kan vara avsett att koppla till 230V eller till 400V. Är det försett med en stickpropp kan du själv koppla in det till ett vägguttag. Är det avsett för fast inkoppling ska en elektriker koppla in det. Elektrikern vet att ska elementet ha 400V måste han koppla in det med två faser. Det finns inget annat sätt att få 400V i Sveriges elsystem än att använda två faser. Då kan elementet ha olika sätt att kopplas in på, men två faser måste alltid finnas. Ofta har elementet en värmeslinga för 400V, då kopplar elektrikern in de två faser som behövs. Är det ett element för 2 * 230V kopplar elektrikern in två faser samt neutral. Det är ändå inkopplat till två faser. Fast i det här fallet kan man säga 2* 230V. Då har man förtydligat att det är två faser och neutral som gäller. Här kan värmeslingorna ha olika effekt och det är därför viktigt att neutral då kopplas in. Ska elementet kopplas in på 230V behövs bara en fas och neutral (samt PE).

Detta blir än viktigare när det gäller inkoppling av spisar. Otaliga spisar har kopplats in felaktigt och därför blivit förstörda. Därför bör man vara tydlig om hur apparaten ska kopplas in. 400V enfas finns normalt inte i Sverige.

Det som komplicerar saken är ju att mycket av apparaterna görs för den internationella marknaden. Men i Sverige har vi dessa definitioner som det blir enklare om vi följer.

[danei]

Mia: Sexfas existerar inte i distributionsnät. I USA har de oresis som i resten av världen trefas i distributionsnätet. Men det är ovanligt hos konsument. I större byggnader drar man in trefas men delar upp det så att varje lägenhet får en fas. Som det var i Sverige förr.

Glattnos: Spisar förr hade i allmänhet 400V element. Där ligger elementen på huvudspänningen. Vilket gjorde att man kunde spara in nollan i matningen. Omkoppling till olika spänning känner jag inte till.

[ghu]

Ja, tvåfaslast är ett annat sätt att säga det, efter som den är ansluten till två faser. Men det är fel. Lasten har bara en fasspänning över sig, på 400V. Att ena polen inte har samma potential som jord kvittar.

Här går du bort dig genom att säga att en last ansluten mellan 2 faser har fasspänning över sig. Lasten har huvudspänning över sig.

Denna tråden visar att det ger upphov till en massa missförstånd att prata om enfaslast respektive tvåfaslast.

Använd istället begreppen enfasanslutning respektive tvåfasanslutning så förstår alla.

[danei]

Den meningen blev något otydlig. Det jag menar är att det bara finns en fas. Den har spänningen 400V.

Tvåfas är något helt annat än att ansluta en last till huvudspänning.

[ghu]

Vem mer än du anser att ansluta en last mellan 2 faser inte kan kallas tvåfasanslutning?

[danei]

Nu var det inte det jag skrev.
Men tyvärr är det nog bara den lilla minoritet som förstår trefas som anser att tvåfas inte existerar.

Jag har en bok om wäxelströmslära från tidigt 1900tal. Där beskrivs tvåfas som något som inte används länge. Men det beskrivs hur det fungerar.