Värt att lägga ned tid på en gammal Weller?

[BJ]

Intressant information. Vedspis och spiskrok är jag bekant med,
men att man tennade om kärlen hade jag inte hört.

[TomasL]

Folk hade det som yrke en gång i tiden, ofta var det kringresande icke bofasta som gjorde det.
https://halsinglandsmuseum.se/resandebi ... na-knogar/

[BJ]

Okej. Tack.

[E Kafeman]

40xx-kretsar tillverkade t.ex. på 70-talet är enormt mycket känsligare än t.ex. 74HC(T)xx-kretsar tillverkade säg t.ex. 1990 eller liknande.

Skyddsdioderna (i den mån de ens fanns i de äldsta 40xx-kretsarna) var klart sämre.

De äldsta CD40XX var från RCA och hade ett marginellt bättre ESD-skydd än senare serier pga dess metall-kapsling.
Den sålde dåligt då kapslingen ansågs designovänlig (typ Flat-Pack), en tidig form av SMD, vilket skulle kräva dubbelsidig lödning och RCA marknadsförde knappt produkten. Ryssarna kopierade hela konceptet och militärklassade det.

Rflat-pack.png

Bilden ska föreställa en rysk CD4000,
Det var först när man började sälja logikkretsarna i kermaiska DIL-kpaslar som försäljningen lyfte.

Jo man hade dioderna från start. Det är sällan man ritar ut skyddskretsarna i logikscheman men de finns där.
Sådant är välkänt bland oss fackfolk som läste de tegelstens-tjocka produktkatalogerna man hade på den tiden som om det varit biblar. Hur ESD-skyddet är uppbyggt är beskrivet med börjar på sidan 28 i min äldsta RCA-katalog från 1972 så då var det i vart fall samma ESD-skydd som idag.
Produktböckerna i pdf-form finns att hitta på diverse ställen på Internet om vill lösa på fakta.
Fast inget slår att bläddra i dom på riktigt: https://www.ebay.com/itm/285370383044

Det var 1970 som dessa chip kom ut på marknaden så min produktkatalog är rätt tidig.
När RCA annonserade nyheten CD4000 gjorde man bl.a att litet reklamblad:
https://www.one-electron.com/Archives/S ... %20ICs.pdf
Samma i denna broshyren, inga skyddskretsar utritade men det står i texten att de finns.
Även i produktkaralogen så är skyddskreetsarna separat beskrivna på 10 sidor och övriga 500 sidor beskriver logikkretsarnas övriga elektriska och logiska beteende,

Det var den keramiska DIL-kapslingen som gjorde att den blev kommersiellt populär. Det blev en jättesucce och nästan genast fanns kompatibla kretsar från dåtidens alla större chip-tillverkare.
Cheppen erbjöd generellt sämre prestanda än tidigare logik-familjer men hade några fördelar som genast skapade en unik marknad där t.ex. TTL inte kunde konkurrera.

- Den drog så lite ström att batteridrivna applikationer skulle vara möjliga.
- Den var inte alls kritisk på matningsspänningen som dess föregångare var.
- Hade bättre störmarginaler vid dataöverföring mellan chip.

CD4000E COS/MOS hette serien från början men kortades tidigt ned till CD4000 CMOS.
Skyddsdioderna var med från start i samma design. Det är påhitt av någon som inte kollat fakta att CD4000-serien i tidigareskede skulle varit mer känsliga för ESD eller rent av sakna dioderna.

Det fanns i slutet på 70-talet diskussioner att dioderna på dess ingång. diodernas halvledarövergången skulle kunna reducerad i storlek för att minska kapacitiva lasten. Detta för att minska strömbehovet vid logiska omslag och att man skulle kunna öka fanout och klockhastigheten något.Marginalen för detta fanns ur ESD-synpunkt. Som kretsen var nu var det något mer tålig än den behövde jämfört men andra logikkretsar. ESD-kraven var det JEDEC som stod för och som på den tiden standardiserade det mest inom halvledare.

Tror det var Intel som var först med detta att skapa en ny logik-serie där man tog bort dioder på utgången och halverade dess PN-övergångar på ingången. Man fick ett något sämre ESD-skydd men uppfyllde ändå JEDECs gällande krav genom den extra MOS-buffringen på in och utgången. Dessa kapslar fick beteckning med nya bokstäver på slutet typ CD40xxUB och CD40xxB. På grund av buffring på både in och utgång blev delay-tiden genom kretsen längre trots den minskade last-kapacitansen från dioderna.
En av anledningarna till att buffringen trots slöare krets vann mark var att utgångens impedans inte längre skulle påverkas av ingångarnas logiska status. Utgångsimpedansen för obuffrade kapslar varierade typiskt från 200 till 400 Ohm beroende på ingångsstatus. Bufrade kretsar varierande några få Ohm från 400 Ohm oavsett inkommande logiksignaler. Ingångdskapacitansen sjönk i dessa buffrade kretsar från 5 till 2-3 pF. Uttryckt i JEDEC-standard gick man från 2 units till 1 unit.
Det finns undantag från dessa värden för vissa kretsar såsom CD4049 som har en annan intern uppbyggnad för ökad strömdrivförmåga.

Att utgångsimpedansen hålls mer stabil i buffrade versionen var främst för mer konsekvent snabbhet att driva andra kretsar och något som man tidigare var tvungen att utföra på 7400-logik gick nu även på cmos-kretsar, nämligen resistorbaserade D/A.omvandlare. Med obuffrade CD4000 gick det inte skapa vettige analoga utsignaler när dess utpinnars impedans hoppade hej vilt beroende på insignalernas logiska nivå.

Buffrade varianten fick sämre ESD-skydd men tillräckligt för att bli JEDEC-godkända.
Nej dioderna har inte utvecklats i de befintliga serierna. Oavsett tillverkare så är man bunden till att följa samma specifikation om man vill vara komplementär så RCA Motorola Intel Toshiba Fairchild Philips kapslar hade samma spec, samma ingångskapacitans och samma storlekar på diodernas PN-övergångar. Diodernas impedans och tålighet är desamma. Det fanns och finns fortfarande inte marginaler att ändra dessa designkriterier. Det är inte så att man kommit på något nämnvärt nytt i xetta sammanhang. Jämför t.ex. slithästen 1N4001-1N4007. I sitt segment är den en konkurrens-kraftig diod 2024. Inget nytt som övertrumfar dess strömegenskaper i denna kapsling. Dess interna design är oförändrad sedan 1963.

CD4000 finns i flera versioner som inte nämns här bl.a militärspecade varianter, varianter som var strålningshärdiga och i mängder av underversioner.

Att man kopierade logiken och implementerade den i annan typ av halvledarmaterial där 74HCxx och 74HCTxx nämnts hade sina fördelar men kunde inte ersätta CD4000 annat än i aplikationer som var byggd enbart för 5Volts-logik (upp till 7V för HC) och då fanns bättre alternativ i befintliga 74-serien, AC t,ex.

Att jämföra ESD/EMC-funktioner och skillnader i intern uppbyggnad för CD4000 jämfört med något helt annat djur är långsökt när det skiljer i andra egenskaper. Däremot så vet vi ju att alla dess familjevarianter uppfyller samma ESD-krav från JEDEC så där finns ingen skillnad.

Har du någon fackmässig källa som påstår att de tidigare varianterna av CD4000 skulle vara sämre skyddade än senare CD4000? Att man skulle använt dioder som var sämre typ lättare att bränna sönder eller rent av inga dioder alls från början som du skriver?
Hur förklarar du att specificerade produktbeskrivningen beskriver dioder och dess mätvärden från allra först dagen?

Det är inget himpavimpa hemmabygge att ta fram en logikserie och får den standardiserad, i detta fallet av JEDEC om du trodde det.

RCA skulle bara fejkat dioder i mätvärden och produktdata?
Då drar nog på väl hårt bortom rimligheters dumheter. Tror du jorden är platt också?
Om du saknar källa så förpassar vi det du skrev till fablernas värld.

Eftersom tråden handlar om lödstationer så tänker jag specifikt på fallet med Y-kondensatorer som läcker från elnät till lödspetsen.

Du menar om man ansluter en lödstation som ska jordas i ett ojordat eluttag så det läcker ström genom nätfiltrets Y-kondensatorer?
Man är då kanske inte så genomtänkt vad som kan hända om man inte jordar lödstationen.

Om du tänker på när kondensatorn sätts mellan primär och sekundär lindning, som man gör för PSU som inte har jordad nätanslutning? Nej seriösa lödstationer måste naturligtvis vara jordade så det alternativet finns normalt inte.

Du får tänka en gång till om det specifika fallet du tänkte på var den med felaktig inkoppling eller om du tänkte på en ojordad lödstation. Då får lödspetsjordning bli av den virtuella typen.

Somliga lödpennor har andra lösningar. Äldre lödpennor som drevs med med stor rejäl fulltrafo behövde inga EMC-filter, men sådana transformatorer är tokdyrt idag.

Ett ytterligare alternativ som enligt reklamen är lödpennan för proffs;

Optimal för elektronikprojekt och klockreparationer
Snabb uppvärmning på bara 3-5 minuter
GS/CE-certifierad för högsta säkerhetsstandarder

Noterar att den skulle var bra vid klockreparationer,
Den behöver inte heller något EMC-skydd och kostar 159 kr:
https://www.24.se/hem-tradgard/verktyg/ ... dpenna-60w
Bra att den är snabbvärmd på bara 3-5 minuter. Långsamma varianten får man nog förvärma en dag i förväg.

Däremot som jag tidigare i tråden påpekat i denna tråden, det finns lödstationer där lödspetsen är direkt kopplad till nätjord utan serieresistor. Det har många praktiska fördelar med att ha serie-resistor som kan hantera ESD utan att orsaka stora strömmar. Fördelen med direktjordad spets är att om lödspetsen skapar våldsam kortslutning när man löder i aktiv nätansluten apparat så att proppen går och det blir svart. Då får man en påminnelse om att dra ur sladden och slipper själv få en stöt vilket man riskerat om man haft seriemotstånd från jord till lödspetsen.

Solder_job.png

I brist på jordad lödpenna får man jorda den själv-

[MiaM]

T.ex. gamla Magnastat har ojordad stickpropp som passar i jordade uttag, dubbelioslerad klass II, och mig veterligen har de ingen läckström alls, tack vare klassisk tung trafo. Eller ja, så låg att den inte kan ställa till problem. (Det finns väl alltid en viss kapacitiv koppling mellan lindningarna i en trafo).

Dioderna må ha funnits från början i 4000-serien, men något har ändrats. Kanske zenerdiodfunktion mellan matning och jord på modernare kretsar?

Hur som helst så verkar som sagt 74HC(T) tåla ESD-mässigt sämre miljö, medan äldre kretsar i 4000-serien kan gå sönder t.ex. av att man berör ett redan monterat ej spänningsssatt kretskort osv.

Jag minns också råd i nån byggbeskrivning, kanske Elektor, att linda kopparfläta runt alla benen på nån krets före man tar ur den ur ESD-skummet, och ha kvar det till den blivit monterad på kretskortet den ska sitta i. Det var nog dock en OP av något slag, men ändå.

[grym]

kan verkligen säga att jag gillar bilden ovan
hållningen av lödpennan, på den sidan av kretskortet och skyddsglasögonen

mååånga har nog lett lite snett åt den bilden, och att den har fått sådan spridning, på riktigt, utan att någon stoppat den

klassiska tcp med trafo har säkert något litet läckspänning via kapacitiv koppling , får prova, kan skilja mellan dom som har platlådda och ojordat och dom med gjuten aluminiumlådda som är jordade, har både och men den med aluminiumlåddan har jag krånglad själv med så jag vet inte hur dom var i originalutförandet

[MiaM]

Oj, jag visste inte ens att de fanns med aluminiumlåda. Min har Weller-ljusblå/turkost plastskal. I övrigt har jag mest bara sett Elfas gråbeige lådor.

[Glenn]

Finns ju två olika ljusblå också, den äldre bredare mer avlånga och den nyare med vinklad front, de äldre går mycket billigare på tradera trots att dess funktion är identisk.

Den nyare finns även i svart version.

[MiaM]

Båda har väl sluttande front?

Verkar dock som att det finns med och utan jordanslutning. Typ antingen enbart två röda (tror jag det är?) polskor och dragavlastare, eller två röda och en gulgrön polsko och dragavlastare. Vet inte om det finns Magnastat med kontaktdon också. (Elfa hade väl dragavlastare invändigt i sin kapsling, och vanlig sockerbit. Undrar om de hade automatsäkring på vissa? Eller så var det ett hemgjort tillägg där jag sett såna i bruk, kanske taget från nån skrotad TV eller så).

[grym]

mitt fel
kollade på min station, och den heter soldimec, fick den trasig på tidigt åttital, trafo för 24v , fjäder och penhållare i exakt samma som weller
lödpennan var trasig och jag köpte en weller tcp innan dess och bara skrotade min fultrafo och flyttade över den dit

gissar att det var någon form av tcpkopia

[grym]

viewtopic.php?t=77822
gissa vart man hamnade när man googlade

[grym]

ok, då köpte jag en Quicko på alix , kostade inte mycket
ville ha en portabel som funkar med mina skruvdragarbatterier

Återkom gärna med omdömme. Det är regelbundet återkommande fråga om man törs köpa Kina-lödpenna och om de gör vad som utlovats.

viewtopic.php?t=110695

[MiaM]

Louis Rossmann har en hel del till synes välförtjänt kritik mot Hakko (eller hur de nu stavas) som numera inte erbjuder info om hur man reparerar deras lödgrejer själv.

Typ ett argument för att lägga tid och pengar på en äldre lödstation.

https://www.youtube.com/watch?v=652ibqTeYc0

P.S. vilken knapp ska man trycka på för att få Youtubevideor "inline" i inlägget? Finns ju knappar för en klase andra siter men inte Youtube? Minimalt sidospår: Det vore väl också bra om "länk"-knappen flyttas till höger om textstorlekvärljaren, och table, td, th och tr flyttas till vänster om textstorlekväljaren? Då hamnar allt som är länkar till höger och allt som inte är länkar till vänster om textstorleksvärljaren (som i sin tur avviker i utseende från knapparna och därmed är en utmärkt avdelare).

[ASEA]

Hmm, jag bara klistrar in länkadressen så blir det förhandsvisning automagist på youtubeklippen. Funkar det inte för dej? Tror detta ändrades för något/några år sen.

[MiaM]

Aha, utan att göra nåt runt omkring?

Intressant, jag borde kanske gå en kurs i hur forumet fungerar

Tack för tipset iaf!