Fråga angående komponenterna i elektronik för alla del 1

[tallrot]

Jag håller på och går igenom elektronik för alla böckerna och har precis börjat med del 1. I materiallistan ska man köpa små glödlampor på 4v och 1,2w och 6v och 0,3w. Glödlampor av den här sorten verkar ju något ålderdomliga och svåra att få tag på. Vad kan man ersätta dem med som har samma värden? Små led lampor?

[E Kafeman]

Ersättningen beror på.
Som indikatorlampa duger valfri ledlampa med rätt spänning.
Exempel: https://www.amazon.se/Ruiandsion-LED-er ... PHG4R?th=1
En skillnad relativt glödtrådslampa är hur lamporna uppför sej vid lägre än specificerad spänning.
Glödlampor blir gradvis svagare vid underspänning medans lysdioder har en mer tydlig spänningsgräns där de inte längre lyser.
En vanlig minsta-gräns för E10-lampor är 3.5V. Detta då de flesta lysdiodstyper behöver 3Volt för att tändas samt finns där en likriktande diod som tar 0.5Volt. En vanlig glödlampa behöver ingen likriktning för att glödtråden ska fungera.

För somliga elektronik-byggen är den större lasten från glödtrådslampan en del av funktionen. Man kan då komplettera LED-lampan med parallella motstånd för önskad last.

I somlig elektroniksammanhang används glödlampans olinjära ström-karaktäristik för oscillatorbyggen eller som återkoppling av ljudförstärkare och där kan man behöva modifiera kretsen innan LED-lampa kan fungerar som ersättning av glödtrådslampa eller får man köpa en gammaldags glödtrådslampa enligt specifiktionen.
Exempel: https://elektronik-lavpris.dk/p111783/w ... -115x24mm/

[Hobbyisten]

Välkommen till en rolig hobby ! Som du nog vet ska du skaffa ett kopplingsdäck, inte göra de där spikaplattorna i boken. Jag skulle satsa på lysdioder i olika färger (de tänds vid olika spänningar) ifall ljuset inte har någon funktion för kretsen utom att indikera. Sen är det bara att experimentera med Ohms lag med spänning, ström och motstånd och effektlagen också (P=U×I).

[Marta]

Här finns ett av sveriges största utbud av lampor:
https://www.lamportillallt.se/sv/ljuska ... ld-d-48-24

Exakt de lampor Du söker behöver det knappast vara. T.ex. 6V 0.3W kan Du sannolikt ersätta med 6V 0.24W eller 0.36W som jag såg att de har. 4V är besvärligare att hitta. Skriv här på forumet och bifoga foto på kopplingsschema när Du kommer till en labb Du vill göra och inte hittar komponenterna. Det finns alltid alternativ vi kan hjälpa Dig med.

[4kTRB]

Elfa har 4V/1.2W

https://www.elfa.se/sv/gloedlampa-2w-e1 ... lsrc=aw.ds

[HUGGBÄVERN]

I somlig elektroniksammanhang används glödlampans olinjära ström-karaktäristik för oscillatorbyggen eller som återkoppling av ljudförstärkare och där kan man behöva modifiera kretsen innan LED-lampa kan fungerar som ersättning av glödtrådslampa eller får man köpa en gammaldags glödtrådslampa enligt specifiktionen.
Exempel: https://elektronik-lavpris.dk/p111783/w ... -115x24mm/

Man kan ev ersätta med PTC, NTC eller VDR. Dioder är väl emellanåt populära och med lite pill skulle kanske en vactrol kunna lösa något bekymmer.

[Marta]

Ni tappar bort att ändamåelet är att förstå enkla grunder. Resultatet skall vara kunskap. Själva anordningen som byggs ihop är av sekundär betydelse. Att konstruera något som emulerar en äkta glödlampa hör inte hit. För en nybörjare är det redan svårt nog som det är utan extra komplikationer.

[tallrot]

Jag tackar så mycket för alla svar och för länken till elfa. Japp jag tänker skippa deras spikplattor och köra med kopplingsdäck istället, det är något enklare.

[MiaM]

Spikplattorna är å andra sidan inte helt dumma eftersom de är ett hyggligt sätt att öva lödande.

Labbdäck är såklart smidigare.

Det är väl upp till var och en att avgöra ifall det är en fördel eller nackdel att till slut ha ett låda full med spikplattor för ens första elektronikkopplingar. Nostalgiskt värde eller skräp som bara tar plats?

För de konstruktioner som faktiskt är användbara under framtida inlärning och laborerande, t.ex. oscillatorkopplingar och liknande, så kan nog spikplattorna vara användbara. Visst är det kanske lite töntfaktor att ta fram en spikplatta för att man vill ha 1kHz eller 1Hz fyrkantvåg, men å andra sidan så är det markant billigare än att köpa en funktionsgenerator.

Minns inte riktigt vilka kopplingar som ingår i den boken, men om/när de kommer till att bygga labb-aggregat (minns inte om de gör det, gissar i så fall att det är i del 2 eller möjligtvis 6) och om det är byggt med nån "rekommenderad" krets, typ 723, så rekommenderar jag starkt att faktiskt bygga en riktig "burk" med inbyggnadslåda, panelinstrument osv. Eller snarast gör det ifall du känner att elektronik är kul att fortsätta med och om du inte råkat fynda ett begagnat labb-aggregat för småpengar.

[BJ]

Nu är ju spikplattorna tänkta att kopplas med skruv-rör från sockerbitar.
Men man kan ju så klart löda om man vill det.

Jag byggde aldrig spännings-aggregatet i boken. Där emot ett liknande i skolan,
och det hade en svaghet, nämligen att inte tåla låg spänning och hög ström.
Jag försökte driva något som drog 5 V och 1½ A eller något, och då gick
en transistor sönder och blev kortsluten, så ut fick jag 42 V eller något.
Men om man inte behandlar sitt aggregat så så är det ett trevligt bygge
precis som dom flesta andra grejerna man kan bygga.
Det var tack vare dom böckerna som jag lärde mig en hel del om elektronik. ,
och tack vare del 3 och 4 som jag lärde mig digitalteknik, och förstog vad det
handlade om när vi hade det i skolan sen.

[E Kafeman]

Det väcker lite gammla minnen detta om hur man byggde sina första alster.
Mitt elektronikintresse var lite tveksamt från början. Hade fått en utgången ELFA-katalog och var imponerad över allt som fanns men logiken i scheman var svårförståeligt. Förstod att det var avancerade hjärnor som räknade ut de kopplingsexempel som fanns en hel del av i katalogen. Exempelvis var de flesta IC-kretsar illustrerade i någon exempelkoppling men det var inget jag skulle våga mej på att bygga då jag inte ens visste riktigt hur de olika komponenternas värden skulle tolkas och funderingar typ hur man såg skillnad på motståndens ändar.

Till slut tog jag ändå mod till mej och skulle bygga en krets men det var inte på grund av något elektronik-intresse utan av avsaknad av pengar att köpa en bättre ljudförstärkare och insåg att man kunde bygga betydligt billigare än de priser lokala radioaffären hade.
Min första krets jag byggde var ett förstärkarsteg på 60W där schemat fanns i tidningen Radio&Television.
Begrep inte något av schemat men drevs av intresset att få spela den tidens demoraliserande hårdpop typ Hepstars på maxad volym.
Köpte exakt föreskrivna komponenter på postorder från Elfa. Köpte lite i taget allt eftersom det fanns veckopeng.
Det var beställning typ 2 kondensatorer för 50 öre stycket plus brevporto 1.30 kr som betalades in på postanvisning som var avgiftsfri. Man skrev önskade artikelnummer på meddelandefältet på anvisningen och sedan stod man i kö på postkontoret för att betala summan som stod på anvisningen. Några dagar senare kom komponenterna i vanligt brev helt utan expeditionskostnader och annat trams. Fick spara på veckopengen några veckor för att kunna köpa transformatorn men till slut hade jag allt som behövdes.

Klippte ut schemat i tidningen och limmade det direkt på en bit tårtkartong. Sedan gjordes hål med en syl på alla ställen i schemat som avbildade lödöar. Resten var enkelt, bara stoppa dit komponentbenen genom hålen i kartongen och löda samman komponentbenen på baksidan. Slutsteget fungerade bra vilket överraskade. Ångrade mej då att jag nog skulle ha byggt två slutsteg men schemat i tidningen var förbrukat så det blev bara ett monosteg.

Spikplatta tyckte jag var konstig omväg att bygga saker. Däremot blev det med tiden ett kopplingsdäck då jag hade god tillgång till kopplingstråden för el-sprängkapslar som passade bra och var lätta att skala med naglarna.
Tråden från el-sprängkaplarna hade alltid röd färg så översikten på kopplingsdäcket kunde bli lite svår.
Mina senare förebilder hade liknande problem:

bob-pease-air-ball-prototype.jpg

[MiaM]

Nu är ju spikplattorna tänkta att kopplas med skruv-rör från sockerbitar.
Men man kan ju så klart löda om man vill det.

Jaha, jag har nog bara minne av lödning som beskrivning för spikplattor. Minns inte specifikt vad denna bok skriver dock.

Jag byggde aldrig spännings-aggregatet i boken. Där emot ett liknande i skolan,
och det hade en svaghet, nämligen att inte tåla låg spänning och hög ström.
Jag försökte driva något som drog 5 V och 1½ A eller något, och då gick
en transistor sönder och blev kortsluten, så ut fick jag 42 V eller något.
Men om man inte behandlar sitt aggregat så så är det ett trevligt bygge
precis som dom flesta andra grejerna man kan bygga.

Ja, detta är väl en svaghet med cirka alla linjärreglerade nätagg. En "lösning" är att nätagget minskar strömgränsen efter ett ögonblick om utspänningen är låg, för att minska förlusteffekten.

[ASEA]

Jag tycker spikplattorna kan ha ett viktigt pedagogiskt värde på nybörjarnivå som man inte ska förakta, som det är lätt att glömma bort när man själv passerat den nivån.

Översikten av kretsen, förståelsen och den direkta kopplingen till kretsschemat.
Lättare att följa kopplingen och att mäta på rätt punkter.

Detta blir rätt fort rörigt och abstrakt på ett kopplingsdäck, även om dessa är smidiga att använda när man blivit lite varm i kläderna.

Sen kan man undra vad är vitsen att använda sej av dessa gamla böckerna om ändå ska behöva tänka runt det pedagogiska upplägget i boken? Det finns en uppsjö nyare böcker där kopplingsdäck används redan från början isåfall.

Sen är inte spik och lödning absolut nödvändigt, skruv eller skruvhylsor funkar fint också.

Edit;
Kanske man behöver förklara lite mer vad skillnaden är.

På ett kopplingsdäck är man styrd av de elektriska rader eller kolumner av sammankopplingar mellan hålen som redan finns, det är detta som gör att det går snabbt och smidigt att koppla upp en krets på.
Nackdelen är att det inte går att koppla ihop komponenterna hur som helst utan att ta hänsyn till detta, med andra ord så kommer kretsen inte att se fysiskt lika ut som bilden i boken även om den fungerar elektriskt likadant.

Detta i kontrast till en "spikplatta" där det går att få uppkopplingen att se exakt likadan ut som kretsschemat, detta är en stor pedagogisk fördel för just den grundläggande förståelsen av en krets och mätningen på densamma om man är nybörjare.

Därför är, enligt min mening, spikplatta fortfarande ett bra sätt att börja på. Trots att man kanske tycker det är gammalt och omodernt.

När man man väl blivit varm i kläderna rent praktiskt och kunskapsmässigt är det ju inget som hindrar en övergång till kopplingsdäck, och om jag inte minns fel så finns detta också med i EFA-böckerna(edit; EFA5). EFA5 är fortsättningen på EFA1.

400_points_breadboard.jpg

BB_Explain.jpg

[BJ]

Man skrev önskade artikelnummer på meddelandefältet på anvisningen och sedan stod man i kö på postkontoret för att betala summan som stod på anvisningen. Några dagar senare kom komponenterna i vanligt brev helt utan expeditionskostnader och annat trams.

Så gick det till när jag köpte pd-disketter till Commodore 64 och 128.
Man skrev disketternas nummer på lappen och betalade summan,
och en avgift som var 25 kronor eller något, och sen kom disketterna
i ett paket i brevlådan.

[BJ]

I boken används bland annat kondensatorer på 1000 µF
och transistorer som heter BD 139.
Nu har jag inga framför mig, men är inte benen på dom tjockare
eller bredare än vad en kopplingsplatta klarar?
Kanske kan man böja benen på transistorerna och sätta dom vridna 90 grader...