På exempelscheman för en del olika IC har jag sett att man har en spole i serie med matningsspänningen istället för en konding parallellt med den. Anar att syftet är ungefär detsamma, typ håll strömmen uppe in till kretsen, men varför har man inte en vanlig hederlig avkopplingskondensator?
Jag tycker nog man borde ha en kondensator också, på 100 nF eller så precis jätteintill kretsen för att inte spänningen ska hoppa en massa. En induktans är bra att ha i serie också för att filtrera bort störningar som kretsen genererar från resten av matningen. Kan vara ett krav för att bland annat lyckas med emc- och emi-certifiering.
Om man stabiliserar med en konding direkt efter drosseln måste man försäkra sig om att man har en jämn och snäll last, annars har man byggt sig en resonator. Det kan börja svänga lite för mycket om man inte tänker på det när man designar.
Mmm... men det brukar inte vara några direkta problem med små avstörningspärlor i komination med 100nF kondingar. Glöm inte motstånden som avstörningskomponent. LC-filter i all ära, men RC-filter fungerar bra de också och har fördelen att de inte ens riskerar hamna i resonans (jo, iofs - ALLA koplingar har någon resonansfrekvens...).
spolen sitter väl där för att öka impendansen vid höga frekvenser, är allt lågimpendivt och man får en störning så funkar det inte med en kondensator till, även den har ett inre motstånd , då måste man öka impendansen så man får en ström minskning i dom högfrekventa områdena, inte helt säker på att jag säger rätt men om jag förstår böckerna rätt så kan man inte avkoppla med mera kondensatorer i ett i övrigt låg impendivt systen utan måste öka impendasen för att få någon verkan
Helt riktigt, det är för att ge lastkondensatorerna "något att jobba mot". Bara lastkonensatorer kan förvärra EMi-problemen om man inte sätter dit lite ferriter på väl valda ställen..
