Kopplingsskåp/Styrskåp

[Jonny907]

Hejsan!

Skulle vara kul att se lite bilder på skåpbyggen för att få lite idéer hur ni som byggt skåp valt att placera allt, så har du bilder på skåpbyggen får du gärna lägga upp bilder

Mvh

[sladden20]

Jag har en del bilder på några apparatskåp/lådor som jag har byggt, men jag kan inte bifoga bilder...
Hur gör man?

[Garmen]

När du skriver ett svar så har du alternativet "Bilagor" strax under "Spara utkast" "Förhandsgranska" "Skicka".
Det kan du använda för att lägga upp bilder genom att klicka på "Lägg till filer"
.

[sladden20]

Jag provar

[sladden20]

20220519_090947.jpg

20210604_190008.jpg

IMG-6ed9456132baa91a7e8ebd3064bc2cb5-V.jpg

IMG-dfcaecc58f36ee71af0dc6678fa1bb1c-V.jpg

20191002_105407.jpg

20210608_153854.jpg

20210608_153921.jpg

20210520_150302.jpg

20210611_093823.jpg

20190311_132757.jpg

20180903_090254.jpg

20181005_100500.jpg

20180903_090223.jpg

[MiaM]

Sidospår: Är det bara jag som tycker att styrskåp blir rörigare ju "snyggare" de är? Alltså dessa skåp med alla ledningar i dolda kanaler må se snygga ut, men de är ju helt omöjliga att följa funktionen. Lite på samma nivå som att sortera böcker eller skivor efter färg.

[Klas-Kenny]

MiaM: Kan inte hålla med..
Visst, det är som du säger inte lätt att följa någon funktion bara genom att titta in i skåpet. Men man får ju innerligen hoppas att det finns dokumentation tillgänglig som beskriver den delen.

För väldigt små saker skulle det kanske funka att köra "råttbo" där följden på saker och ting blir mera tydligt för blotta ögat, men det växer snabbt till ohållbara nivåer.
Särskilt om man ska lägga in nya saker i efterhand sen.

[ajje]

Dokumentation och partnumrering är A och O när det kommer till styrskåp.

Särskilt när "skåpet" inte är ett skåp, utan en hel vägg med skåp.

[Prins Valiant]

Fint med bilder. TS ville ha exempel på hur man lägger upp ett skåpbygge. Det man inte ser direkt på en bild är att en vanlig princip är att dela upp "starkström" och "svagström". Jag vill ta upp jordning och störning för att dagens blandning av kraft och elektronik ställer krav på apparatskåpets uppbyggnad.

Att man skall vara medveten om att kontaktorer som bryter ganska många ampere skapar trancienter. Därför skall dess kraftkablar i minsta möjliga mån ligga granne med någon känslig kabel från en givare som går in på en exempelvis PLC-ingång. Att man i princip alltid håller kraft i rännor till vänster och manöver i rännor till höger samt bygger upp ett ordentligt system för jordning av skärmad kabel där jord skall ligga klämd i ankarklämma för jordning.

Uppskalad skärmad kabel skall "snabbt" in på plint. Skärmen får absolut inte separeras typ 20-30cm, placeras i transparent slang för att därefter fästas i skåpets jordskena. Detta funkade när störningar = 50Hz, ej med dagens högfrekventa störningar.

Där ledningar måste korsas i rännorna försöker man hålla 90 graders vinkel.

[AndLi]

Sidospår: Är det bara jag som tycker att styrskåp blir rörigare ju "snyggare" de är? Alltså dessa skåp med alla ledningar i dolda kanaler må se snygga ut, men de är ju helt omöjliga att följa funktionen. Lite på samma nivå som att sortera böcker eller skivor efter färg.

Partex och schema...

Har du något bildexempel på hur du menar du föredrar att det ser ut?
Som i en vanlig säkringscentral där allt ligger bakom och dyker upp på lite här och där? Gärna med någon klämskarv bakom så den byter färg med..

Byggde många skåp i slutet av förra seklet, före det att man sprang runt med en kamera i fickan hela tiden, så jag har ju inte en enda bild på konstverken!

[Prins Valiant]

Till AndLi och andra:
För ca 5 år sedan besökte jag en skåpbyggare i USA. Påminde om 50-tals bygge här. Där man la kabel efter kabel med utgångspunkt från grovlek och mål med snygga 90 graders böjar, för att sedan bunta ihop. Den bifogade bilden är hämtad från en amerkansk leverantör, man bygger liakdant än idag.
Jag måste beundra den yrkesskicklighet som detta kräver, om det skall bli prydligt.

[AndLi]

De kablarna är dragna ungefär som man skulle gjort om det varit med kanaler, största skillnaden är att en ändring där hade krävt att klippa en satans massa buntband för att sen sätta tillbaka dessa igen.
Och tagit en massa extra tid att klippa varje kabel precis rätt längd.

Att följa en kabel i en sådan buntad stam ser jag som svårare än i en kanal, i en kanal kan man dra lite i den och se att det är rätt ända man följer, när allt är ihopbuntat kan man möjligen följa en kabel som ligger ytterst innan man behöver börja klippa buntband

[MiaM]

Dokumentation och partnumrering är A och O när det kommer till styrskåp.

Förr när det inte fanns några bra skrivare så förstår jag att man körde numrering. Men varför fortsätter man med numrering idag istället för att faktiskt namnge ledarna som man t.ex. gör i elektronikschemor?

Tänk själv ett schema på nåt elektroniskt och bara ha nummer på varje signal, och så får man bläddra för att se en förteckning över vad numren står för.

(Det är ju tyvärr iaf delvis så det fortfarande ser ut i personbilar verkar det som, även om det kanske går åt det bättre hållet)

[AndLi]

Så när du ska bygga om.skåpet ska du alltså lossa båda ändarna och fippla med en handhållen skrivare för varje anslutning?

Det är väl bara ett fåtal ledare som kanske namnges i ett elektronikschema. De flesta PCB layouter jag tittat på och man klickat på en ledare heter de typ net2463 osv

[ajje]

Förr när det inte fanns några bra skrivare så förstår jag att man körde numrering. Men varför fortsätter man med numrering idag istället för att faktiskt namnge ledarna som man t.ex. gör i elektronikschemor?

Tänk själv ett schema på nåt elektroniskt och bara ha nummer på varje signal, och så får man bläddra för att se en förteckning över vad numren står för.

(Det är ju tyvärr iaf delvis så det fortfarande ser ut i personbilar verkar det som, även om det kanske går åt det bättre hållet)

Nu utgår jag från de skåp jag felsöker om dagarna, men ofta skulle ett namn bli bökigare än ett idnummer. Utrustning byggs om, apparater byter namn, ledare byter funktion.
Då är det enklare om schema och signallista funkerar som ett abstraktionslager än om man ska märka om ledarna.

Jag rotade runt i ett ställverk byggt av en stor svensk tillverkare för ett tag sedan. Där var ledarna märka (med skrivare direkt på isoleringen) med numrering, plintnummer hitsida, plintnummer bortsida, i båda ändar.

Jättetrevligt när man felsökte och följde signaler, jävligt drygt när man bygger om och antingen måste byta ledaren, eller sätta på någon ny märkning som dolde den befintliga.
Sen tillkommer risken för "dubbel måttsättning" i dokumentationen. Om schemat säger att ledare 442 går från X1:54 till X52:112 men ledaren säger att X51:112 ska vara bortre ända, vem har då rätt?