Mean well 8.5A 12 V värmeutveckling redan vid 1.5A

[mrfrenzy]

Kurvan stämmer säkert men du måste mäta med en bra elmätare för att få ett korrekt värde då det är ett switchat nätaggregat.

[svenne1985]

True RMS ska väl räcka

[Henry]

Om den klarar frekvensen.

[svenne1985]

Den billiga mätaren säger mornsun drar .130 A men den dyra säger .190 A

Men samma mätare säger att Mornsun ligger lägre i Ampere så kommer fortsätta efterforskningar / laborationer med den istället....


Vad för slags instrument behöver jag för detta och vad för prisklass är det på sådana?

[nifelheim]

sk. true RMS instrument klarar i bästa fall sinusvåg med lite distorsion
kolla på "Crest faktorn" för ditt instrument och fundera på vad det skulle innebära om du mäter på en ström på en PWM förbrukare som har en dutycycle på under 10% ,
utan att veta vad du har för instrument skulle jag säga att det inte kommer fungera

edit: hade lite otur när jag tänkte.

[svenne1985]

Det är en voltcraft vc330, och den andra är någon billig kläm multimeter men den visar iallafall värde närmare verkligheten

[ghu]

Du måste ha en effektmätare för att mäta aktiva effekten P hos inspänningen.
Nu har du bara mätt skenbara effekten S.

[Mathias@Åland]

Clas Ohlson säljer en mätare som funkar bra till icke-resistiva laster (till skillnad från en del andra liknande mätare):
https://www.clasohlson.com/se/Elmä ... /p/36-2897

Som sagt så kan du bara se den skenbara effekten (VA) med strömtången och inte den aktiva effekten (W). Nätdelen drar alltså 51 VA, inte W.

[svenne1985]

Okej får skaffa något sådant.....
Men men den stora 17 A nätdelen blir inte inärheten lika varm som den andra och mindre ljud från den med.
Inte så Mean Well är dåliga men Mornsun verkar vara bra grejor.
Tog dessa 5 fläktar som testlast (inte lönt leka med resistivt) men men inte lönt göra mer förrän har en watt mätare.

[Mindmapper]

Resistiv eller reaktiv last spelar inte samma roll när det gäller DC (undantaget pulserande DC) som när det gäller AC.

Själv har jag vid mätningar på AC trott mycket på mätningar med TRMS visande multimetrar ända tills dess att jag för knappt 10 år sedan ställdes för ett problem med en frekvensomriktare.
Jag fick väldigt höga värden från en omriktare som hade tappat mycket ork. Detta resulterade i att jag valde ett annat instrument. Resultatet blev helt omvänt en klar avläsning av låga värden. Båda instrumenten var TRMS (Fluke och Agilent) Vi hade flera av dessa så jag provade flera med samma resultat. Eftersom jag inte fick något vettigt resultat samlade jag ihop det jag kunde hitta av olika instrument på firman. Hade nog en 8 -10 olika typer av multimetrar, ett antal av tångampermetrar och effekttänger. Alla gav varierande resultat. Tror det skilde nästan 80V mellan lägsta och högsta avläsningen. Blandat var det RMS och TRMS instrument. De värsta var faktiskt TRMS instrument. Även om jag hade flera TRMS var det en överraskning.

Tog fram två olika elkvalitetsinstrument ett Fluke och ett CA. Dessa trodde jag skulle vara överens men icke. Olika värden på V, A, W och VA samt övertonshalt. Inte lika stor skillnad som de andra instrumenten men förvånadsvärt stor skillnad. Tog till slut fram ett analogt och ett digitalt oscilloscope med bättre bandbredd. Det analoga visade tydlig högfrekvent innehåll överlagrat på utsignalen.
Jämförde med en riktig frekvensomriktare av samma typ och konstaterade en stor skillnad. Instrumenten var betydligt mera överens med den riktiga frekvensomriktaren, vilken gav högre värden vid mätningarna än på den trasiga. Vi gjorde aldrig några försök att laga den trasiga. Den låg på en hylla ett antal år innan den blev kastad vid en flytt.

[xxargs]

Tångampere-mätning är ingen säker mätning av strömmen - inte ens en TRMS-tångampere-meter visar rätt då den bara visar strömmen i hur mycket den värmer ledningarna och säkringen (RMS-värdet) av strömmen - inte hur mycket lasten förbrukar i Watt räknat även när det multipliceras med spänningen.

Du måste mäta via en energimätare som också har PF-mätning (Powerfaktor) då PF vid låg effektuttag kan vara nere på PF=0.3 eller liknande vid dellast på switchare och hyffsar till sig först vid nära fullast och därför visar din strömtång mycket mer ström än den verkliga effektförbrukningen.

En energimätare som åtminstone ger hyfsad hum med inte allt för kackig mätkrets och klarar att mäta och visa PF är som många gånget tidigare hänvisade Clas ohlson-mätaren art.nr 36-2897

Det är ett allmänt problem med switchade nätaggregat i den lägre effektklassen inte har samma mängd med Power correktion-kretsar som nätaggregat med högre effekt

för att illustrera problemet med simulering av en 1.7 Watts ledlampa i en ekvivalent koppling och med förimpedanser i elnätet

bad_PF_white_LED_1_7W_1.PNG

schema:

bad_PF_white_LED_1_7W_1_schema.PNG

Det tångampermeterns med RMS-beräkning ser är effektutvecklingen av strömmen genom en fiktiv 1 Ohms-motstånd (för att få värdet i Ampere) och visar alltså roten av uppvärmningeeffekten på 1 Ohm som ström som blir av strömtopparna utsmetat över tiden - varav effekten ökar i kvadrat med strömmen på strömspiken och därför visar även en TRMS-tångampere-meter fel "ström" när strömmen inte är sinusformad om man gör en ström * spänningsmultiplicering för att få fram effekten i Watt i en förbrukare men korrekt när det gäller uppvärmningseffekt av strömmen som tex. uppvärmning av elledningar och säkringar av just anledningen att de förmodas att vara helt resistiva och därmed kvadratisk effektutveckling med strömstyrka enligt modellen som TRMS använder sig av.

[ghu]

xxargs:
Jag tror inte att ditt inlägg gör det lättare att förstå vad som behöver mätas och hur.

Tångampere-mätning är ingen säker mätning av strömmen - inte ens en TRMS-tångampere-meter visar rätt då den bara visar strömmen i hur mycket den värmer ledningarna och säkringen (RMS-värdet) av strömmen - inte hur mycket lasten förbrukar i Watt räknat även när det multipliceras med spänningen.

Här får man intrycket att det finns ett sätt att mäta strömmen på som kan användas för att beräkna effekten genom att multiplicera med uppmätta spänningen.

Du måste mäta via en energimätare som också har PF-mätning (Powerfaktor) då PF vid låg effektuttag kan vara nere på PF=0.3 eller liknande vid dellast på switchare och hyffsar till sig först vid nära fullast och därför visar din strömtång mycket mer ström än den verkliga effektförbrukningen.

Man behöver inte alls ha effektmätare som mäter effektfaktorn (Powerfaktor). Det räcker om den bara mäter aktiva effekten P.
Det är bara förvirrande att säga att strömtången visar mycket mer ström än den verkliga effektförbrukningen.
Strömtången visar effektivvärdet av växelströmmen inget annat.

därför visar även en TRMS-tångampere-meter fel "ström" när strömmen inte är sinusformad om man gör en ström * spänningsmultiplicering för att få fram effekten i Watt i en förbrukare

Med ditt resonemang så visar tångamperemetern fel "ström" även när strömmen är sinusformad om förbrukaren inte är rent resistiv.

Tyvärr finns det nog inga genvägar nuförtiden då det gäller att bestämma effekten i ickelinjära laster.
Om man vill mäta upp effekten med en modern wattmeter krävs att den samplar ström och spänning tillräckligt ofta för de mätta signalerna.
Om man vill beräkna effekten teoretisk behöver man gå till definitionen för (medel) effekten som är medelvärdet av produkten av u(t) och i(t) under en period.

Effekt.JPG

Eftersom de flesta moderna laster är icke-linjära är jag förvånad över att det i många böcker samt i många mätinstrument står att effektfaktor = cos φ
Detta är ju bara sant om lasterna är linjära och ström och spänning är sinusformade.

Det hade varit mycket bättre att ange effektfaktorn, λ, generellt som:

λ = P/S = P/(Ue*Ie)

Och sedan som ett specialfall för det nuförtiden ovanligare fallet med sinusformade spänningar och strömmar få att:

λ = P/S = (Ue*Ie*cos φ)/( Ue*Ie ) = cos φ

[xxargs]

och λ som du skriver är det som numera skrivs som 'PF' - power factor' i tex använda clas ohlsonmätare och chippet gör precis den beräkningen sampel för sampel i hög takt, räknar på momentana effekten och sedan integrerar över en viss tid och man får ett värde i reel effekt och ett värde i skenbar effekt.

- det som kan få dessa att räkna fel är otillräcklig dynamik och tex vid högre strömmar klipper värden av ström med krestfaktor 5 och högre. och har man 250 st GU10 LED-lampor på 4.5W styck och drar 40 mA RMS-ström på samma säkring så är det inte säkert att de mäts rätt då kretsfaktorn i strömspikarna kan vara 5 ggr högre än RMS-strömmen och spikarna runt 50 ampere i topp i jämförelse med RMS-strömmen på 10 ampere och dryga 1000 Watt i effekt (med PF= ~0.5) .

Men den kan inte skilja verkan mellan reaktiv effekt eller dess polaritet/kvadrant (dvs om den är induktiv/kapacitiv) eller avgöra effektens flödesriktning eller om det beror på olinjär strömförbukning beroende på spänningen) - detta ger bara ett PF-värde av allt tillsammas.


om man kunde kom åt samplen i denna omvandlare så skulle man mycket väl få fram sådana saker.

[ghu]

och λ som du skriver är det som numera skrivs som 'PF' - power factor'

PF är en typisk amerikansk beteckning som inte följer några som helst standarder.
Det finns faktiskt en standard, IEC 60050, som visar hur det ska betecknas:

https://www.electropedia.org/iev/iev.ns ... =131-11-46

Bland annat Danfoss använder denna beteckning för sina frekvensomriktare.