Om du har ett papper med ett hål i säg några få cm eller så ifrån sensorn så kommer förstås sensorn att se det som är bortom hålet och ge ett felaktigt mätvärde därifrån istället om det är tillräckligt nära. Var gränsen ligger för när signalstyrkan tillbaka skall tas som ett värde har jag inte den blekaste aning om men skiljer mellan material.
Kommer inte ljuset först studsa på pappret och sedan tillbaka till sensorn? Låt oss säga att pappret med hålet är själva objektet. Då utför sensorn en korrekt mätning, eller hur?
Om strålen från emittern är säg lika bred eller smalare som hålet på papperet så kommer ju ingenting att studsa på papperet utan vad som än är bakom papperet. Om tillräckligt mycket ljus från papperet studsar tillbaka som går över gränsen för att ta det som en signal så mäter den papperet istället men om det är så svagt att den inte ser det så blir det då bakgrunden istället.
Vad händer om jag mäter så här. Väggarna är små, men dom tar på sig lite ljus. Men objektet får mest ljus på sig. Vad händer då? Mäter jag då väggarna?
Namnlös.png
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Tänkte på VCNL4040 ovan och skall man segdra det så är ju strålen i stort som en fyrkant från en LED, strålen från en laserdiod är ofta oval. Dessa typer av givare är ofta gjorda för att ha en rätt smal stråle för att man normalt bara vill detektera det rakt framför och inte alldeles för mycket runt om men det finns absolut undantag och konen från lasern på VL6180 var överraskande bred tyckte jag men på bara 200 mm så är den nog rätt normal ändå.
