Bygge av induktionsvärmare till smide

[svanted]

ökar risken för galvanisk korrosion

det är ingen fara om inte metallerna har elektrisk kontakt med varandra, så har man en slang mellan borde det funka.
och avjoniserat vatten gör saken ännu bättre.



zinkfrossa får man av zinkoxidrök, alltså när zink förbränns i syre och blandas med luft, som man andas in...
det händer alltid vid svetsning av galvat järn...

att löda zink alltså smälta zink torde vara tämligen ofarligt, man ska ju inte värma det tills det tar eld.
men men rätta mig om jag har fel

[Henry]

Hmm så du tycker den borde flyttas närmare?

Allt som har med svängningskretsen att göra, vilket är i främsta hand i princip allt som är kopplat till mosfetarna på ett eller annat sätt och framför allt till Gaten på dom, skall ha så korta ledningar som det bara är möjligt och sedan än lite kortare, grejerna som kan skall sättas dikt av mot benen på dom. Långa kablar skapar induktanser som lätt kan ta upp störningar eller skapa små spänningsspikar som kan få mosfetarna att leda när dom inte skall eller ge en högre spänning än de klarar av.

Så plötsligt kan en uppkommen spänningsspik eller kraftig störning göra att två mosfetar leder samtidigt vilket kortsluter + mot jord och det säger pang, har sett videor på det och det smäller bra. Alternativt att de får arbeta mycket hårdare än dom är gjorda för och havererar till slut. Det är rätt viktigt att hålla koll på detta om det skall hålla en tid och framförallt vid högre effekter då dessa induktanser kan visa sig mer, och det smäller högre.

[Nerdboy123]

ökar risken för galvanisk korrosion

det är ingen fara om inte metallerna har elektrisk kontakt med varandra, så har man en slang mellan borde det funka.
och avjoniserat vatten gör saken ännu bättre.

zinkfrossa får man av zinkoxidrök, alltså när zink förbränns i syre och blandas med luft, som man andas in...
det händer alltid vid svetsning av galvat järn...

att löda zink alltså smälta zink torde vara tämligen ofarligt, man ska ju inte värma det tills det tar eld.
men men rätta mig om jag har fel

Blev nyfiken så kollade upp det! Verkar som att zinkoxider bildas först vid 1000 isch grader C så borde ju vara lugnt då!

Jo avjoniserat vatten och slang emellan så funkar det ju bra. Avjoniserat vatten är jobbigt att få tag på ibland bara och trist att behöva stoppa ett projekt för att vattnet är slut bara. Känns bättre att kunna köra på kranvatten om det behövs! Kommer bara ihåg från mina datorbyggardagar att det var en dödssynd att blanda aluminium och koppar även om de va isolerade från varandra men satt i samma loop.

Allt som har med svängningskretsen att göra, vilket är i främsta hand i princip allt som är kopplat till mosfetarna på ett eller annat sätt och framför allt till Gaten på dom, skall ha så korta ledningar som det bara är möjligt och sedan än lite kortare, grejerna som kan skall sättas dikt av mot benen på dom. Långa kablar skapar induktanser som lätt kan ta upp störningar eller skapa små spänningsspikar som kan få mosfetarna att leda när dom inte skall eller ge en högre spänning än de klarar av.

Så plötsligt kan en uppkommen spänningsspik eller kraftig störning göra att två mosfetar leder samtidigt vilket kortsluter + mot jord och det säger pang, har sett videor på det och det smäller bra. Alternativt att de får arbeta mycket hårdare än dom är gjorda för och havererar till slut. Det är rätt viktigt att hålla koll på detta om det skall hålla en tid och framförallt vid högre effekter då dessa induktanser kan visa sig mer, och det smäller högre.

Hmm så kan vara en bra idé att skärma av de kablarna också då?

[Henry]

Kan ev inducera mer störningar i vissa fall om det inte görs perfekt rätt, har dock inte något minne om att jag sett någon göra det. Du kan däremot tvinna ihop signalkablar med jordkablar istället för att låta var och en av dom hänga fritt, det dämpar något.

[SeniorLemuren]

Är inte själva metoden med att värma "stålet" som man smider till en klinga skall "kolas in" i ässjan för att bli mer härdbart?

Förr i tiden var det kanske så, nu så kan man ju köpa rätt högkvalitativt stål från början så då spelar inte uppvärmningsprocessen någon större roll, kanske till och med är bra att inte kola in mer kol, risk att stålet blir för sprött. Men om jag inte missminner mig från materialläran så måste det vara väldigt syrefattigt för att det ska kola in. Tror kolet hellre reagerar med syret än med järnet men nu killgissar jag lite.

Håller inte riktigt med där. Köper du ett stål som är härdbart rakt igenom så blir det sedan svårt att få en seg kärna, hela biten blir hård och skör. använder du ett segt stål med lägre kolinnehåll som kolas in i ässjan, så får du ett färdigt material som har hög kolhalt i ytan och som kan härdas utan att materialet inuti blir hårt och som är segt inuti.

Ett sätt att få samma egenskaper utan berikning i ässja är att använda blodlutsalt (Kaliumferricyanid). Vet inte om man kan köpa det i dag. Förr köpte jag på apoteket.

[SeniorLemuren]

ökar risken för galvanisk korrosion

det är ingen fara om inte metallerna har elektrisk kontakt med varandra, så har man en slang mellan borde det funka.
och avjoniserat vatten gör saken ännu bättre.



zinkfrossa får man av zinkoxidrök, alltså när zink förbränns i syre och blandas med luft, som man andas in...
det händer alltid vid svetsning av galvat järn...

att löda zink alltså smälta zink torde vara tämligen ofarligt, man ska ju inte värma det tills det tar eld.
men men rätta mig om jag har fel

Förr i tiden när jag arbetade med galvaniserade produkter. t.ex svetsade, slipade eller skar med vinkelslip så drabbades jag till och från av zinkfrossa. Ett sätt att undvika att dra i sig för mycket zink ar att, om man var rökare, (vilket jag var på de tiden) så fick man en varning av att det började smaka riktigt sött i munnen, då var det dags att ta en paus.

[Nerdboy123]

Håller inte riktigt med där. Köper du ett stål som är härdbart rakt igenom så blir det sedan svårt att få en seg kärna, hela biten blir hård och skör. använder du ett segt stål med lägre kolinnehåll som kolas in i ässjan, så får du ett färdigt material som har hög kolhalt i ytan och som kan härdas utan att materialet inuti blir hårt och som är segt inuti.

Ett sätt att få samma egenskaper utan berikning i ässja är att använda blodlutsalt (Kaliumferricyanid). Vet inte om man kan köpa det i dag. Förr köpte jag på apoteket.

inte om man har en induktionsvärmare Då kan man ju enkelt se till att bara värma eggen och sen härda den och hålla resten av kniven/yxan/svärdet anlöpt!

[Electricguy]

Angående cirkulationspumpen, så går det oftast att strypa ner dom så pass utan att det kaviterar helt. Men dom är inte så effektiva motormässigt, och blir själva rätt så varma under gång. Vi hade en till CNC fräsen på jobbet förut för att kyla spindeln. Men det resulterade i att pumpen värmde upp spindeln istället.. Hrm..
Jag hade kikat på en Laing/Lowara D5-pump istället. Från början en universell industripump, men väldigt vanlig i datorvärlden för vattenkylning. Köper man en med hus för datorbruk så har den 1/4" rörgänga för anslutning.
En D5'a har runt 4 meter tryckhöjd och kan knöla ur sig 1500L/h

[Nerdboy123]

Hmm det lät ju inte helt 100! Men verkar ju lite rimligt med tanke på vad de är tänkta till, gör ju inget om pumpen värmer upp värmeslingan i huset lite extra liksom.
Problemet med datorpumpar är ju att de är så förbaskat dyra. Redan gått åt lite mer än vad jag från början hade budgeterat för, visade sig att det var enklare än vi trodde att bränna op-ampar
Testar den här först så får vi se hur det går. Radiatorn borde vara rejäl nog för att det inte ska bli något problem hoppas jag. Kom precis på att jag hittade en gammal cirkulationspump till någon bil ute i skogen som visade sig fortfarande fungera. Va bara huset som va pajj men det kanske går att laga med en 3d skrivare! Hade tänkt ha den ute i stugan men kanske kommer bättre till användning här. Den borde inte ha lika stora förluster och kan nog generera mer tryck än vad nuvarande pumpen gör.

[alexanderson]

En viss frekvens där eddyströmmarna är som kraftigast för att få in så mycket effekt som möjligt och den frekvensen skiftas beroende på temp och måste följas av PLL, man kan följa det manuellt men det är inte lätt.

Nu finns det inga eddyströmmar i Sverige, men väl virvelströmmar.

Fördelen med induktiv upphettning är att det går att variera upphettningsdjupet (härddjupet) med frekvensen. Upphettningsdjupet är omvänt proportionellt mot frekvensen.

[Henry]

Det är jag väl medveten om men blev lite engelska inblandat då många ser på engelska forum och jag är nog rätt säker på att många förstod vad det handlade om ändå.

[rikkitikkitavi]

En viss frekvens där eddyströmmarna är som kraftigast för att få in så mycket effekt som möjligt och den frekvensen skiftas beroende på temp och måste följas av PLL, man kan följa det manuellt men det är inte lätt.

Nu finns det inga eddyströmmar i Sverige, men väl virvelströmmar.

Fördelen med induktiv upphettning är att det går att variera upphettningsdjupet (härddjupet) med frekvensen. Upphettningsdjupet är omvänt proportionellt mot frekvensen.

Ja , och då får man såklart byta arbetspolen eftersom det är en resonant omvandlare. Celemkondingen blir svårare att byta hela tiden.

Men ferromagnetiska material har litet penetrationsdjup, pga de är magnetiska, så ytan värms upp rätt fort i förhållande till kärnan ialla fall till metallen uppnår sin curietemperatur och penetrationsdjupet ökar. Magnethysteresen bidrar kraftigt till uppvärmningen till curietemperaturen. it.

Men egentligen är det inte så stor skillnad mot att lägga stålbiten i en ässja, där värmen leds från ytan in i materialet.

[Nerdboy123]

Yes bygger med rörkopplingar för spolen så man ska kunna byta spole snabbt och smidigt, likt de som finns på ebay. Byter man spole så kan man ändra frekvensen den jobbar med!

skillnaden med en induktionsvärmare och en ässja är att det är teoretiskt möjligt att ha för snabb uppvärmning med induktion, dvs man smälter ytan innan värmen hunnit sprida sig in till mitten av ämnet. Får se om det blir ett problem eller inte

[rikkitikkitavi]

Tveksamt det är ett problem med en så här pass liten apparat, även om den ger enstaka kW.

Skindjupet på magnetiserbart stål är några hundra mikron. Men värmen leds snabbt in i materialet genom konduktion.

[Nerdboy123]

Tror inte heller det kommer vara några större problem. Liten risk om man har en vääääldigt stor bit men då får man väl värma den i omgångar. Osäker vilken duty-cycle man kommer kunna köra på.
En annan lösning hade ju varit att begränsa strömmen i tank-kretsen men det har jag inte riktigt kommit på hur man skulle kunna göra. Någon som har några bra förslag? Kan man PWM:a den likriktade trefasen?