![Tummen upp :tumupp:](./images/smilies/handupp.gif)
Jag funderade också på "deratingen" igår och hamnade också någonstans kring max 50% beroende på hur tjockt gjutlagret är.
Pga av ditt något krångliga alias så skriver jag bara utan att säga hejrikkitikkitavi skrev: ↑15 december 2020, 09:41:40 Nope.
Skulle jag safeat skulle jag sagt minska 50%.
Men jag kan säga att effektförlusten i lindningarna är densamma om det är DC eller AC vid 50Hz inom rimliga mätgränser. 90% av trafons förluster är resistiva förluster i lindningen.
Så pressa genom ström i sekundärerna och primärerna på en ingjuten trafo och mät resistansen (mät U och I samtidigt) , man räknar normalt med 80C temperaturstegring på lindningen vilket motsvarar ca 30% resistansökning så då har du din givna maximala ström och kan beräkna VA.
Inte helt trivialt att mäta alltså, speciellt för en större trafo med hög ström i sekundären.
Ett annat alternativ är att titta på lite olika hemsidor och jämföra kapaciteten för likvärdiga i storlek kapslade och okapslade transformatorer.
Sedan är frågan vad är det du skall ha den till? En klassA förstärkare som drar hög och kontinuerlig effekt hela tiden eller en klassB förstärkare ? Den senare har betydligt lägre medeleffekt och därmed effektförluster.
Eller något annat? En transformator tar tid att värma upp så den tål kortvariga högre laster.
Jag är inte riktigt med i din beräkning.TomasL skrev: ↑15 december 2020, 10:12:43 Nja, så enkelt är det inte.
Korrekt formel för att beräkna resistansen vid en given temperatur är:
R1= R0((235+T1)/(235+T0) + Rt0(235+T0)/(235+T1)
där R0 är likströmsresistanserna
och Rt0, är den ekvivalenta serieresistansen.
sålunda ger
P1 = P0(235+T1)/(235+T0) + P0(235+T0)/(235+T1)
Ovanstående gäller vid samma strömuttag vid T1 som vid T0
där 235 är inversa temp-koeffen för koppar
Mer detaljerad teori, om hur man uppmäter den ekvivalenta resistansen mm fås genom att ladda ned transformatorn från min hemsida, ebaman.com
Jag märker att du och TomasL kan en hel del om detta.rikkitikkitavi skrev: ↑16 december 2020, 13:09:46 Ok, men det påverkar i princip inte temperaturstegringen eftersom det är induktiva, kapacitiva och magnetiska komponenter orsakade av transformatorns uppbyggnad och de ger i teorin inte några värmeförluster även om magnetkretsen såklart har förluster orsakade av en massa olika fysiska egenheter. En hel del av dessa är såklart extremt temperaturberoende, framför allt i magnetkresten.
90% av förlusterna i en liten transformator är rent resistiva, give or take.
Finns ingen anledning att komplicera det hela anser jag.
Då kan man istället göra en bedömning av värmemotståndet i ett isolerande skikt av ingutningsmassa samt värmeövergångsmotståndet från en större ytteryta.
Till Rogerk8, om du har en kåpa över en transformator som är ingjuten kommer du få en luftspalt mellan transformatorn och kåpan över större delen av dess yta. Detta förhindrar fri konvektion,d vs försämrar kylningen.
Sällan man gjuter in bobbinlindade, eller EI trafos pga de vinner inget på det montagemässigt, de har redan sämre kylning pga det är mestadelen av bobbinen som är fri mot luften som kyler, dvs 50% av dess yta enbart. En del värme leds över i kärnan såklart som och kyler, men det är lite av förlusterna.TomasL skrev: ↑16 december 2020, 14:03:34 Ta, om du tar en vanlig bobinlindad trafo, så har du dels kylytan för den exponerade kärnan och dels för lindningen på bobinen, vilket sammantaget blir betydligt större yta än kuben som skall rymma den.
Samma gäller en toroid, där har du hela torusen som kylyta i stället för cylindern/kuben som rymmer den.