Några osorterade svar...
4. Använd enspänningsstabilsator typ 7805 5V med tillhörande kringkomponenter. (Mestadels kondensatorer.)
För en komplet implementation se Denna tråd Det är vörvisso 12V men koplingen är densamma.
2. Kol-ytskilt/film 1/4W (billigaste sorten).
5. Strömförsörjning + till 5V och - till "jord". Ljud in till Kondensator C1 och "jord".
3. 100K ohm * 0,1uF = 10mS borde duga.
1. Troligtvis den billigaste (våt aluminiumelekrolyt) Men någon annan på forumet kanske har synpunkter där.
enkel DTMF styrning, kan inget, men gjort ett tapper försö
Humm...Har studerat databladet för MT8870 och måste revidera en sak.
De billigaste motstånden brukar ha en tolerans på 5% men databladen specificerar 1% tolerans. De motstånden kostar några ören mer.
Samma sak med kondensatorerna. Åtminstone C2 bör vara 5% vilket gör den lite dyrare. Vanliga kondensatorer brukar vara 10% för plastfilm och 25% för elektrolyt.
Men resten av kretsen (power on reset och nätdelen) klarar sig med billigaste standardkomponenterna.
Okej, det var ju inga hiskeliga prisskillnader, så jag kör med Metallfilmsmotstånd 0,6W 5% överallt. Och tar Metallinånting-nånting som kondensatorer (art. 65-576-07 5%).
Strömkretsen gör jag exakt som på schemat till vänster på bilden. Rätt?
För övrig hittade jag någon annan som hade använt MT8870 med lite andra storlekar på komponenterna i kring. Tankar kring det?
http://electrosofts.com/dtmf/index_files/image001.jpg
Strömkretsen gör jag exakt som på schemat till vänster på bilden. Rätt?
För övrig hittade jag någon annan som hade använt MT8870 med lite andra storlekar på komponenterna i kring. Tankar kring det?
http://electrosofts.com/dtmf/index_files/image001.jpg
När det gäller val av 5% kondensatorn så verkar det jätte bra.
När det gäller "strömkretsen" så är det den vänstra bilden som gäller men du ska kompletera med minst en "större" elektrolytkondensator. Kolla upptil på "Schemat för övervakningskretsen." i tråden jag länkade till högst upp på denna sida. I den beskrivningen fins värden angivna för fyra kondensatorer (C5 - C8 ) som jag tycker du ska använda.
När det gäller "andra storlekar på komponenterna" kan jag inte ladda bilden du länkade till. Men om du skriver ut och studerar databladet, som jag länkade till på förra sidan, upptäcker du att det fins flera alternativ och vad de ska användas till. Om du vet varför vissa värden anges samt hur och till vad det du bygger ska användas kan du välja vilka värden som passar för ditt projekt.
C1, R1 och R2 är inte på något sätt "magiska" värden. C1 är en kopplingskondensator för att elliminera problem med DC-offset. R1 och R2 bestämmer ingångsförstärkningen, dvs. känsligheten. Om du byter ut R2 mot en trimpotentiometer kan du justera/trimma känsligheten.
Edit: Har nu tittat på bilden du länkade till.
I länken är C10 0,1uF i datbladet är C2 100nF det är två olika sätt att skriva samma värde.
I länken är R10 390K ohm och i datbldet är R3 390K ohm.
R1 och C1 har bytt plats. Det spelar ingen roll.
C1 har ett annat värde. Men med hänsyn till funktionen som kopplinskondensator är detta värde inte "kritiskt" så längen"cut off" frekvensen är tillräkligt låg. (Tillräckligt högt värde på C1)
R1 och R2 bestämmer förstärkningen och måste anpassas efter de nivåer man har. Sätt in en trimmer så kan du justera efter behov.
De enda komponenter som behöver precision är R3 = 1% och C2 = 5%. Alla övriga kan vara "standard typer".
När det gäller "strömkretsen" så är det den vänstra bilden som gäller men du ska kompletera med minst en "större" elektrolytkondensator. Kolla upptil på "Schemat för övervakningskretsen." i tråden jag länkade till högst upp på denna sida. I den beskrivningen fins värden angivna för fyra kondensatorer (C5 - C8 ) som jag tycker du ska använda.
När det gäller "andra storlekar på komponenterna" kan jag inte ladda bilden du länkade till. Men om du skriver ut och studerar databladet, som jag länkade till på förra sidan, upptäcker du att det fins flera alternativ och vad de ska användas till. Om du vet varför vissa värden anges samt hur och till vad det du bygger ska användas kan du välja vilka värden som passar för ditt projekt.
C1, R1 och R2 är inte på något sätt "magiska" värden. C1 är en kopplingskondensator för att elliminera problem med DC-offset. R1 och R2 bestämmer ingångsförstärkningen, dvs. känsligheten. Om du byter ut R2 mot en trimpotentiometer kan du justera/trimma känsligheten.
Edit: Har nu tittat på bilden du länkade till.
I länken är C10 0,1uF i datbladet är C2 100nF det är två olika sätt att skriva samma värde.
I länken är R10 390K ohm och i datbldet är R3 390K ohm.
R1 och C1 har bytt plats. Det spelar ingen roll.
C1 har ett annat värde. Men med hänsyn till funktionen som kopplinskondensator är detta värde inte "kritiskt" så längen"cut off" frekvensen är tillräkligt låg. (Tillräckligt högt värde på C1)
R1 och R2 bestämmer förstärkningen och måste anpassas efter de nivåer man har. Sätt in en trimmer så kan du justera efter behov.
De enda komponenter som behöver precision är R3 = 1% och C2 = 5%. Alla övriga kan vara "standard typer".
Okej, då blir det en trimpotentiometer för mig!
64-362-73
Och genast kommer jag med mer funderingar ang komponentval. Vilken spänning skall jag välja på kondensatorerna c5 - c8, jag tänkte hela tiden 5V men hittade som lägs 6,3V när det skulle vara elektrolyt länk. Sen slog det mig att de till vänster (C5, C6) kanske skall ha den spänningen som "kommer" där.
EDIT:Länkarna har ingen lust att bli länkar
Edit_lgrfbs:Fixat länk, hoppas det blev 'rätt'
64-362-73
Och genast kommer jag med mer funderingar ang komponentval. Vilken spänning skall jag välja på kondensatorerna c5 - c8, jag tänkte hela tiden 5V men hittade som lägs 6,3V när det skulle vara elektrolyt länk. Sen slog det mig att de till vänster (C5, C6) kanske skall ha den spänningen som "kommer" där.
EDIT:Länkarna har ingen lust att bli länkar
Edit_lgrfbs:Fixat länk, hoppas det blev 'rätt'
Godförmiddag.
Länkarna funkade fint.
Angående kondensatorer.
Ska jag tala om för dig att använda 25V typer? Eller ska jag ge dig några användbara nybörjar råd?
OK Några nybörjar råd blir det.
Symbolen.
Två sträck = Opolariserad kondensator, vanligtvis plastfilms- eller keramiskkondensator.
Sträck och låda = Polariserad kondensator, vanligtvis elektrolytkondensator.
Vanliga typer för olika värden.
Här finns det stora variationer och överlappningar men en nybörjar regel är:
>= 1μF är vanligtvis elektrolytkondensatorer.
0,1nF - 1μF är oftast plastfilmskondensatorer.
<= 100pF är oftast keramiskakondensatorer.
Det finns två mycket vanliga undantag. (Och massvis med vanliga undantag.)
I ljud sammanhang vill man oftast bara ha hög kvalitets plastfilmskondensatorer (MKT eller MKC och liknande) i signalvägen. Då dessa påverkar ljuder minst.
I radio och andra HF sammanhang (höghastighetsdata till exempel) används nästan bara keramiska kondensatorer.
Spänningstålighet.
Som nybörjare och hobbyist kommer de flesta opolariserade kondensatorer att vara på 50V eller högre och du kommer således inte behöva bry dig. Men undan tag finns. Och de sammanfaller oftast med undantagen nämnda här ovanför. DVS. när man har extrema värden av en kondensatortyp eller små kapslar kan spänningståligheten sjunka ner till några få volt.
Elektrolyter däremot är som regel betydlig känsligare. En enkel tumregel som hobbyist är att lägga på en marginal, på förväntad spänning, mellan 5V och 50% och sedan välja närmsta högre värde.
Några slutsatser:
C5 är en elektrolytkondensator 100μF 25V (eller högre)
C6 och C7 är plastfilms typer.
C8 är en elektrolytkondensator 10μF 10V (eller högre, tag gärna 25V om den är billig)
C1 är vanlig plastfilms typ.
C2 är precisionsplastfilms typ %5 tolerans.
Hoppas att allt det här är nyttig och användbar information, både nu och i framtiden. Jag vill att du ska lära dig så mycket som möjligt för att kunna göra egna konstruktioner i framtiden.
Länkarna funkade fint.
Angående kondensatorer.
Ska jag tala om för dig att använda 25V typer? Eller ska jag ge dig några användbara nybörjar råd?
OK Några nybörjar råd blir det.
Symbolen.
Två sträck = Opolariserad kondensator, vanligtvis plastfilms- eller keramiskkondensator.
Sträck och låda = Polariserad kondensator, vanligtvis elektrolytkondensator.
Vanliga typer för olika värden.
Här finns det stora variationer och överlappningar men en nybörjar regel är:
>= 1μF är vanligtvis elektrolytkondensatorer.
0,1nF - 1μF är oftast plastfilmskondensatorer.
<= 100pF är oftast keramiskakondensatorer.
Det finns två mycket vanliga undantag. (Och massvis med vanliga undantag.)
I ljud sammanhang vill man oftast bara ha hög kvalitets plastfilmskondensatorer (MKT eller MKC och liknande) i signalvägen. Då dessa påverkar ljuder minst.
I radio och andra HF sammanhang (höghastighetsdata till exempel) används nästan bara keramiska kondensatorer.
Spänningstålighet.
Som nybörjare och hobbyist kommer de flesta opolariserade kondensatorer att vara på 50V eller högre och du kommer således inte behöva bry dig. Men undan tag finns. Och de sammanfaller oftast med undantagen nämnda här ovanför. DVS. när man har extrema värden av en kondensatortyp eller små kapslar kan spänningståligheten sjunka ner till några få volt.
Elektrolyter däremot är som regel betydlig känsligare. En enkel tumregel som hobbyist är att lägga på en marginal, på förväntad spänning, mellan 5V och 50% och sedan välja närmsta högre värde.
Några slutsatser:
C5 är en elektrolytkondensator 100μF 25V (eller högre)
C6 och C7 är plastfilms typer.
C8 är en elektrolytkondensator 10μF 10V (eller högre, tag gärna 25V om den är billig)
C1 är vanlig plastfilms typ.
C2 är precisionsplastfilms typ %5 tolerans.
Hoppas att allt det här är nyttig och användbar information, både nu och i framtiden. Jag vill att du ska lära dig så mycket som möjligt för att kunna göra egna konstruktioner i framtiden.
Jag kanske ska förklara varför C5 och C6, respektive C7 och C8 är parallellkopplade.
Elektrolytkondensatorer:
Fördelar är: Relativt hög kapasistans i relativt liten storlek.
Nackdelar är: Relativt hög serieresistans. (ESR = Ekvivalent Serie Ressistans)
Lämpliga som: Mellan lagring av energi.
Plastfilmskondensatorer:
Fördelar: Något lägre ESR.
Nackdelar: Lägre kapasistans i samma storlek.
Lämpliga för: Att dämpa brus och andra hög frekventa störningar. Samt som kopplings kondensatorer. (I serie med signalen)
Hoppas att det är lätt begripligt och tydligt.
Till alla andra på forumet:
Jag vet att det är mycket förenklat. Men jag vill inte förvirra en nybörjare med för mycket information.
Elektrolytkondensatorer:
Fördelar är: Relativt hög kapasistans i relativt liten storlek.
Nackdelar är: Relativt hög serieresistans. (ESR = Ekvivalent Serie Ressistans)
Lämpliga som: Mellan lagring av energi.
Plastfilmskondensatorer:
Fördelar: Något lägre ESR.
Nackdelar: Lägre kapasistans i samma storlek.
Lämpliga för: Att dämpa brus och andra hög frekventa störningar. Samt som kopplings kondensatorer. (I serie med signalen)
Hoppas att det är lätt begripligt och tydligt.
Till alla andra på forumet:
Jag vet att det är mycket förenklat. Men jag vill inte förvirra en nybörjare med för mycket information.
Okej. Lite pedagogik är inte fel, så kanske jag kan klara mig själv en vacker dag Kommer bli lättare att förstå scheman, men jag ger mig nog inte på några egna påhitt.
Skall åka runt och kika på lite grejer idag som rör projektet, och känns det genomförbart så blir det en projekttråd så småningom. Man vill ju inte stå där med skägget i brevlådan och märka att det inte går.
Tack igen
Kommer bli lättare att förstå scheman, men jag ger mig nog inte på några egna påhitt.Skall åka runt och kika på lite grejer idag som rör projektet, och känns det genomförbart så blir det en projekttråd så småningom. Man vill ju inte stå där med skägget i brevlådan och märka att det inte går.
Tack igenR3 på 390k ohm är specifierad att ha 1% tolerans. Till exempel 60-956-16kifkroker skrev:Okej, det var ju inga hiskeliga prisskillnader, så jag kör med Metallfilmsmotstånd 0,6W 5% överallt.
Till alla övriga motstånd kan du köpa tillexempel en motståndssats från Kj&Co.
Så kan du fortsätta att labba på egenhand när detta är klart.
Kj&Co har även kondensatorsatser och spännings stabilatorer mm. Kolla om de är billigare.
Och... Lycka till!
Batteriet som kommer finnas närvarande är på 9,6V men all ström i det kommer behövas till något annat. Därför tänkte jag köpa en batterihållare till min krets med 4x1,5V alkaliska = 6V. Behövs då fortfarande spänningsregulatorn eller finns det någon smidigare lösning? (inte för att jag anser nuvarande lösning osmidig, utan jag försöker bara hålla nere felkällor som kan ställa till det om man är nybörjare som jag). Men å andra sidan kanske spänningen faller i batterierna när de börjar ta slut och då hålls den uppe?
Sen till reläerna (fasen va dom kosta). Min tolkning utav denna bild:
http://www.elfa.se/images/highres/h2008.jpg artikel 37-162-06
är att pinne 1 & 16 är manöverspänningen (polaritet?) 5V från bufferten. Pinne 9 slås på till 11 & 13. Pinne 8 slås på till 6 & 4. Säg att jag har rätt =)
Två utav "linjerna" jag jobbar med skall vara LED belysning (en IR och en synligt) kan jag då undvika reläer och köra dem på de 5V som kommer genom kretsen? (beräkn med motstånd och sånt har jag gjort) Eller kan det bli trubbel med spänning/ström som leds igenom?
Sen till reläerna (fasen va dom kosta). Min tolkning utav denna bild:
http://www.elfa.se/images/highres/h2008.jpg artikel 37-162-06
är att pinne 1 & 16 är manöverspänningen (polaritet?) 5V från bufferten. Pinne 9 slås på till 11 & 13. Pinne 8 slås på till 6 & 4. Säg att jag har rätt =)
Två utav "linjerna" jag jobbar med skall vara LED belysning (en IR och en synligt) kan jag då undvika reläer och köra dem på de 5V som kommer genom kretsen? (beräkn med motstånd och sånt har jag gjort) Eller kan det bli trubbel med spänning/ström som leds igenom?
Pin 1 & 16 är manöver och polariteten är oväsentlig.
I princip är det bara reläer med inbyggd skyddsdiod (vanligt på tungelement-reläer) och eller indikator-LED (förekommer på sockelmonterade industri-reläer) som man behöver fundera på polaritet, men givetvis finns undantag.
Enligt databladet (och Elfa) är det form 2C dvs ett tvåpoligt växlande relä.
4 resp. 13 är polerna (COM) 6 resp. 11 är brytande utgångar (N.C.) och slutligen 8 resp. 9 är slutande utgångar (N.O.)
Kort sagt: pinne 4 växlar mellan 6 och 8, pinne 13 växlar mellan 11 och 9.
25 spänn är billigt, runt 45kr brukar man få ge (på Elfa) för reläer av den typen. Kjelloco har billigare, eller köp av Sodjan.
Ytterligare en variant är transistorswitchar, det lär du behöva i vilket fall -reläet drar 72mA (enl. min tolkning av databladet) eller 42mA enl. Elfa.
Det orkar inte logikkretsarna med.
Om jag minns rätt kan kretsar i 74LSxxx serien ge 20 mA på en utgång dett räcker till en eller två (seriekopplade) lysdioder.
Skall du sen köra på batteri vill du nog minska strömförbrukningen så mycket som möjligt.
En transistorsitch till några lysdider behöver inte dra mer än ett par tiondels mA -Betydligt bättre än ett relä som iaf, behöver en transistorswitch.
Byt 74LSxx mot 74HCxx, de drar mindre ström och drivs på 2,0-6,0V
(74LS vill ha 4,75-5,25V) så du kanske (om dtmf avkodaren accepterar det) kan köra på 6V (stabben drar 3-10mA och kräver 1-3V spänningsskillnad).
I princip är det bara reläer med inbyggd skyddsdiod (vanligt på tungelement-reläer) och eller indikator-LED (förekommer på sockelmonterade industri-reläer) som man behöver fundera på polaritet, men givetvis finns undantag.
Enligt databladet (och Elfa) är det form 2C dvs ett tvåpoligt växlande relä.
4 resp. 13 är polerna (COM) 6 resp. 11 är brytande utgångar (N.C.) och slutligen 8 resp. 9 är slutande utgångar (N.O.)
Kort sagt: pinne 4 växlar mellan 6 och 8, pinne 13 växlar mellan 11 och 9.
25 spänn är billigt, runt 45kr brukar man få ge (på Elfa) för reläer av den typen. Kjelloco har billigare, eller köp av Sodjan.
Ytterligare en variant är transistorswitchar, det lär du behöva i vilket fall -reläet drar 72mA (enl. min tolkning av databladet) eller 42mA enl. Elfa.
Det orkar inte logikkretsarna med.
Om jag minns rätt kan kretsar i 74LSxxx serien ge 20 mA på en utgång dett räcker till en eller två (seriekopplade) lysdioder.
Skall du sen köra på batteri vill du nog minska strömförbrukningen så mycket som möjligt.
En transistorsitch till några lysdider behöver inte dra mer än ett par tiondels mA -Betydligt bättre än ett relä som iaf, behöver en transistorswitch.
Byt 74LSxx mot 74HCxx, de drar mindre ström och drivs på 2,0-6,0V
(74LS vill ha 4,75-5,25V) så du kanske (om dtmf avkodaren accepterar det) kan köra på 6V (stabben drar 3-10mA och kräver 1-3V spänningsskillnad).
Tony.
Jag har tippsat kifkroker att använda en ULN 2001A utgångs buffert. Och den ska klara de reläerna med glans.
Har kollat MT8870'ans datablad. Rekomenderad "DC Power Suply Voltage" är Min: 4,75V Typ: 5,0V och Max: 5,25V. Så en stabb är att rekomendera.
Skulle kunna tänka mig en "lågfalls" typ eller en swichande regulator.
Edit1: Tipps på lågfallregulator: LM 2936
Edit2: Har ingen egen erfarenhet av swichande regulatorer. Men MAX631ACPA kanske kan vara något.Läs databldet och bedöm själv.
Edit: Stavning
Jag har tippsat kifkroker att använda en ULN 2001A utgångs buffert. Och den ska klara de reläerna med glans.
Har kollat MT8870'ans datablad. Rekomenderad "DC Power Suply Voltage" är Min: 4,75V Typ: 5,0V och Max: 5,25V. Så en stabb är att rekomendera.
Skulle kunna tänka mig en "lågfalls" typ eller en swichande regulator.
Edit1: Tipps på lågfallregulator: LM 2936
Edit2: Har ingen egen erfarenhet av swichande regulatorer. Men MAX631ACPA kanske kan vara något.Läs databldet och bedöm själv.
Edit: Stavning
Senast redigerad av Fransson 19 september 2006, 15:05:24, redigerad totalt 1 gång.
okej, det som eftersöks är alltså något som drar mindre ström än regulatorn 7805, lågfallstipset låter bättre än den swithcade med sin prislapp på 93 kr. Engagemanget uppskattas.
Sen vill jag tacka Tony för klargörandet utav reläerna. Vidare angående transistorswitchar, finns detta alltså i bufferten Fransson tipsat om? Men den blir jag inte riktigt klok på när jag läser databladet, vad får jag ut från den? Fler mA än vad som kom i va, annars skulle det inte kunna gå att köra reläerna. Men kan jag driva mina LEDar på det: 2st 2,2V 20mA i serie, och IR-ledarna: 2st 1,5V 100mA i serie, med ett motstånd per serie innan. Som jag har planerat
EDIT: ang att strömmen skall räcka i batterierna så behöver jag inte kunna köra mer än typ 10 timmar på dem
EDIT2: "Byt 74LSxx mot 74HCxx, de drar mindre ström och drivs på 2,0-6,0V" lät som en bra ide också.
Sen vill jag tacka Tony för klargörandet utav reläerna. Vidare angående transistorswitchar, finns detta alltså i bufferten Fransson tipsat om? Men den blir jag inte riktigt klok på när jag läser databladet, vad får jag ut från den? Fler mA än vad som kom i va, annars skulle det inte kunna gå att köra reläerna. Men kan jag driva mina LEDar på det: 2st 2,2V 20mA i serie, och IR-ledarna: 2st 1,5V 100mA i serie, med ett motstånd per serie innan. Som jag har planerat
EDIT: ang att strömmen skall räcka i batterierna så behöver jag inte kunna köra mer än typ 10 timmar på dem
EDIT2: "Byt 74LSxx mot 74HCxx, de drar mindre ström och drivs på 2,0-6,0V" lät som en bra ide också.
