4kTRB skrev:Hur gör man sin egen järnklorid?
De kemikalierna kanske är betydligt billigare och lättare att anförskaffa.
Tvivlar på att du kan tjäna på att göra det själv såvida du inte kan få tag på väldigt billig och starkt saltsyra och väldigt billig väteperoxid då kan du ev närma dig. Men säg 32 kg i pulverform (tror det var det kan vara vätska med) för 24:-/kg eller vad det var, är dock en jäkla massa liter kemikalier.
Här är vad som behövs för att göra det, sedan är det bara att räkna på kemikalierna som behövs.
Jag har inga problem med att etsa med 17% väteperoxid och 30 % saltsyra som finns på min färghandel.
Blandar man lagom starkt och låter det ta 5 minuter har man god kontroll på underetch och det bildas inte en massa otrevliga gaser och man ska blanda med kallt vatten.
Gör man fel får man krypa ut på golvet, där luften brukar vara bättre.
Sockarna kanske blir vita, peroxid är ett blekmedel. Hur syran påverkar vet jag inte.
Diskbänken bör du undvika, dels så fräter det och ångorna är otrevliga, håll till ute.
Får man tag på svavelsyra kan man hålla till på diskbänken.
Jag förstår inte varför man ska hålla på och slabba med div. häxblandningar som hör forntiden till när natriumpersulfat funkar så himla bra och dessutom blir ev. slabb lättstädat. Jag fick en läcka vid bottenavtappningen på kyvetten i sommar märkte jag så jag tappade bara ur kvarvarande soppa och lät slabbet torka in och sen var det bara att dammsuga upp slabbet som torkat.
Kopparklorid är en bra lösning. Man kan reducera soppan så den blir tipptopp igen, men man mängden man får efter den processen blir bara större och större.
Järnklorid på tennisstrumporna kan kanske fixas med oxalsyra.
Har inte provat själv men en lösning med citronsyra, väteperoxid och en smula saltsyra eller bara lite koksalt skall tydligen ge en rätt vass soppa.
citronsyra är komplexbildare vilket gör den tom. starkare räknat kemiskt än saltsyra/väteperoxidblandning, men lite klorjoner måste också finnas närvarande för att processen skall fortgå (det är kloret som gör jobbet närmast kopparen) - med rätt halt av komplexbildare kan man tex. minska tendensen underetsning eller kunna etsa av yta med tydligt blankare yta (av samma orsak varför man använde komplexbildare (= cyanider) i samband med kromning och annan elektroplätering för att ytorna skulle bli helt blanka.
både vinsyra och citronsyra är komplexbildande (och också orsaken varför en salt av vinsyra användas i avrostande lösningar fast det arbeta i en alkalisk miljö och utan att ge sig på själva stålet)
Används tydligen för tex. galliumarsenid -etsning mm. inom halvledarindustrin och med användning av olika utspädningar och förhållanden kan gå från 'vanlig' etsning till selektiv etsning (med variation av koncentrations kan man göra samma sak med järntriklorid och tekniken användes mycket för framställning av plåtar för (bok)tryckeri-industrin bla. för att ha kontroll på underetsning mm. genom att plåten få gå igenom ett antal olika bad i olika koncentrationer och i rätt ordning och tidsvistelse och därmed kontroll på tryck och bildkvalitet i trycken)
