Så här såg mitt självbyggda elcykel-batteri ut innan inkoppling. Det består av 80 st 18650-celler från trasiga laptop-batterier, och är på 36V 18.5 Ah (666 Wh
).---
Ibland säljer folk elcyklar med elproblem för priser lägre än vad cykeln i sig är värd. I slutet av maj hittade jag en sådan, och slog till. Felet var att den hade urusla och utslitna blybatterier.
På jobbet går det sönder gamla laptop-batterier rätt vad det är. Jag började slakta dessa för fungerande 18650-celler, och köpte en testladdare som kunde mäta kapaciteten på batterierna. Under hela juni och halva juli testladdade jag ca 150 celler, och kasserade de som blev för varma eller hade för stor läckström. De som blev kvar märkte jag med uppmätt laddkapacitet.
Jag letade efter olika sätt att bygga batteriet, och kom fram till ett 3D-printat design som sannolikt skulle fungerat, men det skulle ta en månad att skriva ut antalet hållare som jag behövde. Då hittade jag en på ett elskateboard-forum som sålde tre Vruzend batteribyggarkit till priset av ett, och slog till. Jag hade från början valt bort det kitet som för dyrt.
När jag rivit ut blybatterierna och mätt upp batterilådan, kom jag fram till att 80 celler skulle få lagom med plats. Dessa skulle kopplas i 10 grupper om 8 för att ge mig de 36 volt (42 fulladdat) som de tre blybatterierna gett tidigare.
Jag gjorde ett Excel-ark där jag började placera mina 80 celler med bäst kapacitet i en matris på tio rader. Samtidigt lade jag de faktiska cellerna i tio askar. Excel visade mig vilken rad/ask som hade lägst total kapacitet, och där lade jag den kvarvarande cellen med högst kapacitet. Resultatet var grupper som diffade ca 500 mAh.
Jag gjorde sedan en matris som visade vad kapaciteten i en ask skulle bli om man bytte ut en cell där med en cell i en annan, och använde denna som guide för att få den asken så nära genomsnittet som möjligt. Jag fortsatte att byta till den var inom 5 mAh från genomsnittet, låste sedan denna, och fortsatte med nästa. Med denna metoden krävdes oftast bara 2-4 byten per ask för att få cellgrupper som diffade med ca. 0.02%, vilket i praktiken är försumbart.
Jag byggde ihop batteriet under en kväll och en förmiddag, och provkörde det med stor framgång. Dagen efter kom en ny laddare anpassad litiumbatterier och en BMS (batteriövervakare/balanserare), och jag monterade allt permanent i lådan. Batteriet är omgivet av några lager tunn cellplast för att dämpa de värsta vibrationerna (jag hade först tänkt slakta ett liggunderlag, men det blev inte nödvändigt), och alla kontakter är lödda och krympslangade.
Allt till projektet, inklusive cykeln, kostade mig kr 3330. Det gav mig något roligt att pyssla med under ett par månader, en massa ny kunskap om litiumbatterier, och en trevlig pendlingscykel.
