Bygge av högspännings-OP

[manw]

Ligger nåt i det, svårt att hitta BJT för de spänningarna. Har du funderat något på att blanda in någon MOSFET? Finns billiga som klarar massor med spänning har jag för mig, nackdelen med dem är dels att de har en hel del kapacitans på gaten, så bandbredden blir begränsad. Sätta dem i diffsteget så sprider det mer i Ugs, än vad en BJT gör för Ube, så det kan bli mer obalans.

Sämre utbud av P-typer där också, men hittade ett exempel på farnell. FAIRCHILD SEMICONDUCTOR FQP3P50 MOSFET transistor, P Kanal, 2.7 A, -500 V, 4.9 ohm, -10 V, -5 V
Orderkod: 9846549

Bara lite av mina grubblerier... tänkte om jag kan hjälpa till så

[Spisblinkaren]

Tack för dina grubblerier, det är roligt det här

Dock tror jag faktiskt att BF472 kan funka men nog bara om man smyger på spänningen vilket man busenkelt gör med likriktarrör (eller nån märkvärdig SS-koppling).

Och då får jag bort zener-dioderna samtidigt som dom mest ser klumpiga ut, det är inga problem att koppla som jag har gjort samtidigt som topologin kan användas för rör-OP.

MVH/Roger

[persika]

>Nej, jag kommer aldrig någonsin i hela mitt liv simulera nåt

Hur kan det komma sig ?

[Spisblinkaren]

Tror inte på simuleringar.

Finns mycket som inte går att simulera, bästa sättet är att testbygga, tycker jag.

Dessutom är jag ingen vän av datorer eller klåfingriga programmerares sätt att tala om för mig hur jag ska göra och tänka.

Jag vill tänka själv, att bygga kretsen på labbplatta är min fullt tillräckliga vision av simulering.

MVH/Roger

[persika]

Man får ju tänka, tycka och tro som man vill.

Jag kan bara säga att jag har haft nytta av kretssimuleringar (LTspice).
Givetvis måste man vara lite skeptisk, men om det stämmer till 80-90% tycker jag det är användbart.
Kurvorna från simulering har i stort sett sammanfallit med oscilloskopkurvorna.

[manw]

Rörprovare? Är det anodströmmen du skall mäta? Isåfall kan du mäta den på katoden, mycket enklare, gallerströmmen är så liten att jag skulle tro det hamnar inom mätfelen.

Ja, en simulering blir aldrig bättre än modellen, men jag har också väldigt goda erfarenheter av simuleringar just i LT-Spice och dess modeller. Vad man däremot inte får veta är när man överskridigt parametrar, men det går ju att få ett värde på dessa också naturligtvis.

Träffat mannen som skapat verktyget, en äldre man i hatt och rock, som växt upp sina första år på prärien.

[Spisblinkaren]

Tanken är egentligen en curve tracer för rör, annars förstår jag ditt resonemang att det är enklare att mäta på katoden.

Min vision är att kunna svepa 0-500V anodspänning och -100-0V gallerspänning och detta med samma OP som den jag lite naivt har skissat på i tråden.

Kan bli ett antal 100mA kort (tror jag kör med 10 svep om 0,1ms), är lite bekymrad över förlusteffekten hos OP'ns utgångstrissa.

Samtidigt, rör som det fantastiska 845 har svepts upp med typ 0-3kV/0-300mA och detta innan ens trissor fanns, så dom har dels svepts med rör dels byggts på nåt helt annat sätt, gissningsvis mha transformatorer ty få rör tål 3kV ens kortvarigt (gissar jag).

MVH/Roger
PS
Jag var nog lite hård i mitt dissande av simuleringsprogram men det grundar sig i främst okunskap men också ett näst intill förakt över att behöva lära sig hur program fungerar innan man kan använda dom (om dom inte är intuitiva likt EF's unikt enkla användargränssnitt, men som programvara mycket sällan är, ett exempel är Eagle som jag aldrig hade fått nån konkret nytta av om det inte hade varit för extremt hjälpsamt folk här på EF, stort tack!).

Mycket intressant att höra att du faktiskt träffat mannen bakom LTSpice.

[Spisblinkaren]

Man får ju tänka, tycka och tro som man vill.

Jag kan bara säga att jag har haft nytta av kretssimuleringar (LTspice).
Givetvis måste man vara lite skeptisk, men om det stämmer till 80-90% tycker jag det är användbart.
Kurvorna från simulering har i stort sett sammanfallit med oscilloskopkurvorna.

Jag tror att många har samma erfarenheter som du dvs att man ändå har stor nytta av simuleringar (t.ex LTspice), och det är helt okej.

Mitt problem är att jag föraktar inlärningströsklar så om nån gav mig ett simuleringsprogram som man kunde börja använda direkt då hade jag kanske (obs) börjat simulera saker, dock står jag fast vid att man inte kan simulera allt ty modellerna kan helt enkelt inte ta med allt såsom näraliggande ledningars koppling, vad som händer på riktigt hög frekvens där komponenternas benlängder påverkar, för stort avstånd till jordplan eller rentav dåligt jordplan (där faktiskt Eagle's polygoner är tveksamma, jag skulle föredra ett 3:e lager som jordplan bl.a för att då är förbindelserna med jordplanet alltid korta, polygoner på båda sidor kan överlappa dåligt när många komponenter finns med, men jag vill tillägga att ide'n med polygoner ändå inte är så dum.

Det finns säkert mer kritik man kan komma med men jag är för okunnig.

MVH/Roger
PS
En sak, som det säkert tas hänsyn till, är att h-parametrar går bra för LF men för RF krävs mer eller mindre S-parametrar och det känns lite tveksamt om man kan ta hänsyn till båda två samtidigt, t.ex vid ett stegsvar med ringningar på hög frekvens, i viss mån kan man nog nyttja h-parametrarna med hänsyn tagen till all kapacitans hos det förstärkande elementet men sen finns det nåt som kallas strökapacitans...

[Spisblinkaren]

manw's anmärkning har inspirerat mig till att konstruera om min högspännings-OP.

Jag har infört ett par PNP (BF472) som difftrissor istället.

Detta kommer dock bara funka i fallet att rör-likriktare (eller dylikt) används för det gäller att högspänningen smeks på, dvs halvledarbryggor går bort.

Men om man använder sig av likriktarrör kan det faktiskt funka även om spänningståligheten för BF472 "bara" är 300V.

Jag ser nu att Vce för T1&T2 bara blir runt 70V så det gäller att typ +/-70V räcker för full utstyrning men eftersom förstärkningen i T3 är c.a kollektormotståndet/emittermotståndet så tycks alltså 390k/27k*70V=+/-1000V räcka.

Den enda anmärkningen jag annars har på konstruktionen är att basmotståndet uppåt för T4-6 kommer att begränsa utgångssvinget, just nu tappas teoretiskt 20V@0,5A MEN det finns egentligen inget som hindrar en ytterligare trissa i Darlington-kopplingen.

MVH/Roger
PS
Observera spänningen över det gemensamma emittermotståndet för T1&T2 dvs det går tyvärr inte att införa PNP/BF472 strömgenerator här samtidigt som CMRR är en överdrivet viktig parameter, den kommer mest med på köpet.

[Spisblinkaren]

Vi leker lite och räknar på min CMRR med enbart ett motstånd i emitterkretsen:

\(Av_{dm}/2=\frac{R_ch_{fe}}{R_s+h_{ie}}\)

\(Av_{cm}=\frac{R_ch_{fe}}{R_s+h_{ie}+(h_{fe}+1)2R_e}\)

\(CMRR=\frac{Av_{dm}/2}{Av_{cm}}=\frac{R_s+h_{ie}+(h_{fe}+1)2R_e}{R_s+h_{ie}} \approx 1+\frac{2h_{fe}R_e}{R_s+h_{ie}} \approx \frac{2h_{fe}R_e}{R_s+h_{ie}}\)

Om nu
Re=390k
hfe=50
hie~1k

och om man kan anta att

Rs<10k (dvs varje ingångs drivande resistans är mindre än 10k)

så fås CMRR=3500=71dB!

Inte illa utan strömgenerator

MVH/Roger

[manw]

Trevligt!

I ett rörförsteg så byggde jag en "elektronisk drossel" med en MOSFET o en konding, då rampade spänningen upp lungt o fint

Bara en stor konding mot jord, stt stort motstånd till inspänningen, RC-nätet fick styra en N-kanal MOSFET, inte mer komlicerat än så

[jesse]

Jag vet inte om du har testat OP:n än, men det här kan jag läsa i databladet för BUJ303A:

Absolut maximum: 100W total power.

Så även om du har 10 eller 20% duty cycle så har du mer än 100W under korta tider. Så det finns risk att det ryker.

[Spisblinkaren]

Trevligt!

I ett rörförsteg så byggde jag en "elektronisk drossel" med en MOSFET o en konding, då rampade spänningen upp lungt o fint

Bara en stor konding mot jord, stt stort motstånd till inspänningen, RC-nätet fick styra en N-kanal MOSFET, inte mer komlicerat än så

Den var intressant, en modern rörlikriktar-lösning

Kul diskussion det här, tycker jag.

Du har beskrivit din lösning bra men jag är ändå osäker så jag skulle gärna vilja se en ritning om du orkar?

Känns som maxström åtminstone kortvarigt behöver vara 0,5A, kontinuerlig ström är mindre än 10mA vilket är samma som standby och den ström den "elektroniska drosseln" (för att låna ditt trevliga uttryck) minst måste kunna leverera och dessutom samtidigt som 500V ska nås.

MVH/Roger
PS
Fast jag kanske vill ha likritarrör ändå, känns färdigt och optimalt tycker jag Sen har jag trafos som kan ge 450VDC@150mADC kontinuerligt. Men nätdelen är ett bekymmer, hur fixa 500,0 VDC vid [10;500]mA?

[Spisblinkaren]

Jag vet inte om du har testat OP:n än, men det här kan jag läsa i databladet för BUJ303A:

Absolut maximum: 100W total power.

Så även om du har 10 eller 20% duty cycle så har du mer än 100W under korta tider. Så det finns risk att det ryker.

Hej jesse!

Nej, OP är bara på planeringsstadiet.

Nu ska vi se vad du säger, AMR är alltså 100W, fick för mig det var 32W men det låter ju ännu bättre.

Ut kan man teoretiskt svinga +400V/-100V, jag hade velat haft +500V/-100V men utgångstrissan klarar inte det.

Anledningen till dessa sving är +400V för anoddrift och -100V för gallerdrift, med samma OP alltså.

Ett rör som KT88 är begränsat uppåt i anoddiagrammet till 200mA (text säger AMR=230mA) och jag blir nu faktiskt tveksam till om jag ens behöver testa vid högre ström (anoddiagrammet går f.ö till mina önskade 500V ).

Om vi antar att worst case är 150V ut (50V anodspänning) och att jag har 200mA här, då blir första uppskattningen på förlusteffekten (500-150)*0,2=70W fast vid 50V leder knappt röret och denna förlust är en kontinuerlig förlust.

När jag sen gör mina 10 svep (typ jämt fördelade mellan 200mA och 20mA) så kan man nog se det som att d-c för 200mA maximalt är 50% nånstans dvs max effektförlust hos sluttrissan hamnar runt 35W.

Eller vad tror du?

MVH/Roger
PS
Dessutom blir det bara problem med 35W om man kör länge...

[manw]

Får leta fram eller fixa ett schema den. 500VDC kan du fixa på detta sätt med en trafo på 230V sekundär, och en spänningsdubblare