Smart lösning på foderautomat till höns?

[jacobse]

Jag håller på och bygger en automatisk foderautomat till höns. Den består av sju fack med en lucka som släpps varje dag och på så sätt ger rätt mängd mat. Luckorna hålls upp med hjälp av elektromagneter. Tanken var att styra detta med hjälp av en pic microcontroller. Men detta visade sig svårt att få stabilt.

Reservplanen är att styra detta med timers men känns lite onödigt att köpa sju timrar och sju strömkällor. Måste ju finnas någon smartare lösning?

Kom gärna med tips om ni har någon smart lösning!

Mvh


Edit: förtydligade rubrik - hcb

[Peter.S.]

Vad är det som är "instabilt"?

Det normala annars är att använda en liten PLC. Finns billiga små. Typiskt är driva allt med 24V.
Antingen med 7 utgångar som driver 7 reläer som sedan matar dina elektromagneter eller med 7 reläutgångar direkt på PLCn.

[jacobse]

Har en RTC som är kopplad till PIC´en. Fungerar ibland bra. Men ibland när ett relä aktiveras så nollställs klockan. Vid samma tillfälle startar PIC´en om sig och laggar fast. Antar att detta skulle gå att lösa genom att koppla kondensatorer på på strömmatningen på PIC´en. Men har inte kunskap för att lösa detta. Måste också kunna lite på systemet.

[Peter.S.]

Ja, det går förstås att fixa.

Men grejen är att en PLC har ju redan allt detta klart.

Frågan är om du behöver någon givare på foderluckan så att systemet kan larma ifall den har fastnat.

Det är det normala man gör i automation, dvs har någon form av återkoppling till varje funktion så att man kan upptäcka ifall något gått i sönder.

[Jan Almqvist]

En PLC är betydligt mer "robust" än en mikroprocessor.

Det finns många billiga att välja bland t.ex. här http://xlogic.se/

[jacobse]

Jag har haft det i tankarna. Men hela grejen var att det skulle vara ett snabbt projekt med delar som jag hade hemma. Finns i planerna att bygga ett system med hjälp av en Raspberry pi för övervakning av hönshuset med fjärrövervakning. Till detta system skulle man ju kunna koppla givare till luckorna. Men det får bli ett senare steg. Ett problem åt gången...

Detta system bygger på en PIC16F690.

[jacobse]

Ja en PLC hade så klart varit häftigt och stabilt! Men känns kanske lite väl för att öppna några luckor.

[Peter.S.]

Det blir billigare med en PLC än 7 tidsrelä. PLCn uppfanns för att ersätta relälogik.

Men en PLC är ju en mikrokontroller så det finns ju inget som hindrar dig från att göra en bättre styrning själv.
Hur driver du dina elektromagneter?
Har du schema hur det ser ut från PIC till elektromagnet?
Hur ser din spänningsmatning ut?

[Fortran]

Både relän och elektromagneter är ju spolar som kan generera ganska kraftig backspänning.
Använder du flyback-dioder över reläna?
Hur mycket ström kan nätagget leverera?

Du kan också forska lite i att driva elektromagneterna med optokopplare istället för relän.

[jacobse]

Kan försöka rita ett schema lite senare. Finns nog mycket att önska med min lösning.

Från PIC till ULN2003. ULN2003 driver relät. Från NC pinne på relä till elektromagnet.

[Lennart Aspenryd]

Tänk mekaniskt! En rulle som går ett varv per dygn och frigör en sprint-
Om jag förstår dig rätt vill du ladda sju omgångar med mat, en frigörs på ungefärlig tid varje dygn.
Gör det inte svårt.

[Fortran]

Typ såhär?
Fast eftersom din PIC startar om så misstänker jag att du kör reläna på samma matning som PIC'en.

[jacobse]

Ja ungefär så där ser det ut. Jepp har samma matning. Så jag ska köra med två olika strömkällor? Antar att GND fortfarande måste vara sammankopplade på dom?

[Fortran]

Testar du med två olika strömkällor så ska du nog se att problemet försvinner.
Ja GND måste vara sammanbundna.

Men du borde nog kunna fixa det med en strömkälla med, om man lägger till lite fler komponenter.
En flybackdiod över varje relä till att börja med. (1N4001 tex duger gott)
En keramisk kondning på 0.1-1µF direkt på varje Vcc-pinne bör man alltid ha.
En lite större elektrolyt kondning på 500-1000µF mellan Vcc och Gnd kan också vara bra att ha.
Svårt att säga exakt utan att ha mer att gå på, men det mesta brukar gå att lösa om man bara tar sig tid.

[Peter.S.]

Du bör driva reläerna med 12V eller 24V. Mindre ström på det viset. Du kan dra iväg kablarna längre också.

Normalt har man dioder över utgångarna för att förhindra strömspikar när man slår från reläspolar. Men ULN2003 har det inbyggt.

Men exemplet ovan är ett bra exempel på skillnaden mellan hobby och industri.

T ex så behövs det en reset krets som drar reset på CPUn när spänningen sjunker för lågt. Har man inte det så kan en spänningsdip göra att CPUn stannar utan at den får en riktig reset och startar på nytt.

Sen behövs det en watchdog krets som gör reset ifall CPUn låser sig. Ibland finns watchdog funktion inuti mikrokontrollern.

Sen behövs avkopplingskondensatorer kring IC kretsarna (typiskt 100nF). Och normalt har man en större elektrolyt också för att förhindra att korta spänningdippar slår ut CPUn.

Precis som exemplet så driver man utgångarna med en högre spänning än CPUn. Normalt använder man dock sourcande utgångar, dvs utgångar som levererar spänning och lasten är kopplad till GND. I industri sammanhang är det 24V man använder.

Så ett aggregat som levererar 24V till hela systemet. Denna spänning går till utgångarna, kanske via någon skyddsdiod för felpolaritet och nån konding och eventuellt något annat skydd. Sedan spänningsreglerar man ner det till 5V till CPUn med lämpliga kondingar där.

Då får man ett stabilt system som klarar korta spänningdippar och allmänna störningar. Använder man ett bra switchat aggregat för att leverera matningsspänningen (24V) så har man överspänningskydd, kortslutningskydd och annat bra där.



PS. Såg inte Fortrans post innan min så lite repeat blev det här