Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

[MiaM]

Med moderna centraler med din-skene-grejer så är det väl normalt såpass bra isolering på grejerna med locket av att man kan jobba i en central med dess huvudbrytare avstängd men spänning påslagen in till huvudbrytaren. Om det blir fel före/i huvudbrytaren så kan man ju köra batterimatat eller före trafon för arbetsbelysning.

Däremot är det nog ändå en bra idé att ha säkringar i huvudcentralen för matningarna till övriga centraler. Dels får du lite selektivitet så att en av dessa löser ut vid riktigt fet belastning någon stans (tänk t.ex. att nån får för sig att ha storkalas och ansluter portabla matlagningsgrejer i alla uttag de ser i/kring köket eller vad det nu kan vara som händer i avlägsen framtid). Dels behöver kabeln från huvudcentral till undercentral inte tåla maximal ström som trafon ska kunna ge utan det räcker att den tål vad säkringen är på. (Om jag minns rätt - 32A - 6mm2 och 20A - 4mm2 o.s.v.).

I beräkningen saknar jag UPS/"maskineri" (om det nu ingår något "maskineri" från 230V) för centralen i maskinrummet. Förvisso är matning till UPS lite speciellt men det bör väl på något sätt finnas med i beräkningen.

Jag minns inte om detta diskuterats förr, men vad kommer UPS'en driva och hur kommer eventuell omkoppling ske?

Du skriver 25A huvudsäkring på landströmsidan. Avser du verkligen just huvudsäkring eller är det säkringen som matar trafon? Ursäkta att jag kanske låter petig men det jag undrar är om det är en säkring för all landström eller en säkring endast för trafon. Om det är för all landström så bör den vara på de 32A intaget tål, om det ens ska vara en säkring alls. Det är ju onödigt att lösa ut den säkringen bara för att det både dras ström ur något av trefasuttagen och trafon samtidigt.

Jag vikarierar lite för Captain Obvious och säger att trefassäkringarna givetvis bör vara trepoliga och att personskyddsautomaterna måste ha tvåpolig säkring. Men det här har väl redan tjatats om till leda i tråden, jag skyller på dåligt minne som orsak till att jag tjatar om det igen

Givetvis så ger ju trafon 1,74 gånger mer ström på sekundären än på primären, det styr givetvis säkringsvalen.
Säkring på trafons primär bör rimligtvis väljas med en karaktäristik som lämpar sig för att starta en trafo - det kan nog gå rätt hög toppström så den bör nog vara tillräckligt trög.

Jag skulle tro att det kan vara en rätt bra idé att ha jordfelsbrytare på alla grupperna på landströmsidan, antingen en gemensam eller antagligen bättre en för trafon och en för övriga uttag.

Sorry om jag drar upp sånt som redan retts ut. Inte lätt att minnas alla detaljer när det inte är min båt.

[gunne]

UPSen ligger en bit i framtiden och kommer nog inte implementeras förän om många år. Tanken är väl att batteridrift ska kunna ta över under korta stunder (tiotals minuter) och att hjälpmaskinen (generatorn) ska gå igång sen. Spontant känns det som att det enklaste är att dessa matar huvudcentralen så att resten av systemet är detsamma.

Nu har jag ritat lite då en bild säger mer än tusen felaktiga ord. Tackar för tips alla åsikter jag fått i tråden som bidragit till min ritning.

elcentral v1 alpha.png

Översta delen är då landström som matas via 32A CEE avsäkrat på kaj. Där jag ligger nu är det både JFB och C32-säkring. Denna matar isolertrafo och två st 16A-uttag.

Nedre delen är då båtström och det är tre olika säkringar som matar de olika undercentralerna.

Varje undercentral är då uppbyggd som en vanlig elcentral med skillnaden att det är tvåpoliga säkringar istället. Jordfelsbrytare finns då även i varje undercentral och där kan man då välja att lägga flera olika JFB och lägga saker utanför JFB om man vill (t.ex. länspumpar).

Någon som har reflektioner kring detta medan jag försöker rita lite på första undercentralen?

[gunne]

Så. Då har jag ritat upp hur jag tänker mig undercentralen för däckshuset.

undercentral v1.png

Det är en normkapsling med 3x13 moduler. Sen är det tvåpoliga personskyddsautomater som jag har fått erbjudande att köpa av en forummedlem. Förbrukarna är enligt listan tidigare i tråden. En rad är kvar för ev. utbyggnad i framtiden.

Då P-automaterna är tre moduler breda blir det svårt att köra med fasskena så jag får väl köra 6 mm^2 RK.

Varför har jag innebelysning, utebelysning och eluttag på samma säkring? För att jag vill styra dem från samma strömställare och man vill ju inte dra fram flera olika säkringar till samma apparatdosa. Annars hade jag hellre delat upp dem...

Så, nu får ni gärna tycka till om både (embryot till) huvudcentralen och undercentralen! All kritik och tips mottages tacksamt.

[MiaM]

Mina lekmansögon säger att det ser bra ut.

Vad gäller undercentralen så har du tre laster som ligger på samma "faspar", sätt de tre lasterna på övre raden och använd en trefasskena där du plockat ut en av faserna ur skenan.

I mittenraden kan du ta en trefasskena, plocka bort en av faserna och såga bort en bit av mitten på den andra skenan. Då går en av faserna gå till alla säkringarna och de andra två faserna till de två vänstra respektive de två högra säkringarna.

Då blir det i övre raden:
Belysning/uttag, disk, kylskåp.
Nedre raden:
WC+uttag, Belysning/uttag ; Ugn , Mikro
(om du vill ha samma fördelning som du ritat).

Vad är grunden till val av B/C-karaktäristik? Jag vet inte vad som är rätt, men rent subjektivt så känns det som att B borde räcka på t.ex. en diskmaskin och en ugn där stösta lasten torde vara resistiv, medan C är kanske inte dumt på kylskåpen med sin tröga kompressor. Å andra sidan duger säkert B också här.

Det är ju rätt krångligt att avgöra rätt karaktäristik eftersom nätet blir olika "starkt" (förimpedans) beroende på hur "stark" landströmmen är. Hur var det, finns det nån slags data på trafon? Den kan du ju i princip mäta upp själv.

För att mäta impedansen på trafon så borde det gå att helt enkelt ta någon känd last och prova att mäta spänningarna på trafon med och utan last och se hur mycket förlusten blir i trafon. Det kanske är så att den förlusten ändå är större än förimpedansen i nätet på de flesta ställen och det därmed går att utgå från "trafon plus lite till" som förimpedans när B/C-karaktäristik väljs.

Ja, eller så tar du de personskyddsautomater du kommer över.

Vad gäller inne+utebelysning så är ju annars standardlösningen att ha dosor invid varandra + flerfacksram om man vill ha saker på olika grupper kopplade via brytare som "sitter ihop". Fast jag har nåt vagt minne av att du fixade med nåt special till dimmers å sånt, fast jag kan ju minnas fel här...

P.S. det kan kanske vara en idé att lämna plats för nån framtida kontaktor och också dra med någon styrkabel. I framtiden om du kör nån slags UPS så kan det kanske vara en idé att låta en kontaktor styra "oviktiga" laster så att t.ex. ugnen, WC:n o.s.v. stannar när UPS:en försörjer allt och du svär i maskinrummet över varför dieseln inte vill gå igång, typ.

P.S2. det här har kanske diskuterats förut, men varför 25A till undercentralerna? 6mm2 tål ju 32A och med 32A på primären på trafon så ska den ju orka ge ca 55A på sekundären, så även 32A lär ge hygglig selektivitet. Fast du kanske har räknat ut att 25 är vettigare?

redigerat/tillagt:
P.S3. Om du inte fått helt makalöst bra pris på personskyddsautomaterna så skulle jag nog satt en vanlig trefas-jfb plus vanliga tvåpoliga säkringar till t.ex. ugn, mikro, diskmaskin, wc och liknande.

Värt att tänka på också är om du eventuellt ska ha nån övervakning över utlösta säkringar, eller om vissa delar av belysning o.s.v. ska dela grupp med något annat. Det kan vara en förträfflig idé att ha larm på kylskåpets grupp eller koppla någon enstaka välanvänd lampa på samma grupp, t.ex. så att det blir mörkt inne i WC:n om kylskåpets grupp löst ut.

[MadModder]

Klarar B av dammsugare?
Instinktivt vill jag ha C på vägguttag. Men även med C-karakteristik så kan den blåsa om man har två moderna datorer på samma grupp. En grupp slog av direkt varje gång jag vred om huvudbrytaren hemma hos brorsan efter elarbete. Tryckte upp den brytaren direkt och då var det inga problem, då kondingarna hunnit laddas upp tillräckligt första strömrusningen.

Förresten är det väl 4 kvadrat 20A, 6 kvadrat 25A ?
Det beror iofs på i vilken tabell man kollar.
Tabeller jag kollar i som säger 32A på 6 kvadrat, säger också 13A på 1,5 kvadrat. Så det är absolut max. Beroende på förläggning och avstånd skulle jag nog tänka mig för ett par gånger.

[nifelheim]

Du ska bara ha en skyddsjord ombord, "båtjord"
Vid inkommande kabel en "jordbygel" där "båtjorden" kopplas till "landjorden",
den monteras innan landströmmen kopplas när fartyget är torrsatt.

Det kommer alltid att vara en spänningsskillnad mellan båt och landjord.

[gunne]

Jag bör kasta om de lite. Som jag ritat ovan så går mikro och ugn på samma faspar och det är ju inte optimalt. Jag lägger om det så att mikro, ugn och diskmaskin går på varsitt faspar då de är de stora förbrukarna.

När det gäller B- och C-karakteristik så har jag mest höftat. Efter diverse sökningar på nätet så blev jag inte mycket klokare då några verkar köra C överallt, andra B överallt och sen finns det många som tycker att man alltid måste räkna på utlösningsvillkoret. Men det är ju rätt att ugn och disk är rent resistiva så de klarar sig nog på B. Det är ju inte så svårt att byta till C om man nånstans märker att B inte räcker.

25A-säkringarna till undercentralerna är inte så genomtänkta precis. Jag tänkte typ "ett steg ner från 32 blir 25". Men jag har ju 32A på 400 V-sidan så då kan jag ju ha mer på 230V-sidan. Dessa bytes då till 32 som MiaM föreslog.

Jag har fått väldigt bra pris på P-automaterna så därför kör jag på dem. Det är ju inte på något sätt sämre än att ha en JFB och tvåpoliga säkringar.

Övervakning är ju bra. Finns något smart sätt att övervaka automatsäkringar? Hyllprodukter är ju bra då tid är något jag saknar.

När det gäller förläggning och avstånd mellan centralerna så är det kabelrännor överallt. Dessa går i installationsschakt. Avstånd mellan huvudcentral och däckshusets central är ca 2-3 meter.

När det gäller skyddsjorden så har vi ju diskuterat det lite tidigare i tråden. Det enda stället jag har tänkt ha landjord är i trefasuttagen som är kopplade via JFB. Att bygla över landjord till båtjord vid torrsättning är ju inga problem då jag tänkt ha både landjordskena och båtjordskena enligt ritningen ovan. Edit: Det är ju lätt gjort att ändra om man istället vill ha båtjord i trefasuttagen, bara att byta plats på jordledaren i centralen.

[CPMS]

Övervakning: sök på "hjälpkontakt dvärgbrytare" så hittar du något som kan vara användbart om du har plats i kapslingen.

[MiaM]

Kan jag inte få lite beröm för min idé om att använda fasskenor avsedda för trefas, plocka ur en av faserna och på så sätt kunna använda dem i din applikation?


Sidospår apropå skenor: Det är tydligen ett förekommande fel att någon har sågat både metallen och plasten i ett svep utan någon direkt tanke, och sen har fukt/elände letat sig till sågstället och skapat överledning varpå det blivit brand i centralen. Man bör väl ta ur skenorna och såga/klippa dem separat, fila bort grader och se till att metallskenorna är kortare än plastskalet, antar jag.

[mrfrenzy]

Samtidigt bör man montera ändskydd i slutet på skenan, annars kan det kittla i fingrarna när man är och rotar i centralen...

[GastonDeVille]

Övervakning: sök på "hjälpkontakt dvärgbrytare" så hittar du något som kan vara användbart om du har plats i kapslingen.

En praktisk sak man måste kolla att "pitten"

8853508390942_2108307p_126955_eps.jpg

som går från hjälpkontakten till i detta fallet armen på P-automaten, stämmer rent mekaniskt både till storleken och i rörelsen / utslaget med varandra.
Har bestämt för mig att måtten skiljer en del bland olika fabrikat.

[gunne]

Tvära kast som vanligt.

Eftersom jag alltid är (dum)snål så köper jag en del kinagrejjer. Nu har jag köpt nya LED-spottar från Kineserna för något år sen. Den här typen: Ebay.



De ger ett ganksa behagligt ljus faktiskt. Helt ok färg. Dock så flimmrar de när man dimmar dem. Det syns inte så jättemycket först, men om man t.ex. rör handen fram och tillbaka framför sig så blir det lite strobiskopeffekt. Kul på disko men inte i hemmet.

Jag dimmar dem nu med en Eljo renova dimmer. Jag har testat att dimma dem med en Qubino, men det funkar inte alls. Eller rättare sagt dimmninen verkar funka, men jag tror att de stör så mycket så att dimmern får massa input och tror att man trycker på knappen vilket leder till disko deluxe.

Drivdonen ser utan sin allt för stora plastförpackning ut så här:

2015-07-08 12.37.40 (Medium).jpg

2015-07-08 12.37.31 (Medium).jpg

Jag vill kunna dimma dem med min Qubino. Den kan dimma 230 V eller 24 V. Totalt är det ca 45 lampor. Min arbetsplan är nån av dessa:

1: Modifiera drivdonen på något sätt så att flimmret/störningarna försvinner. Slänga på induktanser å ferritkärnor å skit?
2: Köra lamporna på 24 V. I själva armaturen sitter bara leddarna så om jag ersätter drivdonen med ett motstånd per lampa så kan jag köra Qubinon på 24 V.
3: Köpa nya kvalitetsdrivdon.

1: Lite jobb men antagligen billigt om det öht går.
2: Funkar nog, men jag måste blanda in 24V i rören till bryare etc där det går 230V vilket inte är ett jätteproblem iof men känns suboptimalt.
3: Enklast men dyrast.

Nån som har erfarenhet av kinesdrivdon och flimmer? Spontana tankar och reflektioner?

[MadModder]

Jag har aldrig varit med om att det går att dimma lampor som uttryckligen inte är angivna som dimningsbara. Nu vet jag inte hur de där drivdonen funkar precis, men oftast är det en typ av glättningskonding efter nedtransformering, och då funkar inte fasvinkelstyrning, oavsett om det är på fram- eller bakkant av vågformen. Kondingen ser till att spänningen är på toppvärdet hela tiden, ända tills pulstiden inte räcker till för att ladda upp den, och då börjar det flimra istället.
Dimningsbara drivdon känner av fasvinkeln, och översätter den till snabb PWM av LEDen istället.

[gunne]

Jag kanske länkade till fel produkt. De ÄR uttryckligen dimmningsbara. Här är drivdon som ser exakt likadana ut: Ebay

Som du säger så är det väl nån slags PWM-historia på utgången och den verkar ha för låg frekvens.

Edit:Här är nån med samma frågeställning. Men inte så mycket till svar dock.

Edit2: Den här drivaren finns att köpa för ~55 spänn. Den är väldigt lik och kanske är det denna kineserna försöker efterapa. Om jag visste att det säkert skulle funka skulle det vara värt att köpa ~45 stycken men det känns lite osäkert.

[Mizzarrogh]

Säg gärna till mig om ni hittar bra, välfungerande dimmers som går att montera löst på sladden till vägg och bordslampor, etc (eller lägga på golvet)...
Ingen av de jag testat från lågprisbutikerna har fungerat tyvärr, de var samtliga rent ut sagt skit och gick inte att använda alls trots att jag tyckte att jag hade ganska låga krav...