Säkerhetsventil sodastream co2 flaska

[Krauser]

Om det är som på paintball co2 tuber så sitter det ett kopparbleck under skruven.
Man blev ledsen när den gick då all gas pyser ut inte bara tills trycket når säker nivå.

[Dr Gonzo]

Jo det är klart, såg nu att en sodastreamflaska antagligen är klassad till samma tryck.. Men om man är osäker så är ju en paintballflaska ett bra alternativ, den ska ju inte vara farlig när man springer omkring med den under armen en varm sommardag och ramlar och slår i den i en sten eller nåt. Så vill jag tänka när jag springer runt i skogen iaf

[RADIOT]

Dyktuber provtrycks med 1,5 gånger arbetstrycket, jag TROR att detsamma gäller alla tryckkärl. Arbetstrycket skall stå instansat i flaskan.

[DW]

En bra diskussion om kolsyran. Jag såg att även någon läst på lite extra vad gäller och deras kondensations temperatur.
Koldioxid som kolsyra heter har en trippelpunkt som man kan läsa om på http://sv.wikipedia.org/wiki/Koldioxid.

(kolsyra kallas det om gasen är löst i vatten, den har en svagt sur egenskap men är aggressiv mot koppar bl.a)

Trycket i flaskor ökar snabbt med stigande temperatur. Exempelvis så måste kolsyresläckare som finns på båtar
och seglar över ekvatorn fyllas med mindre mängd koldioxid, man kallar den fyllnaden för "tropikfyllning".
Koldioxid tillhör de få ämnen som kan sublimera -gå från fast form till flytande eller gas eller tvärt om.
Se tabeller på tryck, temp och ämnets form så är den mycket annorlunda mot ex syrgas.
Andra gaser som gasol ökar även i tryck vid stigande temp men gasol eller butan/propan kan inte sublimera -allså
övergå till fast form.
Normalt skall sprängbleck eller annan avlastningsventil finnas undantag kan finnas om gaserna finns i små volymer.
Ex gastuber till en "sifon" en gammal dags kolsyreapparat med en gastub som är ca 5cm lång o ca 2cm tjock.
Dessa har inga extra ventiler men vid högt tryck kommer det bleck som man normalt punkterar att lossa/gå sönder.

Vid påfyllnad av koldioxid till kolsyrebrandsläckare på brandstationer var det vanligt att man tog stora flaskor (50 liter)
som man värmde med hett vatten.
Dessa skulle dessutom luta 30 grader och med kranen nedåt eftersom den flytande gasen då är nere vid gaskranen.
Var man lite oförsiktig kunde trycket öka snabbare än man tankade ur flaskan.
Då öppnades sprängblecket och de som stod närmaste blev "lomhörda" resten av den dagen

Idag fyller de som har lite större kvantiteter med pump från ofta sväriska tankar.
Dock är detta inget lönsamt för några brandstationer - räddningtjänsten, man köper tjänsten oftast.

[xxargs]

Värmer man CO2 över 30.978 grader C så slutar det att vara en vätska (gått över gasens kritiska punkt) och allt är en mer eller mindre komprimerad gas hur hårt man än pumpar och det är en av orsakerna till att man fyller helt efter vikt då koldioxiden kanske är 3/4-fylld vid 20 grader medans vid 29 grader så har vätskan svällt till nära korken på flaskan och om man skulle fylla till korken när flaskan är 20 grader så skulle volymen på vätskan bli större än som ryms i tuben vid 29 grader och trycket sticker iväg våldsamt.

Nu är förvisso flytande koldioxid vid 20 grader inte lika stumt och okomprimerbar som man är van med vatten utan vätskan kan komprimeras till en del, speciellt när man närmar sig 30 grader C. dock kräver det fortfarande tåliga flaskor på 250 Bar arbetstryck för att klara fallen om flaskan har fyllts på lite för mycket och det blir 50 grader varmt...

i stort sett alla tryckkärl med innehåll skall klara 50 grader C utan att det händer något (engångsskärl med sitt innehåll värmer man till 55 grader i tilLverkningen)

[Hesabon]

Om någon mot förmodan tänker prova det, se till att ha en tjock armerad betongvägg mellan gasflaskan och er under testet, fyll det med vatten/olja stumt - inte gas för testet....

Jag sommarjobbade på AGA flera somrar på 70-talet, fyllande syrgasflaskor. Bredvid påfyllningshallen var besiktningskontoret där man provtryckte flaskorna.
För att en flaska skulle godkännas skulle dess deformation (=utvidgning) hålla sig inom vissa toleranser vid provtrycket 1,5 x Pw, d.v.s. 300 bar för flaskor som var ämnade för 200 bar, o.s.v. Sprängtrycket är alltså betydligt högre.

Det som vanligtvis kunde gå fel i provtryckningen var, att gängorna till ventilen släppte. Jag kan inte säga om det berodde på fel i gängorna eller dåligt monterd ventil, men ventilen flög då iväg som en raket, slet av påfyllnadsslangen, fortsatte rakt upp ca sex meter och igenom innertaket och stannade i isoleringen. Detta alltså trots att man använde vatten!
Man vill definitivt inte stå i vägen för den heller...

En gång hände det, att när vi fyllt en ramp med splitternya 40 Liters flaskor (ca 50 st) med syrgas och stängde huvudkranen, så hördes ett svagt pysande från en av flaskorna. Jag hällde tvålvatten på sidorna och bubblorna visade, att flaskan läckte i botten - det bubblade kring kanterna den stod på.
Då gällde det att inte röra flaskan alls, bara lugnt och stilla stänga alla andra kranar och kompressorer och tömma hallen.
Alla ut på en extra fikapaus medan flaskan fick läcka tom på egen hand...
Ifall syrgas exploderar är det inte bara tryckvågen och splittret, utan oftast blir det också en eldslåga.

[Nerre]

Jag och en kollega pratade för flera år sen om vilka risker vi tyckte var läskigast på jobbet och strålning (vi jobbade en del med röntgen) och höga tryck var vi bägge överens om att det nog var bland det värsta.

[DW]

Hesabon
-då skall du se på när en syrgasflaska explodera under brand.
Inte lätt att få den till det. Vi har nog eldad ett 20 tal utan explosion men kranarna har smält eller så har någon
del blivit försvagad och då läkt ut samt ökat brandförloppet ibland men inte alltid.
Det finns en film när man på Ringenäs skjutfält i Halmstad lyckas få en riktig smäll. Påminner om en detonation.
Man måste få syret att reagera med metallen. Kanske hade de högre temp eller nyare flaska.

Läste om provtryckningen du skrev om. Lite konstigt för hydraulisk verkan borde inte kunna göra detta men
frågan är ju om man lyckats få de absolut tomma från luft.
Ex. om man har en stålbit i ett hydrauliskt skruvstycke och får loss biten med fräsmaskin så varken man hör eller
ser någon kraftutveckling. Allt är ju kraftlöst efter 1mm. Då kan ju kraften vara 5-10ton på ytan du väljer.
Säg 1x1cm.
Om 300Bars flaska.
Provtrycks med 450kg/cm² töjer säkert ut flaskan lite men vad får ventilen att flyga iväg?
Hur gör man vid testet?

[Krauser]

Gjorde inte mythbusters nåt test där dom slog av kranen på fyllda flaskor för att se hur mycket kraft det var i dom när dom kom farande?

[Nerre]

Jo.

[Hesabon]

Hesabon
-då skall du se på när en syrgasflaska explodera under brand.
...
Man måste få syret att reagera med metallen. Kanske hade de högre temp eller nyare flaska.

Under mina somrar hade vi [lyckligtvis] inga sådana tillbud, det närmaste var när en kund returnerade en acetylengasflaska som "brann" inuti. Jag känner inte till den kemiska processen, men flaskan var brännhet på utsidan och fördes till ett hörn av fabriksområdet för att få brinna slut. Efteråt kasserades den och sågades av på mitten för att inte ens i misstag komma tillbaka i användning. Då såg man på massan (som acetylenflaskor är fyllda med) hade förstörts av hettan.
Något år senare däremot, då lillbrorsan sommarjobbade där hade en huvudkran till en syrgasramp exploderat i ansiktet på en annan arbetare. Då den mannen skulle stänga kranen hade den kärvat fast. För sådan tillfällen fanns det ytterligare en huvudkran på väggen ett stycke ifrån och regeln var, att om kranen i rampen var för styv, skulle trycket stängas av med den andra kranen. Mannen i fråga hade ändå i stället tagit i med hårdhandskarna, varvid friktionshettan hade fått syrgasen (ca 210 bars tryck) att explodera. Han frick allvarliga brännskador i ansiktet, men fortsättningen känner jag inte till.
Läskigt ändå!

Läste om provtryckningen du skrev om. Lite konstigt för hydraulisk verkan borde inte kunna göra detta men
frågan är ju om man lyckats få de absolut tomma från luft.
Ex. om man har en stålbit i ett hydrauliskt skruvstycke och får loss biten med fräsmaskin så varken man hör eller
ser någon kraftutveckling. Allt är ju kraftlöst efter 1mm. Då kan ju kraften vara 5-10ton på ytan du väljer.
Säg 1x1cm.
Om 300Bars flaska.
Provtrycks med 450kg/cm² töjer säkert ut flaskan lite men vad får ventilen att flyga iväg?
Hur gör man vid testet?

Jag anser också troligt att flaskan inte var helt tom på luft, men hur det kunde hända kan jag inte uttala mig om eftersom jag inte ens var kompetent att jobba där. Den besiktiningsansvarige skulle förstås vara auktoriserad, men även av hans assistenter krävdes mera erfarenhet än vad vi som bara sommarjobbade hade.
De gånger det hördes smällar eller skrik (vanligtvis svordomar ) från besiktningshallen väntade man snällt tills det sista ekot skallat ut, förrän man försiktigt tittade efter vad som hänt. Vi såg bara resultatet...

Det fanns från tidigare ett hål i innertaket och en dag small det, och så vart det två. Den gången var vi några som hann gå o titta efter, när plötsligt kranen föll ner igen och orsakade ett våldsamt slammer bland gasflaskorna.

Dom minst lättskrämda stannade redan efter något tiotal meter...

De vanligaste tillbuden var inte så läskiga, med desto mera roande. Vanligtvis var det någon tätning som sprang läck eller att det gick hål på fyllnadsslangen just vid fästet där påfrestningen är störst och de som stod närmast fick sig en ordentlig dusch

[DW]

Inget för rökaren att jobba med

Acetylen har vi dock fått hyffsade explosioner av. Som längst flög en 40 liters flaska, kanske 40-50m
men på nervägen så kapade den några björkar i 10-15cm tjockleken.
En sådan flaska kan jag tänka mej väger nog en 50-60kg.

Alla acetylenflaskor öppnade sej på mitten massan far ur o tänder lätt skog o gräs.
Stålet i flaskorna är något seg material så inget små splitter bildas dock kan långa remsor fara iväg rejält.

I Borås fanns en AGA fyllnads stn. Acetylenhuset explodera dock men det var gjort mest av glasrutor så jag tror det
var bara någon som blev skadad lindrigt. Det var dessutom lunchrast.
Jag hade 1á parkett. Stod på vån 6 uppe vid regementets telegrafisalar. En hyffsad smäll med stor tryckvåg.
Man byggde aldrig upp fabriken sen. Det var mest tegel o glas i en hög.