Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
Ajje, hur är det på järnverket i Smedjebacken, kör man 500V där?
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
Är det Ovako du menar så har jag ingen aning om vad de kör "internt", de köper 130kV till ugnen och 10kV till resten av anläggningen.
Men jag vet att det står mindre transformatorer lite här och där inne på området så det är inte alls omöjligt att de har 500 eller 690 volt till motorer etc.
Edit: Fundia/Ovako
Men jag vet att det står mindre transformatorer lite här och där inne på området så det är inte alls omöjligt att de har 500 eller 690 volt till motorer etc.
Edit: Fundia/Ovako
Senast redigerad av ajje 3 maj 2014, 01:07:01, redigerad totalt 1 gång.
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
Här är prislistan för de effekttariffer vi har:
http://www.vbenergi.se/archive/files/21 ... 4.pdf.aspx
Fråga mig inte hur tarifferna är uppbygda och logiken där bakom, jag är bara tekniker.
http://www.vbenergi.se/archive/files/21 ... 4.pdf.aspx
Fråga mig inte hur tarifferna är uppbygda och logiken där bakom, jag är bara tekniker.
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
ajje
>de köper 130kV till ugnen och 10kV till resten av anläggningen
Finns få maskiner med arbetes spänningar i kV storleken.
Känner bara till riktigt stora elmotorer < 10MW som har 10-tals kV matningsspänning.
Övriga maskiner med stort effektbehov använder egna högspännings transformator med passande sekundär spänningar.
Vad som passar bäst.....
Motorer från 1 MW ca brukar som standar erbjudas med 3,3kV arbetes spänning.
MEN få anta 1 MW motorer som inte motiverar ett 3,3kV motornät.
Brukar det bli special beställda motorer för den elnätet som finns.
Enligt:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Smedjebac ... lsverks_AB
"Smedjebackens Walsverk startade sin verksamhet den 15 september 1856"
Kan man nog vara rätt sker på 3x500V elnätet där
En spänning som valdes på grund av regelverk.
Max 600V på vanlig gammal eldbehörig.
Troligen kopierat direkt från Tyska bestämmelser likt många andra .
>de köper 130kV till ugnen och 10kV till resten av anläggningen
Finns få maskiner med arbetes spänningar i kV storleken.
Känner bara till riktigt stora elmotorer < 10MW som har 10-tals kV matningsspänning.
Övriga maskiner med stort effektbehov använder egna högspännings transformator med passande sekundär spänningar.
Vad som passar bäst.....
Motorer från 1 MW ca brukar som standar erbjudas med 3,3kV arbetes spänning.
MEN få anta 1 MW motorer som inte motiverar ett 3,3kV motornät.
Brukar det bli special beställda motorer för den elnätet som finns.
Enligt:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Smedjebac ... lsverks_AB
"Smedjebackens Walsverk startade sin verksamhet den 15 september 1856"
Kan man nog vara rätt sker på 3x500V elnätet där
En spänning som valdes på grund av regelverk.
Max 600V på vanlig gammal eldbehörig.
Troligen kopierat direkt från Tyska bestämmelser likt många andra .
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
Wikipedia: Elektricitet i Stockholm säger att "Likströmsdistributionen var inte avvecklad förrän i början av 1970-talet".
Det är en stor fördel tt USA (och "elektriskt liknande" länder) kör med 2*110...2*120V istället för trefas till hushållen, så att man därmed får 220-240V och 110-120V istället för 110-120 och 190-208V som det hade blivit med trefas vid samma "lägre spänning". Det gör att vi kan använda samma lite kraftigare enfasapparater över i princip hela världen. Gissningsvis lär väl en förkrossande majoritet av alla luftkonditioneringar vara för 220-240V.
För spisar med vanliga element (oavsett järnplattor eller glaskeramikplattor) så är 400V elementspänning en bra idé. Marknaden är väl stor nog för att tillverka plattorna med två eller kanske till och med tre spänningar för att täcka hela världen. Däremot har jag inte hört talas om någon induktionshäll som kör med 400V, utan de brukar vara delade på två halvor som vardera vill ha 230V relativt en gemensam ledare. I Sverige är den gemensamma ledaren nollan. I Norges gamla system så är det helt enkelt en av de tre faserna. Samma slags spis ansluts enfasigt om det är i USA.
Vad jag förstått anses 60A vara en klen "antik" matning i USA, 100A är väl minsta som nyinstalleras och ett riktligt flådigt hus kan ha 400A-matning. Detta avser då säkringen på "fas" och "motfas", d.v.s. 60-400A 240V, d.v.s. 14,4-96kW. Jag vet inte riktigt hur karaktäristiken för deras säkringar ser ut v.s. våra. Våra kanske är mycket trögare, och/eller så anses det vara praxis här att "överboka" matningen så att säkringar faktiskt går om man kör allt samtidigt under långa perioder. De verkar ha "house inspectors" som tittar på allt inklusive elen och rapporterar allt som avviker från normen, och har man avvikelser (åt "fel" håll givetvis) så verkar man antingen kunna råka ut för mycket högre försäkringspremie eller så kanske man inte får teckna hemförsäkring alls (och/eller att försäkringen inte gäller om man använder vissa grejer, förrän de har åtgärdats).
Att USA med flera länder oftast har enfas till hushållen beror på ytterligare en sak. En transformator är rätt dyr, och en trefastransformator är givetvis dyrare än en enfastransformator. Det blir en hygglig besparing att bara behöva ha en enfastrafo i nån pytteliten håla på landet där ett halvdussin hushåll delar på trafon.
Intressant länk som swapper la in. Jag trodde det "bara" var i USA som man körde enfas även till lite större hushåll.
Britterna har däremot 110V med jordad mitt (enfas eller tvåfas) för elen på alla byggarbetsplatser, d.v.s. 55V till jord vid enfas och 62V till jord vid trefas. Detta infördes som lagkrav på 70-talet och sen dess har inte en enda person dött p.g.a. elolyckor på byggarbetsplatser. Enda undantaget är vad jag förstått stora "fotbollsplan"-belysningar som står typ i hörnen på byggarbetsplatser, de får ha högre spänning. Om jag fattat rätt så är det ännu lägre spänningar som gäller för vissa andra typer av provisorisk belysning, t.ex. om man hänger upp ett gäng lampor i "taket" på en "gångväg" under en byggnadsställning om den är öppen för allmänheten (typ ersätter vanlig gångbana).
Detta gör att elektriska verktyg finns både i 110V- och 240V-utförande, beroende på om de är tänkta för byggarbetsplats eller mindre arbeten i färdiga byggnader. För att kunna använda 110V-verktyg utanför byggarbetsplatser finns det också transformatorer att köpa, och dessa är riktigt billiga! Kom ihåg det nästa gång en 110-240V-trafo behövs!
De använder gula trepoliga CEE-don för 110V-verktygen.
Det är för övrigt av betydelse att ange 127/220 (eller 133/230) rätt, eftersom den lägre spänningen i dessa system lätt kan vara för hög för "100-120V-utrustning".
Även Sverige har på sina ställen haft 127/220V, så sent som på slutet av 80-talet känner jag till att konvertering skedde när ett gäng villor invid en industri flyttades över från industrins eget elnät till det allmänna elnätet. (Villorna hade byggts som arbetarbostäder).
Jag har ett par upplindningsbara ojordade trevägs grendosor som är märkta med maxeffekt både för 110 och 220V, antagligen för att 110V användes i Stockholm. Fabrikat/märke Luma, modern plast (PVC) i den platta dubbelisolerade 2*0,75mm2-kabeln, men om jag minns rätt så är ledarna vita istället för blå/svart eller blå/brun som varit standard i många år. Jag tror också de hade fjädrande 4mm-stift på stickpropparna (men uttagen klarar stickproppar med moderna 4,8mm ofjädrande stift). D.v.s. gissningsvis från sent 50-tal eller tidigt 60-tal.
Det är en stor fördel tt USA (och "elektriskt liknande" länder) kör med 2*110...2*120V istället för trefas till hushållen, så att man därmed får 220-240V och 110-120V istället för 110-120 och 190-208V som det hade blivit med trefas vid samma "lägre spänning". Det gör att vi kan använda samma lite kraftigare enfasapparater över i princip hela världen. Gissningsvis lär väl en förkrossande majoritet av alla luftkonditioneringar vara för 220-240V.
För spisar med vanliga element (oavsett järnplattor eller glaskeramikplattor) så är 400V elementspänning en bra idé. Marknaden är väl stor nog för att tillverka plattorna med två eller kanske till och med tre spänningar för att täcka hela världen. Däremot har jag inte hört talas om någon induktionshäll som kör med 400V, utan de brukar vara delade på två halvor som vardera vill ha 230V relativt en gemensam ledare. I Sverige är den gemensamma ledaren nollan. I Norges gamla system så är det helt enkelt en av de tre faserna. Samma slags spis ansluts enfasigt om det är i USA.
Vad jag förstått anses 60A vara en klen "antik" matning i USA, 100A är väl minsta som nyinstalleras och ett riktligt flådigt hus kan ha 400A-matning. Detta avser då säkringen på "fas" och "motfas", d.v.s. 60-400A 240V, d.v.s. 14,4-96kW. Jag vet inte riktigt hur karaktäristiken för deras säkringar ser ut v.s. våra. Våra kanske är mycket trögare, och/eller så anses det vara praxis här att "överboka" matningen så att säkringar faktiskt går om man kör allt samtidigt under långa perioder. De verkar ha "house inspectors" som tittar på allt inklusive elen och rapporterar allt som avviker från normen, och har man avvikelser (åt "fel" håll givetvis) så verkar man antingen kunna råka ut för mycket högre försäkringspremie eller så kanske man inte får teckna hemförsäkring alls (och/eller att försäkringen inte gäller om man använder vissa grejer, förrän de har åtgärdats).
Att USA med flera länder oftast har enfas till hushållen beror på ytterligare en sak. En transformator är rätt dyr, och en trefastransformator är givetvis dyrare än en enfastransformator. Det blir en hygglig besparing att bara behöva ha en enfastrafo i nån pytteliten håla på landet där ett halvdussin hushåll delar på trafon.
Intressant länk som swapper la in. Jag trodde det "bara" var i USA som man körde enfas även till lite större hushåll.
Britterna har däremot 110V med jordad mitt (enfas eller tvåfas) för elen på alla byggarbetsplatser, d.v.s. 55V till jord vid enfas och 62V till jord vid trefas. Detta infördes som lagkrav på 70-talet och sen dess har inte en enda person dött p.g.a. elolyckor på byggarbetsplatser. Enda undantaget är vad jag förstått stora "fotbollsplan"-belysningar som står typ i hörnen på byggarbetsplatser, de får ha högre spänning. Om jag fattat rätt så är det ännu lägre spänningar som gäller för vissa andra typer av provisorisk belysning, t.ex. om man hänger upp ett gäng lampor i "taket" på en "gångväg" under en byggnadsställning om den är öppen för allmänheten (typ ersätter vanlig gångbana).
Detta gör att elektriska verktyg finns både i 110V- och 240V-utförande, beroende på om de är tänkta för byggarbetsplats eller mindre arbeten i färdiga byggnader. För att kunna använda 110V-verktyg utanför byggarbetsplatser finns det också transformatorer att köpa, och dessa är riktigt billiga! Kom ihåg det nästa gång en 110-240V-trafo behövs!
De använder gula trepoliga CEE-don för 110V-verktygen.
Det är för övrigt av betydelse att ange 127/220 (eller 133/230) rätt, eftersom den lägre spänningen i dessa system lätt kan vara för hög för "100-120V-utrustning".
Även Sverige har på sina ställen haft 127/220V, så sent som på slutet av 80-talet känner jag till att konvertering skedde när ett gäng villor invid en industri flyttades över från industrins eget elnät till det allmänna elnätet. (Villorna hade byggts som arbetarbostäder).
Jag har ett par upplindningsbara ojordade trevägs grendosor som är märkta med maxeffekt både för 110 och 220V, antagligen för att 110V användes i Stockholm. Fabrikat/märke Luma, modern plast (PVC) i den platta dubbelisolerade 2*0,75mm2-kabeln, men om jag minns rätt så är ledarna vita istället för blå/svart eller blå/brun som varit standard i många år. Jag tror också de hade fjädrande 4mm-stift på stickpropparna (men uttagen klarar stickproppar med moderna 4,8mm ofjädrande stift). D.v.s. gissningsvis från sent 50-tal eller tidigt 60-tal.
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
Om trefas är så ineffektivt. Varför har varenda hushåll i sverige det isåfall?
Det amerikanska systemet borde ge en hel del kostnader i form av effekt=resistans*ström^2 samt en hel del extra koppar.
Det amerikanska systemet borde ge en hel del kostnader i form av effekt=resistans*ström^2 samt en hel del extra koppar.
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
Olyckorna på brittiska arbetsplatser berodde nog snarare på deras fullständigt undermåliga stickproppar och uttag, samt beteenden.
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
blueint
>Det amerikanska systemet borde ge en hel del kostnader
Som många små transformator placerad nära förbrukare .
http://en.wikipedia.org/wiki/Distribution_transformer
MiaM
>upplindningsbara ojordade trevägs grendosor som är märkta med maxeffekt både för 110 och 220V
110V ojordade (2x55V ) används till handverktyg och handlampor på äldre industrier som järnverk
>Det amerikanska systemet borde ge en hel del kostnader
Som många små transformator placerad nära förbrukare .
http://en.wikipedia.org/wiki/Distribution_transformer
MiaM
>upplindningsbara ojordade trevägs grendosor som är märkta med maxeffekt både för 110 och 220V
110V ojordade (2x55V ) används till handverktyg och handlampor på äldre industrier som järnverk
Re: Vad är det för flerfas system utanför Sverige?
Aha, intressant, alltså "brittisk byggarbetsplatsström"!
Fast jag tvivlar på att de här vindorna, av någon vit hårdplast med pvc-kabel, var tänkta till induistrier. Jag tror mer att det var sista spåren av likspänningen i Stockholm.
Fast jag tvivlar på att de här vindorna, av någon vit hårdplast med pvc-kabel, var tänkta till induistrier. Jag tror mer att det var sista spåren av likspänningen i Stockholm.
