Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet

[kiwi]

Coolt att se! Får lite lätt ångest av spårskruvarna, idag finns det ju som tur är bättre saker att välja bland. Sportig vevstake det där

[AlterEgo]

Den här inombordaren tar liksom DIY till en helt annan högre nivå... Väldigt kul att se, och väldigt kul att du tar dig an den med målsättningen att få den att gå igen.

Kolven har en kam längst upp som gör att jag inte tror den kommer från en fyrtaktare. Påminner mer om en tvåtakts tändkulemotor. Ett annat tecken kan vara om det finns styrstift som hindrar kolvringarna att rotera, den är nödvändigt på en tvåtaktare eftersom ringarna knäcks om öppningarna hamnar mot en av portarna. En fyrtaktare har inga portar och där kan ringarna rotera bäst dom vill. Jag misstänker att hålet i toppen på kolven är gängat och det använde man för att kunna lyfta ur kolven utan att dela vevhuset på flercylindriga motorer.

Man kan ge kolvringarna spänsten tillbaka genom att "banka" dom på ett finurligt sätt, lite knöligt att beskriva men jag kan göra det om intresse finns. Tänk på att inte knäcka dom o du tar av dom (vilket är en bra idé för att rensa spåren), dom tål inte att öppnas så mycket utan man öppnar bara lite och trycker dom uppåt längs kolven.

Nya glidlager i babbits är inte oöverstigligt svårt att tillverka och skava in om det behövs.

Hur är smörjningen löst på den?

Jag känner en gubbe som tog sig an en havererad fyrcylindrig traktormotor (Bolinders 1054) där ena vevstaken gått av och gett sig ute genom blocket. Hans kompisar slog vad med honom om en resa till Thailand att han inte kunde få den att gå igen, det här var på den tiden att Thailandsresor kostade ett par månadslöner. Hasse, som han heter, kapade helt enkelt (nja, kanske inte inte helt enkelt) motorn efter den första cylindern och byggde en ny bakvägg, eller vad man skall kalla det. Han fick den att gå, åkte till Thailand, men säger idag att han inte skulle ge sig på en sån reparation igen....

[Krille Krokodil]

Ruskigt coolt!

Man är född ett sekel fel, man skulle varit med på den tiden Dalén, De Laval,
BA Hjort, CE Johansson var verksamma. Senaste biografin jag läste var Gösta
Carlssons, han började från 0 och blev duktig verkstadsmekaniker och byggde
sedan upp Järnkonst i Landskrona från en litet källarföretag till ett företag värt
motsvarande ett par miljarder i dagens penningvärde.
http://www.sydsvenskan.se/ekonomi/fatti ... karriarer/

Åh då ljuva gamla tid då bensinmacken luktade petrolium, icke-hen som stod bakom
kassan kom svart direkt från smörjgropen och butikens omsättning låg på reservdelar,
snus & porrtidningar!

[Lennart Aspenryd]

Det är en ynnest att få följa detta. Även för mig, som har åldern, och kände till metoderna hos bysmeden, är det viktigt att detta redovisas.
Jag anser att det har en plats hos det lokala byamuseét på något sätt.
Kontakta kommunen om bidrag för denna dokumentation.

Det är både du och din Morfar värda

[Rolf Zetterberg]

Nog liknar kolven en Sachs med sin typiska kam.
http://www.quoka.de/motorrad-specials/o ... tueck.html

http://schreiber-zweiradshop.de/Sachs-- ... 8-5mm.html
Tvärspolning heter det om jag minns rätt.

[xxargs]

kolvar med kam visar att det är vändspolning - senare kom tvärspolning med portar på varje sida av kolven och blåste mot varandra och uppåt och gjorde jobbet effektivare än vändspolning om man fick till det rätt - nästan alla tvåtaktare har tvärspolning idag

[säter]

xxargs:
Det väl precis tvärtom.

[LaRdA]

Riktigt roligt att projektet uppskattas av så många, det gör att man blir extra motiverad att fortsätta både med just denna motorn men även med framtida renoveringar.
Men idag blev det tyvärr inget gjort på motorn då det blev några timmar med övertid på jobbet istället.

Man kan ge kolvringarna spänsten tillbaka genom att "banka" dom på ett finurligt sätt, lite knöligt att beskriva men jag kan göra det om intresse finns. Tänk på att inte knäcka dom o du tar av dom (vilket är en bra idé för att rensa spåren), dom tål inte att öppnas så mycket utan man öppnar bara lite och trycker dom uppåt längs kolven.

Nya glidlager i babbits är inte oöverstigligt svårt att tillverka och skava in om det behövs.

Hur är smörjningen löst på den?

Om du har möjlighet så är jag helt klart intresserad av en förklaring, är alltid intresserad av att lära mig användbara färdigheter.
Om du har några erfarenheter av babbits så är även det väldigt intressant.
Jag hittade en läsvärd publikation om gjutning av babbitslager till lok och järnvägsvagnar.
http://www.arbetetsmuseum.se/images/sto ... dlager.pdf

Smörjningen sker via en fettnippel.

Rolf Zetterberg
Tvärspolning heter det om jag minns rätt.

Du har nog helt rätt i att det är tvärspolning, och kolven är nog tänkt som tvåtaktskolv redan från början och inte en konverterad fyrtaktskolv som jag tidigare trodde.

Här är förresten en bild på bilen som jag nämnde i första inlägget, den drivs av en hemmagjord tvåcylindrig tåtaktsmotor.
Förhoppningsvis så kan det bli en restaurering av den i framtiden.

[xxargs]

xxargs:
Det väl precis tvärtom.

dubbelkollade detta - och får ge mig...

[Zhorts]

Jag är oerhört imponerad. Och totalt förvirrad, för jag förstår väldigt, väldigt lite. Vilket är spännande! Lycka till med projektet.

[wombat]

Underbar tråd och underbar morfar!

Prenumererat!



/W

[tecno]

Finns en del på tuben om 'Babbit' bl.a Keith Rucker och Keith Fenner

[Glenn]

Otroligt rolig tråd att följa, även jag är lite förundrad i skillnaden på finish mellan olika delar.

Angående kolven kan det vara så att man helt enkelt gjutit av en (lånad?) befintlig kolv, därav att den ser lite enklare ut på insidan.

Det kan även förklara avsaknaden av knaster då dom spåren nog är ganska jobbiga att göra utan rätt verktyg.

[AlterEgo]

Smörjningen med fettnippeln går nog bara till ramlagret, fast det skulle inte förvåna mig om morfar hittat på någon klurig lösning på att smörja cylinder, vevlager och kolvbultslager också. Oljeblandad bensin är ju ett alternativ.

Att spänna ut kolvringar går i grova drag ut på att man gör körnslag på insidan, på så sätt blir diametern större och dom återfår spänsten. Underlaget man lägger dom emot är ju enormt viktigt i detta momentet så att utsidan inte skadas. Fast det behöver inte finnas så mycket spänst, det som är viktigare är egentligen att dom kan jobba i spåren på rätt sätt. I kompressionsfasen sticker förbränningsgaserna ner längs kolvsidan och skall leta sig in på insidan av kolvringen och pressa ut den. Av kolvens rörelse och friktion mot cylindern pressas den mot nedre kanten på kolvringsspåret.

[svanted]

Otroligt rolig tråd att följa, även jag är lite förundrad i skillnaden på finish mellan olika delar.

Angående kolven kan det vara så att man helt enkelt gjutit av en (lånad?) befintlig kolv, därav att den ser lite enklare ut på insidan.

Det kan även förklara avsaknaden av knaster då dom spåren nog är ganska jobbiga att göra utan rätt verktyg.

det är ganska enkelt mha en svarv...
men han kanske inte hade ngn?, vilket vore jättekonstigt....
om han då inte byggde en...
men hur har han då fixat typ kolvringsspåren utan svarv?
och ytan på utsidan kolven?