P reglering

[danei]

Nej, man använder en inomhusgivare. Som i all reglering där det är möjligt mäter man upp reglerfelet och kompenserar för det. Sedan kan man även ta hänsyn till kända störningar för att få en bättre reglering. Men normalt sett är det bara när man inte kan mäta på resultatet man inte använder det. Jag kommer dock inte på något bra exempel nu.

[Nerre]

Ja, det är ju inomhustemperaturen som är ÄR-värdet som man reglerar.

Förhållandena utomhus kan vara intressanta på grund av trögheten i systemet (för att få det att reagera snabbare på yttre "störningar").


Ska du bygga en farthållare till bilen så styr du motorns varvtal (via gasen) baserat på hastighetsmätaren. Du styr inte motorns varvtal baserat på vägens lutning och bilens last.

[MiaM]

Problemet med inomhusgivare och vattenburen värme är att det förutsätter i princip en reglering per bostad och i flerfamiljhus så lär det bli dyrt med en shuntkrets per lägenhet.

Man kan dock tycka att idag borde det sitta elektroniskt styrd termostat på varje element och vara kopplat så att de "pratar" med separata inomhusgivare och reglercentral för huset.

Om man ändå har det som behövs för att elstyra flödet i varje vattenburet element så är det ju ganska enkelt att styra varje element med en separat inomhusgivare (som lämpligtvis också har reglaget för det rummets börvärde). Med ett sådant system så är det ju rätt enkelt att fixa så att varje element rapporterar till 'hus-centralen' dels inställt börvärde, dels faktisk inomhustemperatur och dels vilket mekaniskt läge ventilen står på. Om faktisk temperatur inte är mer än vad nån slags storebror beslutat "räcker" och om ventilen är nära maxläget så är det läge att höja temperaturen från "centralen" till bostäderna. Likaså ifall alla element på en slinga klarar sig med relativt liten ventilöppning så är det läge att sänka temperaturen på den slingan.

Jag vet inte om något sånthär faktiskt förekommer. Vid nybyggen kan det väl inte kosta särskilt mycket att dra med slangar/rör för signalkablar för detta. Däremot blir det kanske fult om man ska komplettera befintliga bostäder med detta.


I ett hus där man inte har fler bostäder än shuntgrupper är det såklart enklare. Inomhusgivaren sätter man i ett rum som påverkas relativt lite av t.ex. inströmmande sol, värme från matlagning eller liknande, och elementen i det rummet får vanliga kranar istället för termostater. Önskad temperatur ställs in på shuntsystemet, och man börjar med kranarna på elementen i "givarrummet" ställda på max. Ifall värmen inte räcker till i andra rum så skruvar man ner kranarna i "givarrummet" en smula, varpå reglersystemet ökar temperaturen på slingan. Det här är väl inte superoptimalt men verkar vara det bästa som går att åstadkomma med standardprylar, tyvärr. Eller så är det bara det bästa som går att åstadkomma med de grejer som vvs-företagen säljer till privatpersoner för att montera själv. Av nån anledning så antas det ju ofta att folk som själva gör hantverksjobb åt sig själva inte är särskit klyftiga, tyvärr...

[danei]

En annan smidig lösning som funnits länge är en lokal termostat på varje radiator. Den mäter mot inomhus temperaturen.

[Nerre]

Fast där brukar protesterna bli att om man bara använder termostaten på radiatorerna så kommer man att ha onödigt hög framledningstemperatur.

Fast framledningstemperaturen blir ju bara "onödigt hög" om den inte "används" så att säga. I vårt fall där pannan (elpanna) sitter inne i bostaden (visserligen i källaren, men ändå) så blir det i princip inga onödiga förluster.

Pann- och distributionsförlusterna bidrar alltså till husets uppvärmning, och så länge vi då inte får "för varmt" nånstans inne så har jag svårt att se att det skulle vara "onödigt hög" framledningstemperatur.

[Icecap]

Elementtermostat är ju en P-regulator. För att ha stabil temperatur måste framloppstemperaturen alltså vara beroende av utomhustemperaturen då man på det vis kan kompensera för det förväntade energibehov.

[blueint]

Ser ett reglerproblem då man dels reglerar framledningstemperaturen och dels reglerar flödet till elementen. Det krävs en analys som tör höjd för den kaskadkopplade naturen. Det är väl lätt hänt att man ser cirkulationskretsen som något stabilt som man reglerar mot när den i praktiken också är reglerad vilket skapar instabilitet.

Frågan är vilka mätvärden och vilka styrningar man behöver för att reglera så att varje rum har önskad temperatur utan att göra av med mer bränsle än nödvändligt (el, pelllets, värmepump etc).

[Nerre]

Varför kan inte framledningstemperaturen vara t.ex. 70 grader hela tiden? Så länge inget rum i huset blir för varmt så kan det ju inte bli några onödiga förluster? (Nu förutsätter jag alltså som sagt var att pannan sitter inne i huset.)

All värme som går in i pannan kommer ju att bidra till uppvärmningen av huset, är det inte så kallt ute stänger alla radiatortermostater så det varma vattnet cirkulerar bara i rören och värmen från rören räcker till att värma huset.

Visst, när det blir tillräckligt varmt ute så kommer kanske värmen från det cirkulerande vattnet att ge för mycket uppvärmning, men då kan man göra en brant reglerkurva så man i princip slår av pannan när man når det läget.

[blueint]

För en värmeväxlare är nog mycket vunnet på att sänka framledningstemperaturen?

Ett problem blir väl också att ju fler ventiler som öppnar än mer desto mer sjunker trycket - vilket leder till att ventilerna måste öppna mer osv.

[danei]

Nerre:Visst kan man ha fast framlednings temperatur. Men en framledningstemperatur som något sänär följer behovet gen en aning jämnare temperatur. Regulatorn på elementen behöver inte gå till sina extremvärden, men vinsten är inte stor.

Blueint: Man får inget reglerproblem alls. Det blir snarare lättare för radiator termostaten att reglera efter som flödes variationerna blir mindre.

Med en värmepump har man inte stor nytta av en lägre framledning temperatur. Nårmalt kör man ju mot fjärrvärme om man har värmepump och där betalar man för energimängden oavsett returtemperatur vad jag vet.

Edit: värmeväxlare -> värmepump

EDIT: Vem i i hela friden är det som har ändrat på mitt inlägg så att det står rena felaktigheter? Jag skrev värmeväxlare för att jag menade värmeväxlare, för en värmepump vill man ha låg framledningstemperatur.

Bluint: Bara för att du är moderator kan du inte ändra andras inlägg som du känner för det. För jag gissar att det är du.

[blueint]

Skulle skrivit värmepump..

[orvar-e]

Ser ett reglerproblem då man dels reglerar framledningstemperaturen och dels reglerar flödet till elementen.

Det funkade inte för mig att både reglera på shunt och låta element termostater vara med och pilla blir bara konstigt, därför styr jag allt från shunten med hjälpa av framlednings, rums, och utegivare. Dock har jag ingen aning om hur styrningen ser ut i min danfoss burk. Vad jag vet är att den sköter inte sitt jobb tillräckligt bra så bättre styrningen av inne tempratur åker högre och högre upp på att göra listan för varje vinter säsong.
Nu har jag börjat att försöka lära mig arduino så då kanse det finns en chans att jag vågar börja testa lite snart att styra shunten.
Därför intressant tråd för mig.....

[danei]

Om man har innegivare så funkar det inte att ha radiatortermostat i samma utrymme. Om innegivaren står lite högre än radiatortermostaten så ökar den framledningstemperaturen, men efter som radiatorn har stängt så hjälper inte det, så den ökar ännu mer. Men om man bara har utegivare så funkar det bra.

[MiaM]

Det går ju inte att ha termostat på elementen i det rummet som inomhusgivaren sitter i.

Men blir det så mycket problem om man har termostater i andra rum? Skillnad mellan en- och tvårörsystem?

[blueint]

Hur fungerar ett enrör respektive tvårörssystem?

Det lär väl behövas två rör. Ett för tillopp och ett för retur.