Projekt Stor-Erik, renovering av ångbogserbåt

[gunne]

Jag kan meddela att det fungerar ypperligt att ha backventilen direkt på pumpen. Nu ser det ut så här och det finns vatten i köket!

[Nerre]

Backventil direkt på pumpen funkar väl så länge du inte får in tjuvluft nånstans, men får du nån liten liten läcka så kommer det väl innebära att vattnet sjunker tillbaka i sugledningen?

Fast med den lilla sughöjden så blir det kanske inte så farligt, det finns inte så mycket vatten så sugkraften som eventuell kan suga in luft blir liten.

[gunne]

Ja, precis. Jag tömde tankarna helt för att byta ut vattnet som har stått där väldigt länge. Efter heltömning och påfyllning av nytt vatten så var det bara att sätta igång pumpen och allt funkade. Som du säger är sughöjden så låg så om det blir luft i ledningen klarar nog pumpen att ta hand om det så länge den är full med vatten till att börja med.

[swapper]

Är slangen mellan pump och filter godkänd för tryck? ser vanskligt ut med slangklämmor endast där.
Stålarmerad slang som du har på T-et borde väl vara ett säkrare kort?
eller det kanske inte är konstant trycksatt.
Bara en tanke

[gunne]

Det står på listan att byta den till en "vanlig" anslutningsslang. Alltså EPDM med stålfläta runt. Men jag behöver köpa lite bussningar och själva slangen...

Dock har jag haft denna slang under tryck i över ett år nu. Den sväller lite men håller än så länge...

[gunne]

Jag har lite plaststänk (polyester) på glasrutorna utvändigt som hamnade där när vi plastade taket. Jag gick på lite med ett rakblad, men tyckte att det verkade repa glaset. Det är härdat glas vi snackar om.

Jag gjorde iof inte rent glaset först, så det kan ju ha varit damm/grus som släpades med och gjorde reporna. Man kanske ska testa att rengöra ordentligt först.

Är det nån som har nåt husmorstips på hur man skrapar glas utan att repa?

Edit:

...
Applicera såplösning på målade ytor på glaset med en svamp . Se till att målade ytor är helt täckta . Den tvålvatten skapar en hal film för rakblad , minskar risken för att repa glaset .
3 .
Skrapa färg med en vass rakblad . Använd en skarp rakkniv , som en slö klinga kan öka risken för etsning på glaset .
4 .
Använd korta skrapar med kniven och inte skrapa fram och tillbaka . Flytta rakhyvel med en framåtrörelse , ta rakhyveln upp från glasytan , sedan ta tillbaka och skrapa framåt igen . Fortsätt med detta sätt att skrapa tills all färg lossas från ytan på glaset .
5 .
Applicera mer såpvatten om glaset blir torr medan skrapning . När alla färg skrapas från glaset , att tvätta med tvålvatten bort alla lossnade färg fläckar .
6 .
Skölj fönstret med kallt vatten och torka med en mjuk, ren trasa .

Kanske kan va värt att testa...

[gunne]

Är det nån som har koll på trefasinvertrar?

Jag har ju lite batterier på båten som jag tänkte bygga en backup av:


12 celler på 2 V 650 Ah ger 24 V 650 Ah eller totalt 15,6 kWh. I realiteten vill man nog bara ladda ur till 50 % så då blir det väl ca 7-8 kWh som man kan ta ut.

Backupen är ju främst till för att hålla cirkulationspumpar etc igång om strömmen går när man inte är på plats. Samt kunna ge ström åt hela skeppet under en kortare period innan elverk tar vid. Man vill ju helst ha minst 2 kW per fas så att t.ex. länspumparna fungerar och att man kan använda t.ex. toaletter som förbrukar ~550W.

Det känns som att det borde ha kommit lite fler och billigare invertrar nu i och med att solpaneler och återmatning på nätet har blivit populärare.

Nån som har tips på vilka tillverkare man ska kolla på? Gärna billigt men det måste ju vara kvalitet så man kan lita på grejjerna.

[Nerre]

Jag har inget direkt svar på frågan om invertrar, men jag gjorde ju lumpen i flottan och när vi gick över från landström till egen kraft så var det inte så väldigt många grejer på båten som var igång under det korta avbrottet. Men du kanske redan delat upp elsystemet i hög- och lågprioriterad kraft så du bara ska ha invertern till högproriterade grejer?

[gunne]

Än så länge finns inte mycket till elystem. Eller det finns men består av 500 förlängningssladdar.

Tanken har varit att dela upp det. Men om man hittar en prisvärd inverter som klarar att ha hand om allt så vore det ju enklare iom att det blir mindre kabeldragning. Min spontana tanke på det enklaste sättet att göra det är att invertern klarar av hela skeppets behov under en kortare period (1-5 timmar) och att elverket därefter startar automatiskt och tar över driften.

Vi kommer tyvärr inte gå för egen maskin de närmsta åren, så främst behövs ju reservkraften i dagsläget för att hålla skutan frostfri och flytande vid eventuellt elavbrott.

[Walle]

Kolla på Victron energies invertrar. Den jag har är enfast och lämnar 2 kW kontinuerligt, 3 kW peak. De går att koppla parallellt, så kanske går det att köra tre stycken i trefaskonfiguration?

[Nerre]

Googlade lite snabbt och en av de första träffarna var just Victron, och det stod att upp till 6 invertrar kan samköras antingen parallellt som enfas eller som trefaskonfiguration.

[gunne]

Jo, Victron är bra grejjer. Men $$$ tyvärr.

[Seroster]

Ja, men vad är alternativet om du inte vill spendera pengar på det? Biltema-inverter?

[MiaM]

Kommer även de svarta PEM-slangarna och de blå-svarta PEM-kopplingarna av plast att bytas också? Jag vet inte hur bra de är, men det verkar som att rörmokare inte gärna använder dem till fast installation och de verkar mest finnas som "bygg vatten till sommarstugan"-grejer på Clas Ohlson, typ.


Vad gäller elsystem så kan ju allt som styrs av kontaktorer ha sin kraftmatning kopplat till någon "högprio"-krets och så bryter man bara manöverströmmen till kontaktorn i de driftfall man inte vill köra de grejerna. Hur många laster av någon betydelse har du som inte styrs via kontaktor?

Jag vet inte hur dina toaletter fungerar, men om det är något som bara går igång när man trycker på spolningsknappen så kan man väl i värsta fall bara helt enkelt se till att inte spola om man behöver spara på ström. Fast det är kanske en pedagogisk utmaning om man inte är ensam på båten...

Utan att veta så antar jag att det finns väl ett helt gäng olika tänkbara driftfall. Vid bortfall av landström så vill man väl kanske i första hand använda batteriströmnmen för att starta något dieseldrivet elverk, men om man efter ett par startförsök gett upp så är det väl länspumparna som får prio och i övrigt bara lite enklare nödbelysning plus ström till ev. VHF-radio och för den delen laddare till mobiler, ficklampor och liknande. Ja, nån "fast" monterad mobiltelefonbaserad larm/övervakningslösning vill man väl också ha igång antar jag, så att du kan få fjärrlarm om att strömmen gått och att du bör titta till båten.

Det är kanske läge att ha några varianter av automatisk omkoppling och ett gäng knappar för att manuellt tvångsstyra ändrade driftlägen eller liknande.


Hur mycket behöver länspumparna normalt köras när båten är förtöjd vid hamn? D.v.s. hur lång är kortaste tid båten i något "normalt" worst-case klarar strömlös utan att sjunka eller åtminstone allvarligt skadas?



Jag och/eller andra har nog redan tjatat om det, men för alla varianter av egen kraft (dieselelverk, inverters o.s.v.) och fasta elnätet så måste omkopplingen vara såpass säker att stickproppen för inkommande ström till båten blir helt beröringsofarlig. Risken är annars att "elnätbolaget" ska utföra något jobb, bryter strömmen och mekar med sin installation, och sen kommer det ström baklänges från dina grejer varpå den som mekar med elnätet får en stöt. Jag vet inte om det finns speciella regler för båtar. I ett vanligt hus eller liknande så ska man ha en godkänd reservkraftomkopplare och de är skitdyra, typ flera tusenlappar för en manuell och säkert än mer för en elektriskt styrd.

Inget lär väl hindra att du bygger någon egen motormanövreringsgrej för att slå om en manuell reservkraftomkopplare, det lär ju knappast finnas krav att det är just en människa som slår om den.

[gunne]

Tackar för input.

Nu till ett annat ämnde. Att skarva MDF mot gips och spackla skarven utan att det sen spricker. Är det bara att glömma?

I taket har jag 6 mm gips. Mellan tak och vägg vill jag få till en hålkäl med en radie på ca 150-200 mm. En tanke är att använda 6 mm spårad MDF för att göra hålkälen och den kommer ju då bli "flush" med gipset där de möts. Om man limmar en skarvremsa i papper med t.ex. våtrumslim över skarven och sen spacklar kan man nog få det jämt vid utförandet. Men kommer det hålla? MDF-skivorna kommer även behöva skarvas mot varandra längs med hålkälen.

Någon som testat?

Edit: En bild säger mer än tusen ord.

hålkäl.png