Värt att lägga ned tid på en gammal Weller?

[pfyra]

Jbc spetsarna består av en thermocouple (TC) och ett resistivt värmeelement. På en del modeller är det samma kablar till matningen som till TC:n, på andra är det separat. Det finns massor att läsa på t.ex eevblog om hur spetsarna matas och tempen läses av.

[DanielM]

Såg detta nu att TC stod för Termocouple.

Men finns det någon fördel med att veta strömförbrukningen igenom spetsen?
Jag tänkte ur ett reglermässigt perspektiv...

Edit:

Nu kom jag på det!
Strömmen kan fortfarande konsumeras trots att spetsen är borta. Är spetsen borta så är TC = 0.

[pfyra]

Spetsarna till de olika modellerna av lödpennor har olika motstånd och för att hålla koll på effekten som trycks in i spetsen är det ju bra att veta både matningsspänning och strömmen. Bygger man en station för bara tex c245 och 24vac behöver man (så vitt jag vet...) inte mäta strömmen.

[E Kafeman]

Jag använder min JBC med sned mejselspets vid lödning. Löder mest 0201 0ch 0402.
Av olika anledningar så är det specifika komponenter som ofta löds och avlöds ett flertal gånger.
Vid SMD-lödning av hela PCB så är det hetluft som gäller.

Varför hetluft? Fungerar inte med lödpenna?

Det är ineffektivt och ger ojämnare resultat att löda enskilda komponenter en och en.
Medan man löder 100 komponenter med varmluft har man lött max 5 komponenter med lödpenna om man är effektiv.
Möjligen så kräver varmluften lite mer förarbete med lödpasta och kompponentplacering.
Att sedan värma alla komponenterna på en gång går snabbare än att värma en och en. Varmluft minskar äben risken för termiska spänningar relativt handlödning då större ytor blir jämnare uppvärmda.

Nej indirekt värmda spetsar hör inte hemma om man löder ytmonterade komponenter. Det är forntida verktyg som oavsett vad somliga mindre kunniga lödare av något konservativt skäl tycker. Det är fysiska begränsningar som är lätta att märka.

Det är första gången jag hör "indirekta värma spetsar". Vad menar herrn med detta?

Det är ju det som är skillnaden mot äldre löd-teeknologi.
Indirekt = värmeelementet finns inte i lödspetsen. Finns vanligen en bit ifrån som värmetråd lindat runt något elektriskt isolerande. Sådana termiska brygggor utgår när värmeelementet finns i lödspetsen och tempertursennsorn är en integrerad del av lödspetsen.
Här jämförs och förklaras något av ski llnaderna mellan integrerafe lödspetsar fran Haako och Weller relativt spets av typ JBC: .

Visst skulle jag kunna tänka mej att ha två JBC istället men även Quickon har spets med värmeelement/värmesensor integrerat i spetsen och har hög uteffekt utan att ge övertemperatur.

JBC spetsar har också värmesensor integrerat i spetsen.

Är du säker på det? Det är ju rätt välkänt att det är det som satte JBC's på världskartan.

Notera att det finns något som heter AiXun T3A också. Nackdelen med den är att den har läckageström i spetsen. Så mäter man mellan spets och GND så får man ca 1.0V. Inte bra! IPC säger att det inte får vara mer än 2 volt och JBC säger att dom garanterar att under 5 mV mellan spets och GND.

Samma här. Du sparkar in dörrar som är vidöppna. Läckströmmen är ett tekniskt val som är en välkänd problem-del av valet att använda kompakta och billigare switchade nätdelar istället för fulltrafo..
Y-kondensatorn är ett design-val hur man vill hantera EMC.
Situationen inklöusive bildlänk beskrev jag för dej.

Men man måste alltid vända sig till tredje parts för att få tag på reservdelar för en Quicko? Typ Aliexpress? Inget seriöst företag man kan få delar från en Quicko?

Det är nog mest en kulturell bit som skiljer och seriösiteten har du fått om bakfoten i det avseendet.
Detta är en handelsplattform som även om försäljare från Europa förekommer är det främst kinesisak säljare. De flesta av dessa säljer huvudsakligen inom Kina genom t.ex. Taobao och Tmall och de som vill säljer mot väst även genom Albbaba och Aliexpress.
I stora delar av Kina så har man inte en infrastruktur med märkesföräljare i varje stad. Det är ungefär som Amazon och USA. Många högst seriösa företag har som enda försäljningkanal denna typ av handelsplattfoormar.

Det anses snarare vara seriösare då det ger köparen ett starkare skydd om en vara inte lever upp till rimliga krav eller inte levereras.

De flesta av de som är direkta säljare av egna produkter skriver det i klartext även på Aliexpress och om man är certifierad återförsäljare finns som till en regel bild på intyg av detta. Naturligtvis så finns precis som jag skrev tidigare återförsäljare som försöker förbiliga originalprodukten men det finns även på Blcket och Tradera även utbudet bara är en miljondel av vad Aliexpress eller Amazon erbjuder och där svenska köparskyddet ännu inte är på samma nivå som Aliexpress. Det är sant att sakaer som säljs för en hundrring, köparskyddet att få lämna tillbaka varan är sämre genom att postleveranser genom t.ex. Postnord är ett avtal mellan Postnord och säljarem. Det finns ingen möjlighet i Sverige för köparen att kräva att postnord ska kräva säljaren på återfrakt-kostnad. Om du köper AliX-varan inom Kina eller använder Amzons fraktombud så slipper du stå för åperfrakten.
Fraktkostnaden tillbaka till Kina för en pryl som kostar en hundring levererad i din brevlåda gör att köparskyddet inte fungerarfullt ut. Blir du miissnöjd med en sådan vara, droppa den i soporna.
Dyrare vara och AliX går ibland in och kräver någon form av bevis av varans undermålighet eller transportskada. De brukar vara rätt bra på att göra rättvisa bedömningar för att skydda både säljare och köpare. Det finns ju rätt gott om oseriösa köpare ochså som vill ha varan gratis.

Överhuvudtaget är köparskyddet starkt i Kina och många tillverkare väljer att hellre låta handelsplattformar hantera deras försäljning än att de ska krångla med det själva.
JBC som exempel, har anlitat och certifierat ett antal kinesika säljare. Ingen av dessa säljer direkt till kinesiska marknaden utan säljer enbart via dessa plattformar.
Det gär dom mer seriösa än att de i egen favör skulle hantera missnöjda kunder.

>Inget seriöst företag man kan få delar från en Quicko?

Jo det är det som kalas Aliexpress. Du som, köpare har mer att säja till om än om du skulle köpt direkt från https://www.quecoo.com/
Dessa detaljhandelsföretag har sämre kunnande om Europas tull och skatter och har mycket sämre fraktavtal än vad Aliexpress har så de blir alltid dyrare att handla direkt av quecoo.com än om man handlar från deras egna sidor på Aliexpress.

Om du kolar på högra övre kanten på nedan länk så står det att just denna sida tillhör QUICKO Store och det finns direkt länk med intyg från ALiX att de verkligen är vad de utger sej för. Mer seriöst än att handla direkt från företagssidor och inga dolda kostnader. Priset som står på sida är inklusive frakt tull och skatt.
https://www.aliexpress.com/store/110262 ... match_sort



Jag kan inte kalla det oseriöst. Däremot så får det köpa mycket billigare på andra sidor på AliX där man på något vis förblligat produkten. Det är då man får vad man betalar för... Om man då klagar att man fick något billigt så är man som köpare mer oseriös än säljaren.

Men jag vet inte hur Quicko har för läckageström. Om ens dom har något.

Om prylen du fundera på säljs med en switchad nätdel så finns inga genvägar oavsett om den är tillverkad i Kina eller Nordpolen. Lär dej om Y-kondensatorns roll för switchade nätaggregat.
Det är inget större bekymmer att välja hur man vill lösa EMC-krävda filtreringen.
Att några häpnar över att isolationen mellan primär och seklundär lindning påverkas av detta valet får vara att de inte vet så mycket om detta och lödverktygstillverkarna lär knappast heller bry sej om vilket när det gäller att hålla ner tillverkningskostnaden. Man väljer melllan en Y-kondensator relativt flera Y-kondensatorer och induktanser i nätfilterkontakten för att få nätaggregatet godkänt ur EMC-synpunkt.

Vill man som användare minska läckströmmen om man ska löda något som inte tål strömmen så antingen undviker man att separatjorda lödobjekter eller något av de alternativ som jag tidigare gav.

Jag skulle själv använda undervärme mer om det inte vore för att jag inte gillar arbetsställningen i kombination med mikroskåp.

Denna är bättre för då kan man höja upp PCB kortet.
https://www.amazon.se/MLINK-853A-kvarts ... B00E0HX7I6

Nej det går inte. En mölighet vore kanske att såga ut en försänkning i arbetsbänken för att få undervärmen i en höjd:
1. där mikropskåpet lät kan fokuseras.
2. där underarm och hand kan få stabilt stöd.
Om undervärmen bygger aldrig så lite i höjd ovan arbetsbänk så får man en arbetsställning där man inte i längden är lika stabil på handen..

Har du fått någon skatt eller tull när du handlar hos Ali?
Jag behöver nämligen en sådan temperaturmätare.

Det har funnit en rid tidigare där tullen/postnord krävde avgifter från AliX och det var lite rörigt/slumpmässigt vid övergångsperioden men alla avgifter och frakt ingår numera automatiskt i det som visade på sidan. Vissa saker kan dessutom bli billigare än visat pris ifall samfrakt för flera varor är möjligt.

Om du anger att du är från Sverige vid inloggningen så ska allt ingå som syns på sidan.

ok, då köpte jag en Quicko på alix , kostade inte mycket
ville ha en portabel som funkar med mina skruvdragarbatterier

Återkom gärna med omdömme. Det är regelbundet återkommande fråga om man törs köpa Kina-lödpenna och om de gör vad som utlovats.

Jag märkte att lysdioderna lyste svagt under tiden, och sen
när jag provade dom så var dom trasiga. Så glöm det, om du vill ha min åsikt.

Denna läckström via Y-kondensator i switchade lågeffekt nätaggregat kan inte fördärva en lysdiod. Det är lite av systemkraven på Y-kondensatorn att den inte ska kunna ge nämnvärda strömmar.
Om något gått sönder och det verkligen berodde på nätaggregatet så var det något annat fel. Alternativet till denna Y.kondensator är ett nätfilter som då kräver jordad anslutning, annars får man mycket större krypströmmar och högre spänningar i ytor som skulle varit jordade.
Många har säkert upplevt det i hemdatorer som anslutits till ojordade 240V nätuttag och sedan råkat ta i datorburken samt i ett jordat värmeelement eller liknande.
I stället för någon volt kan denna spånning bli upp till halva nätspännmingen, ca 120VAC och strömmen kan kännas i fingrarna. Med datorn i ojordat nätaggregat så kommer inte heller EMC-filtret att göra sitt jobb.
Om lysdioderna pajade kan du var mycket säker på att anledningen var något annat.
Åsikt är åsikt, varför inte ta reda på anledningen så du slipper göra om samma sak igen.

Jag håller med! Det är därför jag undviker att köpa en lödstation från Ching Ching.

Ching Ching är mer vanlig som hälsningsfras i Taiwan men om du avser produkter tillverkade i Kina så är det okunnigt trams att tro att det är sämre produkter.

Kostar en lödstation i Svereige 600kr är det mycket lågkvalitet som knappat har termostat eller en väl utbyggd eftermarknad.
De lödststioner som här varit aktuella här för 600 kr lirar i en högre division. Somliga ok även för yrkesmässigt arbete.

Således om det är dålig kvalitet för lödstation för 600 kr man vill undvika så ska man undvika att handla sådana. De säljs i det i detta smamnhang underutveckalade landet Sverige.
Skillnaden äär att handlar vi i Sverge så ska handlaren stå för mer lokala garantier och betala frakt och egna företagskostnader.
För att ändå få ihop förtjänst får handlaren köpa bottenskrapet som ochså tillverkas i Kina just på begäran av generalagenter. Ska helst då kosta 10 kr/st i volymimköp.
Swr är ingen över eller underdrift. Sämsta och billigaste lödstationerna tillverkas på europeiska importörens begäran som vill kapa varje öre i kostnad.
I Kina kan man inte sälja sådant utan det skickas till Ching-Ching-landet Sverige.

Det är en utbredd uppfattning bland de kinesiska tillverkare som jag är i direkt kontakt med att man i Europa är så fattiga så vi jagar varje öre en produkt kan förbilligas även om det sedan knappt håller att använda. Köper vi en borrmaskin på hem%fix för 100 kr så får vi en en produkt som ingen seriös tillverkare skulle sälja i Kina. Om man sedan som köpare klagar över kvaliteten för denna borrmaskin med hänvisning till att den är från Kina är man rätt korttänkt.
Köper man billigt krafs så är det vad man får.
Aliexpress liksom de Kinesiska motsvarigheterna och Amazon rundar ett antal frakt och återförsäljar-led. Det ger möjligher att bättre kvalitet för mindre pengar, men om saker är för billiga så har det en anledning.
I Kina så har denna haandeslformen gjort det svårt för tredje - fjärde hansd återförsäljare att klara sej. När de slår igen butiken gynnar det ännu mer dessa platformar. Samma sak sker nu i USA. Folk handlar allt mer sällan i detaljhandeln utan man köper mat, kläder via Amazon.
Jag vet av egen erfarenhet, om man mitt i natten kommer på att paketet med Wasa knäckebröd är slut är det inga problem att få det hemlevererat inom en timme. Fraktfritt, om man bor i HongKong. https://online.citysuper.com.hk/product ... -301133449

Nyfiken fråga!
Om jag köper denna: https://www.aliexpress.com/item/1005005768833690.html

Då kostar den dej exakt det som står på sidan: 129,55kr
Frakt ingår i priset liksom moms och tull.

Gynna EU-handlare och köp inte via genvägar.
Här finns samma för endast 3000kr: https://eleshop.eu/fg-100-soldering-iro ... meter.html

Om någon köper denna termometer så rekommenderar jag att man öppnar den och skaver lite med en vass kniv så att inre spännarmen får rum att arbeta i hela sin slaglängd om man nu inte rättat till det i senare upplagor.
Det är ett simpelt jobb om man inte sprätter bort fjäderbelastade delar och det förbättrar stabiliteten i mätfunktioen.

[BJ]

Det var inget hackat nätaggregat, och den hade ingen y-kondensator.
Det var ett hemmabygge med en Weller-penna och en 24 V-transformator
från en hylla som inte hade något alls med Weller att göra.

Ja, det var läckström som hade sönder lysdioderna.
Eller kanske det rätta ordet är kapacitiv överföring, eller vad kallas det?
Alla lysdioderna var nya, och alla gick sönder när jag lödde fast dom.

När Daniel började skriva om läckström så kändes det självklart att
inte rekommendera en station som har det.

Hemmabygget är skrotat och kastat, så jag kan varken prova igen
eller mäta spänning eller ström i spetsen.

Läckström i datorer har jag inte känt, men jag vet en person som råkade göra
precis det du skrev, efter att det användes ett hemmabygge till skarv-uttag
som jorden hade lossnat i. Varför någon hade satt dit det visste ingen av oss.
Själv har jag inte gjort just det, men däremot med en digital TV-mottagare,
som jag skrev i högtalar-tråden:

Det var inte antennkabeln som var strömförande den gången.
Det var mottagaren. När jag drog med oscilloskopets jordklämma
på baksidan på mottagaren så gnistrade det... I och för sig lite, men ändå,
och jag råkade jorda den genom min hand till antennkabeln. Inte skönt.
Det brummade i hela handen. Jag rekommenderar inte någon att prova det.

[grym]

återkommer med vad jag tycker om den när jag fått hem den om en månad ungefär

läckström är en sak, men läckspänningen är en helt annan sak

lysdioder tål sällan mycket spänning baklänges innan dom går sönder
så det är visserligen samma sak som orsakar det, men stor skillnad på ström och spänning om hur saker går sönder

antistat och koll på allt med spänningar runt lödning och allmän elektronik kan ha betydelse

[Glenn]

Angående svamp v.s. metalltrassel: Det känns väl inte superbra att utsätta spetsen för en termisk chock varje gång man behöver torka av den?

Det känns väl inte superbra att utsätta spetsen för en mekanisk chock varje gång man behöver torka av den?

men eftersom jag drog in gamla Weller Mangastat så måste man byta spets om man (seriöst) växlar t.ex. mellan blyfritt och blyat tenn, eftersom spetsen utgör den valbara delen av termostaten. Sorry att jag är Captain Obvious här, tänkte mest bara att det är en orsak att nämna att det är omständligt att byta spetsar åtminstone på dessa Weller.

Men hur ofta växlar man mellan blyat och oblyat ?

Jag vrider i praktiken aldrig på tempratten på min station.

[MiaM]

man får väl vara försiktig

Men specifikt så brukar jag väldigt sällan behöva torka spetsen. Mestadels räcker det att skaka loss löst lödtenn och förtenna med nytt.


Jag växlar aldrig mellan blyat/blyfritt för min rulle med blyat tenn har inte tagit slut än och jag pysslar mest med gammalt junk som redan har blyat tenn Men skulle jag börja köra blyfritt på nya saker så hade jag haft behovet.

[BJ]

Okej, jag vet inte vilket jag råkade ut för, läckström eller läckspänning eller båda.
Jag har inte alls pysslat någonting med sådant, så därför kan jag det inte.
Men jag gissar på spänning i alla fall.

Denna läckström via Y-kondensator i switchade lågeffekt nätaggregat kan inte fördärva en lysdiod.
Det är lite av systemkraven på Y-kondensatorn att den inte ska kunna ge nämnvärda strömmar.

Nu kanske jag låter okunnig, men jag försöker verkligen förstå.
Om jag för samman båda händelserna och det du skrev:

Jag är ganska säker på att mottagaren var ojordad, men flera millimeter långa gula gnistor
måste absolut vara något som kan förstöra en lysdiod, om man nu tänker sig det.
Jag ber om ursäkt om jag inte hänger med. Jag försöker.
Om en vanlig nätdel räknas som lågeffekt i det sammanhanget vet jag inte.

Jag förstår ju att det gick inte 15 mA genom mina fingrar, utan det måste ju ha med spänningen att göra.
Om det är likadana y-kondensatorer i alla ojordade apparater, skulle inte allting ha 120 V på ytan då?
Om jag har missförstått något här så vore jag tacksam om ni vill förklara hur det är.

[grym]

et hela är ganska enkelt

om man har en kapacitiv koppling från 230v via två kondingar för avstöring i nätdelen får man 115v på lödspetsen

dom 115v ska ge en ström på max ? mA
men även som sagt 115v växelspänning eller max 160v topp till topp

beroende på hur allt hänger ihop där man löder, både kapacitivt och resistivt kan man då få en spänning på lödspetsen och en ström genom det man löder på

för att undvika detta ska, lödpennans spets vara esd jordad, matningspnningen för lödpennan vara riktigt jordad, ha en esdmatta på lödplatsen och du själv vara esdjordad
då ska man inte få bekymmer
extra känsliga komponentet kanske man få haa koll på läckkapacitanser från närliggande 230v , men överkurs innnan man kommer dit

det man börjar med att göra är att mäta ac och dc spänning mellan lödpennas spets och jord, ska inte vara något
då med vanligt multimeter med 10 Mohm ingångsresistans

[E Kafeman]

>Om det är likadana y-kondensatorer i alla ojordade apparater, skulle inte allting ha 120 V på ytan då?

Av transformatorkopplingar för nätaggregat finns två huvudgrupper, fulltransformator resp switchade nätaggregat.
Fulltransformator kräver tunga saker med mycket kopparlindningar för en viss effekt.
Samma effekt men som switchat aggregat är mycket mindre, lättare och framförallt mycket billigare att producera. Fulltrafo är nästan utrotad företeelse idag.

Switchade nätaggregatet skapar mycket skräpsignaler som skulle matas ut på el-nätet om man inte förhindrade det. Det finns specifika EMC-krav som alla transformatorer måste uppfylla för att få säljas utan att läcka för mycket skräp. Det finns två sätt som Y-kondensatorn kan användas för att minska detta störning-problem men vilket alternativ som är böst beror på flera överväganden,
Det är inget som är problem begränsat till kinesiska designlösningar eller om de görs i Sverige. Det är fysiska begränsningar som är väl beskrivna i facklitteratur. Arbetssättet och hur de fungerar är rätt enkelt för alla som kan läsa ett schema med vanliga elektronikkomponenter..
Försöker göra en genomgång av hur och varför man väljer olika lösningar,

Full filtrering vid apparatintaget ger mest störundertryckning men är dyrare. och kan bli sämst om användaren ansluter till ej jordat vägguttag.
Om man som tillverkare säkert vet att produkten kommer användas i ojordade uttag så väljer man den lösning som då passar bäst, med kondensatorn placerad mellan primär och sekundär transformatorlindning. Detta är sällan någon försöker fuska med. Sälja felaktigt filtrerad switchad nätdel är förbjudet i Kina som har lika stränga krav som vi vad gäller sådant så sådana nätdelar från Kina är hyffsat säkra i det avseendet.
Bland de som blivit påkomna med att fuska är bl.a Apples egentillverkade mobilladdare där de störde över gränsvärdena.
240V led-lampor skrivs det ibland om att de inte håller förskrivna EMC.mått men de har då ofta en billigare teknik än switchade nätaggregat typ kapacitiv dropper eller switchning utan transformator.


Y-kondensatorn kan användas på två olika sätt som jag tidigare förklarat och länkat bild på ett av alternativen.
I det ena fallet ingår det minst två Y-kondensatorer, vanligen placerade som filter direkt i apparatkontakten för nätanslutning.

Screenshot 2024-06-25 at 04-46-33 Schurter filter - Sök på Google.png

Kan se ut som denna bilden men kan lösas på flera andra sätt. Detta apparatintag måste alltid anslutas till jordat uttag varför kontakten har tre stift.
På kontakten som man kan ses på bilden är schemat utritat för det inbyggda filtret.

Om man missar att jorda i väggutaget så kommer filtret göra precis som det är kopplat och ge halva nätspänningen på det som skulle varit jord.
Filtret kan då inte längre fungera fullt ut som tänkt och apparaten, t.ex. en dator i plåtlåda, då får höljet halva nätspänningen.
Filtret är dock begränsat i val av komponentvärden så att krypströmmen inte ska bli livshotande. 0.5mA är den vanligaste gränsen. Känns om man jordar andra handen men är inte dödligt.

På mindre elprylar där man som tillverkare vill hålla ned kostnad och utrymme och där man kan befara att användaren inte alltid ansluter till jordade uttag så väljer man att filtrera bort övertoner på annat sätt som inte kräver någon jordreferens.
Då gör man som på tidigare länkade bild. Man använder en enda kondensator placerad mellan primär och sekundärlindning. Det ger hygglig filtrering av övertoner utan att lägga halva nätspänningen till höljet och dessa nätaggregat har inte heller jordad kontakt då den inte längre tjänar krävt EMC-syfte.
Denna lösning hittas alltid på mindre nätadaptrar typ USB.laddare och alltid om nätslkadden är ojordad till ett switchat nätaggregat.

Switchade nätdelar kan således delas in i två grupper.
1. Filtrerade mot övertoner via reguljärt nät filter där Y-kondensatorer ingår.
2. Y-londensator mellan primär och sekundär lindning ger liknande begränsning av övertoner.

Alla absolut alla switchsd1e nätdelar som inte satts samman av amatörmässiga klåpare har en av dessa lösningar.
Behärskar man att designa en switchad nätdel så har man god koll på när hur en Y-kondensator är en del av designen.
Y-kondensator har speciella säkerhetskrav som skiljer den från andra kondensatorer såsom att den ska vara självläckande vid måttliga överslag.

Om man gjort negativ erfarenhet av hempulade amatörbyggen så att man rent av fått nätspäning här och där, är det grovt vilseledande att inte tala om detta, att det var något slags hembygge som inte är byggt på sätt som existerar för kommersiella nätaggrega om man som BJ generellt vill varna för switchade nätaggregat.

Kinesiska bilar är livsfarliga, de har inga bromsar, det var så i min bil.
(Att det var en hembyggd lådbil som okänd kompis byggt som vi refererade till att bromsarna tog skriver vi inte).

Det är falskt och lögnaktigt att framföra fakta relaterat kommersiella lödstationer med denna nivå av argumentering utan att tala om parantesens innehåll förrens den blir förklarad som ej trolig för kommersiella nätaggregat som är inkopplade på anvisat sätt.

Alternativet med Y-kondensator som del av inkommande nätfilter ger inte problemet med spänningsrippel på sekundärsidan relativt att placera kondensatorn över transformatorn.
Varför bygger man då inte så? Jo det kräver jordat uttag för att filtreringen av övertoner ska fungera,
Om man ansluter ett sådant nätaggregat till ett ojordat nätuttag blir dess chassijord spänningsförande med halva nätspänningen.
Valet av storlek på kondensatorerna gör att man högst märkbart kan känna spänningen om man tar i chassiet relativt en verklig jord.
Många upptäcker problemet när man vill koppla samman datorn med något annat som har en annan jordreferens typ hemstereo eller TV eller en centralantenn.

För mindre och enklare switchade nätdelar som inte alltid kan förväntas att anslutas till jordade uttag, där måste en annan lösning till för att begränsa elektriska störningarna.
Det som i detta fall fungerar är att placera en enda Y.kondensator mellan primär och sekundär lindning. Sådant bör alla som alls är bevandrade om switchade nätaggregat känna till, då det är en mycket central del i designen och spelar roll både säkerhetsmässigt och störningsmässigt. Det är så viktiga faktorer att det är väsentliga kunskaper.

Kondensatorns värde väljs så att rippel på sekundären relativt nolla eller nätspänning ( ej jord!!) uppgår till max någon volt och strömmen kan pga av kretsens impedans då inte bli mer än max 100 uA.

För det inkommande nätfiltret ingår en annan kondensator, X-kondensator. Den har liknande funktion men påverkar inte jordströmmar vid felaktig inkoppling då den sitter mellan fas och nolla.

Om man antingen använder ett nätaggregat som är jordats som avsett eller ett nätaggregat med kondensator mellan primär och sekundär så går det inte fördärva lysdioder genom existerande läckström och läckspänning. Bägge måste givetvis finnas (ström & spänning) i mängd som överskrider vad de komponenter som leder denna ström kan tåla utan skadas.


>Jag är ganska säker på att mottagaren var ojordad, menJ flera millimeter långa gula gnistor
måste absolut vara något som kan förstöra en lysdiod,


Det är bortom fysiken lagar det du varit ute för. Inte ens hembyggda aldrig så illa konstruerade nätaggregat kan åstadkomma det du påstår.
En gnista kan bara åstadkommas över en sluten krets. I detta fallet finns det inte någon återgångsslinga där gnistströmmen kan sluta kretsen och ingen energi kan förbrukas i någon gnista

För att en gnista ska kunna uppstå måste det finnas spänningsreferens mellan anod och katod (gnistgapet).
Det kräver någon form av jordreferens eller annan gemensam spänningsreferens på bägge sidor om gnistgapet eller att du lödde på någon jättestruktur som var sitt eget jordplan för att kunna utgöra en egen referens för statiskt överslag, dvs spänning på flera tusen volt.

Summa: För gnista krävs att en elektrisk krets sluts. Se gnistan i ett biltändstift. Gnistan uteblir om tändstiftet saknar överslagsavstånd till jorden dvs stift som är anslutet till tändspole, gnista uteblir om avståndet till slingslutande jord är för stort typ om tändstiftet hänger löst 5 cm jämte motorblock.

Om lödobjektet var ojordat blir det svårt att skapa gnistöverslag till detta objektet. BJ hävdar att lödobjektet var ojordat så det går inte få ihop den fysiken.

Finns ändå något rimligt sätt att få gnistor i ojordad struktur? BJ kanske inte insåg att det fanns en dold förbindelse till lödobjekltet som kunde utgöra spänningsreferens till lödpennans jordade spets.
Tillräckligt hög överslagsspänning och man kan få överslag på flera decimeter och skapa jordslingor som man inte noterar typ överslag genom arbetsbord av trä ned till jordat bordsstativ i metall. Det är möjligt att det ändå kan bli gnistor men då ska det till rätt rejäla spänningar, långt mer än nätspänningar så det är inte relaterat till nätspänning eller nätaggregatet om det blir millimeterlånga överslag,
BJ hävdar fler millimeter långa gnistor. 1 mm gnistgap kräver 10.000 Volt för att överslag ska vara möjligt luft så det rör sej knappast om problem som normalt förekommer i nätagret som max hanterar nätspänning.
Om strömmen uppgår till 30-40A och skrypspänning 30-40 Volt så kan det röra sej om joniserade gnistgap. viljet uppstår när man el-svetsar men då hade BJ även behövt skyddshjälm för att inte bländas.

Om nätaggregatet var fullisolerad (full-trafo) skulle ännu högre spänningar kunna skapas om den som löder satt och gned upp statisk elektricitet på en skrivbordsstol med nylonklädsel eller på annat sätt lyckas ladda sej med spänning på 10-20 kV. Då kan man få en urladdningsgnista när man petar på en lysdiod som på något sätt sedan kan vidareleda urladdningsströmmen om det hade funnits jordrefersns på lödobjektet.

Alla lysdioder fungerar som zenerdioder om de blir backspända (break down voltagem reverse voltage). Beroende på lysdiods dopingkemi varierar zenerspänningen. Historiskt mycket gamla röda lysdioder kunde börja leda baklänges redan vid 5-10 Volt. Modernare vanliga vita och blå lysdioder har backspänningknät vid ca 40-50 Volt och gröna/gula lysdioder finns över hela skalan från 30 till 150 Volt i backspänning. Zenespänningen kan variera mycket mellan olika lysdiod-batcher och påverkas av temperatur.

En komponent, lysdiod eller annat, kan inte förstöras enbart av spänning eller enbart av ström. Båda måste finnas.
"Max reverse voltage" betyder inget om inte även ett strömvillkor uppfylls. Bägge dessa värden kan variera i produktionen och lysdioder är i vilket fall inte tänkta att användas som zenerdioder så tillverkaren sätter ofta att 5 Volt är max tillåten backspänning utan att kommentera något om ström. Det händer att man kommenterar just denna spänning med att lysdioder inte är avsedda att användas bortom -5 V. Det är alltså inte att dioden med nödvöndighet går sönder bortom denna spänning utan att tillverkaren fråntar sej ansvar om man använder komponenten på ej supporterat sätt.

Varför skriver lysdiodstillverkarna 5 Volt backspänning i datablad om det inte är sant? De borde ju veta bäst av alla.
I detta databladet står det just 5 Volt: https://www.we-online.com/components/pr ... S73220.pdf
Raden under står det max ESD spänning som uppges till 2kV och det är i bägge diod-riktningarna.
Hur kan det gå ihop, max 5V reverse men klarar urladdningar på 2kV?
Ytterligare exempel på höga reverse-spänningar där dioden överlever är att som säkert många sett så finns lysdioder som kopplats som signallampa direkt till 240 Volt via endast ett strömbegränsande motstånd och sådana kopplingar fungerar år ut och år in utan att lysdioden avlider av backspänning på 300 Volt vilket är mer än vad som hittas i något datablad.


Förklaringen att detta kan fungera är att ingen lysdiod eller annan elektrisk komponent kan skadas av enbart backspänning, Det behövs ström också. I bilden ovan medför motståndet att max backström inte uppnås. Bättre datablad för lysdioder anger uppmätt breakdown voltage och vilken faktisk spänning och ström som behövs för att skada lysdioden.
Skadan som uppstår vid för hög spänning och ström är beroende på förlusteffekten och över hur lång tid. En lysdiod kan skadas så att den efter skadan lyser med sämre effektivitet, vilket är en dopingskada i PN-övergång, Skada eller kort hög effekt kan ge termisk skada som får dioden att börja blinka vid normal drift och vid för stor skada av någon av dessa skadorna så dör lysdioden totalt.

De flesta lödstationer som är mer än leksak har jordad nätanslutning. Om stationen ansluts på detta sätt är lödspetsen ansluten till jord i de flesta lödstationer. Om lödspetsen inte innehåller några interna uppvärmningsströmmar så är det ytters svårt att skapa läckströmmar via nätaggregatet.
Om lödspetsen har en rak kabel till apparatintagets jord kan inte nätaggregatet gärna lägga på ytterligare rippel.
Situationen är lite annorlunda om värmeelementet är i galvanisk kontakt med spetsen. Främst kan spänningsfall i kablar pga av höga strömmar skapa rippel som märks trots att spetsen i sej är jordad. Vore det riktigt usla kablar till lödpennan så kan säkert rippel spridas men kan knappast ändå bli mer än någon volt.
Det är ingen situation som förmår att fördärva lysdioder.

Naturligtvis, det kan bli kabelbrott, Den som skulle ansluta den gröngula sladden var sjuk den dagen denna lödstationen tillverkades eller på annat sätt dålig kontakt och om stationens jordade nätkabel ansluts till ojordat uttag så kommer nätfiltret att göra som det är designat att göra så att det blir 120V i spetsen. Strömmen är fortfarande begränsad till max 500uA. Det överlever de flesta lysdioder men dopingskada kan i prinscip åstadkommas så fort det finnss nog med ström för att flytta en enda elektorn i PN-övergången, om all ström går till just denna platsen i övergången. Risken är rätt liten men finns.
Lysdioder anslutna till nötet via en resistor och överlever i åratal visar hur måttlig denna risken är och även om lysdioden skadas så tar det lång tid innan det märks på ljusstyrkan.

Det finns många på nätet som mätt backspänningen för lysdioder för att undersöka dess zeneregenskaper eller för att bygga extremt könsliga ljussensorer mha backspända lysdioder. Det är då viktigt att man har bra strömbegränsning för att när man når zenergränsen börjar dioden häftigt dra ström och gränsen i spänning är mycket mer känslig relativ forward.spänningen. Eftersom det är snäv gräns kan nätaggregats strömbegränsning agera för långsamt samtidigt som zenspänningen sjunker vid termisk uppvärmning.
Begränsa med motstånd är säkrare.

Att lysdioder kan användas som känslig ljussensorer om de backspänns används kommersiellt. Man kan ta valfri lysdiod och mäta dess spänning så ser man att det genereras en liten spänning om man lyser på den med en lampa. Det är en forward-spänning. Som ljussensor blir den mycket mer könslig vid backspänning,
Jag har själv testat att backspänna via ett motstånd på 1MOhm och avläsning via ac-kopplad FET-op. Anlut til audio-förstärkare och man kan lyssna till solbrus om det är klart väder. Lyssna på IR fjärrkontroller och spela in på datorn så kan man bygga sitt egna bibliotek av styrkoder utan att ansluta sig elektriskt till fjärrkontrollen.

[BJ]

Tack för väldigt bra svar.

Det är svårt ibland att vara tillräckligt tydlig i text, så jag gör ett bättre försök.
Nu har jag en Weller wtcp-s, och om jag inte har förstått alldeles fel så har den
en vanlig transformator i sig. Att då ta en 24 V-transformator och använda
som nätdel såg jag som ett ganska naturligt sätt att prova själv.
Ursäkta om det var så fel.
Det var på den tiden när jag inte fick tag på en riktig lödstation, och efter det
har jag bara använt riktiga färdiga, och inte haft det problemet.
Jag har inte ens jordat spetsen, även fast man kan det, och det har gått bra ändå.
Jag har inte hört talas förrän nu om att det finns lödstationer att köpa som har läckström,
och tänkte naturligtvis på min egen upplevelse då, eftersom det var det enda jag hade att jämföra med.
Kanske var transformatorn lindad annorlunda. Det var inget som jag tänkte på då, och den är kastad sedan länge.

Hemmabygget hade inte nätspänning på spetsen.
Det som jag såg att det blev problem med var att löda fast lysdioder med hemmabygget.

När det gäller den digitala TV-mottagaren så skrev jag att jag drog oscilloskopets
jordklämma mot baksidan på mottagaren. Den som har provat att kortsluta ett
9 V-batteri har säkert sett att det blir en liten ljus punkt som gnista då.
I fallet med mottagaren höll jag jordklämman mot baksidan när jag drog,
och fich lite samma effekt, men det strålade gult flera millimeter i luften
runt punkten där klämman skrapade mot baksidan.
Jag hade naturligtvis ingen gnista i luften. Vad är det man brukar säga då, 5 mm per 1000 V
när man provar högspänning i en TV med bildrör med en rejäl isolerad skruvmejsel.
Då ska man veta vad man gör, och ha rätt skruvmejsel för just det provet.
Och prova nu inte spänningen till bildröret på det sättet, efter kaskaden, för så gör man aldrig.

Det stämmer med lysdioder. Jag har också använt vanliga lysdioder för att känna av ljus med.

[MiaM]

Y-kondingar lär inte ha några problem med att steka t.ex. gamla 40xx-logikkretsar.

[E Kafeman]

Vad menar du med att steka cmos-kretsar?
Skulle y.kondingar vara mer stekande än andra kondensatorer? X-kondingar?

Det är inte kondensatorerna som är strömkällan med energi att elda upp något , de är bara en del i strömslingan och som förhoppningsvis gör det dess nominella värde anger.

Du tänker kanske på vad som kan hända om du kopplar din dator till fel vägguttag och sedan stryker med handen över moderkortet?
Om då datorn har feldesignade logik där man lämnat logikingångar ojordade ?
Då är det bra att veta att flesta kapslar i serien CD40XX har samtliga inpinnar skyddade mot överspänningar. Det går nog steka dom ändå men göra det med kondensatorer är fel verktyg.

4000_diodes.jpg

Så här ser en enkel inverterare ut i CD40XX-serien inklusive nätverket av dioder för skydd mot överspänning både för in och ut-pinnar och reverserad matningsspänning. Nästan idiot-säker krets men alla hinder går övervinna så du kan säkert även få denna kretsen att ge upp sin funktion.
Buffrade B-serien i CD40xx-serien har lite bättre skydd mot misshandel men även de går att avliva med envishet och medveten tokkoppling.

Att häckla X eller Y-kondensatorer för något när de gör vad vi faktiskt vill att de ska göra är inte smart.
Vill du bli av med hela problematiken får du lobba för lagförslag som endast tillåter full-transformatorer och bannar switchade nätaggregat med hänvisning till att antika cmos-kretsar går att steka om man gör ett antal handgrepps-fel.

Letar man kretsar som kan skadas av små ström-effekter i fel strömriktning finns det laserdioder som riskera avlida av att dess relativt korta ben får hänga fritt i luften. De brukar man löda först efter att man i förväg kortslutet samtliga ben via en tunn tråd.
Andra inte fullt så känsliga kretsar och man behöll ESD-skyddande skunnet kvar på kretsen tills den blivit inlödd. Då dög inte ens ESD handledsband utan det var jordade ESD-handskar som gällde.

Ytterligare alternativ som förr var ett begrepp var att "löda med spiskroken".
Spiskroken hängde på spisen och var verktyg för att öppna vedluckor så man slapp bränna sej, peta in ny ved med och peta runt i glöden och reglera draget.
Yttersta änden på spiskroken hade själva kroken. Den var utformad så att det skulle gå lyfta innersta spisringen som hade motsvarande uttag för spiskroken. Spisring är av att en spisplattas ytterdelar består av ett antal lösa järnringar och man tog bort passande antal ringar för att kastrullen skulle passa ner i hålet.

Man lödde rätt ofta när förr. Det fanns tenn och lödvatten i nästan alla hem och någon som var lödkunnig.
Främsta anledningen till behovet att löda ofta var att kaffekokare och kastrulller var av koppar som lätt ger giftig och mycket illasmakande ärg. För att slippa det förtennade man hela insidan av kärlen. Det brukade komma kringcyklande hantverkare någon gång om året och omtenna alla kastruller.

Sådant som användes mycket, där slets tennet ut eller släppte i flak ned till underliggande kopparoxid. Det hände att vissa kärl behövde repareras varje månad. Grötgrytan slets fort då man måste röra i gröten. Givetvis användes inte metall utan man rörde med grötslevar av trä för att skona tenn-ytan.
Kaffekokaren slets också fort då den stod varm hela dagarna och dess tennyto var lite svåråtkomöiga.
Fick man kopparärg i kaffevattnet smakade det riktigt illa. En mycket metallisk smak som bedövade alla andra smaker. Dp fick man omgående ta fram lödverktygen.

Vid lödning värmde man spiskroken i vedspisens glöd tills den var löd-varm,
Spiskrokens rundade yttre del passade bra att stryka ut en ny tennytta inuti kok-kärlen och spiskroken var av järn som var lämpligt material att använda istället för en mager lödpenna.

Med spiskrok som lödverktyg behövs inga kondensatorer så då är problemet löst när du ska löda CD40XX.

[MiaM]

40xx-kretsar tillverkade t.ex. på 70-talet är enormt mycket känsligare än t.ex. 74HC(T)xx-kretsar tillverkade säg t.ex. 1990 eller liknande.

Skyddsdioderna (i den mån de ens fanns i de äldsta 40xx-kretsarna) var klart sämre.

Eftersom tråden handlar om lödstationer så tänker jag specifikt på fallet med Y-kondensatorer som läcker från elnät till lödspetsen.

Jordad arbetsplats och ESD-skyddsmatta osv är givetvis utmärkt. Men ibland är jordad spets inte jättebra, t.ex. är det en extra fara ifall man arbetar med något nätdrivet. Visst är det extremt dumt att löda med nätspänning på, och det är klantigt att glömma stänga av spänningen, men vi är ju människor och gör ibland misstaq. Med andra ord så är det bra att ha ESD-skyddmässig seriemotsånd istället för direkt förbindelse med jord på lödspetsen (och andra delar, jämför även seriemotståndet till ESD-armband).