Jag skulle säga att det beror på att välståndet ökat så pass mycket. Det är helt enkelt inte lönt att bygga själv. Inte sällan kostar det mer bara i delar än att köpa färdigt. Du år utan vidare en körbar bil för 5kkr i dag. Det är en veckas lönearbete.MiaM skrev: En orsak till att sånthär dör ut är väl krångligare och krångligare regler inom åtminstone vissa områden. Jag vet inte alls hur det är med båtar, flygplan, skjutvapen o.s.v. men för motordrivna vägfordon så är det väl i princip bara cykel med elektrisk hjälpmotor man helt lagligt kan bygga idag utan några krav på tillstånd, besiktningar eller liknande.
Eller har reglerna alltid varit krångliga men samhällets kontroll att regler efterlevs hårdnat?
Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Nej, reglerna har nog stramats åt, anledningen är väl rätt uppenbar: Om folk skulle få fara omkring på vägarna med vilka hemmabyggda fordon som helst så skulle olyckorna öka, vilket skulle leda till ökade samhällskostnader.MiaM skrev: Eller har reglerna alltid varit krångliga men samhällets kontroll att regler efterlevs hårdnat?
Samhällskostnaderna för olyckor är stora. Här finns en rapport som analyserat kostnaderna 2005.
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/25604.pdf
21 miljarder kostade vägtrafikolyckorna, varav 7,9 miljarder var materiella skador.
De pengarna kan man använda till roligare saker.
Lyckas man minska olyckorna med 1% innebär det att man "sparar" 200 miljoner.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Sverige har väldigt snälla regler för amatörbyggda fordon. Så det skulle jag inte säga att är anledningen.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Ja, om man jämför med andra länder, jämför man med hur det var förr i tiden så är dom ganska stränga 
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
danei:
Men då är det snarast att "någon annan" har bestämt att det inte lönar sig att bygga själv, ungefär.
Nerre:
Det är absolut en bra poäng.
Tyvärr så ligger det väl delvis en del polulism kring reglerna, vilket väl å andra sidan är omöjligt att undvika. D.v.s. "som alla andra gör" har relativt lindriga regler, men "göra ovanligt" omfattas av hårdare regler.
Men då är det snarast att "någon annan" har bestämt att det inte lönar sig att bygga själv, ungefär.
Nerre:
Det är absolut en bra poäng.
Tyvärr så ligger det väl delvis en del polulism kring reglerna, vilket väl å andra sidan är omöjligt att undvika. D.v.s. "som alla andra gör" har relativt lindriga regler, men "göra ovanligt" omfattas av hårdare regler.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Måste bara instämma att det är ett roligt projekt att följa. Kan inte bärga mig tills videon när du gör första startförsöket. Renoverade själv en Volvo penta md1a för några år sedan.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Nu hänger jag inte med. Är man intresserad av bilar och har begränsad budget så är ett egenbygge inte ett alternativ. Det är mycket billigare att köpa något som rullar och utgå ifrån.MiaM skrev:danei:
Men då är det snarast att "någon annan" har bestämt att det inte lönar sig att bygga själv, ungefär.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Nu, ja, men så har det inte varit, det är inte så himla länge seda då arbetskraft var billlig och grejorna var dyra - när man på allvar funderade om skulle köra svarven eller 'maskinen' på 2 eller 3-skift för att den skulle betala sina egna investeringskostnader... den stora förändringen kom var när man började med arbetsgivaravgifterna på slutet av 70-talet och det var många mindre produktiva (ur företagens ögon) som åkte ut men som ändå gjorde en del viktiga saker men inte märktes (ibland fatalt) förrän när de försvann...
-
Electricguy
- Inlägg: 12480
- Blev medlem: 15 augusti 2007, 16:52:14
- Ort: Kälmä' typ..
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Off Topic'ens kungar slår till igen! 
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Ja här verkar det diskuteras både det ena och andra!
På motorfronten har det inte hänt så mycket som man kanske kunde önskat, men det går sakta framåt.
Nu har turen kommit till det bakre ramlagret som var ganska så slitet, och då det samtidigt fungerar som "packbox" så gör ett onödigt stort glapp att man riskerar att motorn suger tjuvluft.
Istället för att smälta ur lagermetallen ur den befintliga hylsan så satsar jag på att tillverka ett par helt nya hylsor istället, detta för att kunna behålla originalet oskadat.
Börjar med att borra upp ett lämpligt ämnesrör invändigt.
Sedan ett finskär invändigt.
Och samma sak utvändigt.
Och det sista steget, att sticka av biten.
51.8mm invändigt,
Och 51.815 utvändigt, borde fungera!
Men när bussningarna var klara så kom jag på att jag gjort en tabbe!
Tanken var att gjuta babbits både invändigt och på flänsen, och då måste man ha något sätt att hålla den smälta babbitsen på plats medan den stelnar.
Det bästa hade varit att svarva det i samma bit som hylsan och sedan svarva bort det efter gjutningen, men nu fick det bli en alternativ lösning med en svarvad rörbit som pressades dit och punktades fast försiktigt med TIG-svetsen för att inte lossna när man värmer hylsan.
Sedan svarvades en tapp med underdimension som ska användas som kärna vid gjutningen, tappen är svarvad något konisk för att lättare kunna lossa den när lagermetallen ska svarvas till mått.
Tappen har även en styrning för att kunna centrera hylsan.
På motorfronten har det inte hänt så mycket som man kanske kunde önskat, men det går sakta framåt.
Nu har turen kommit till det bakre ramlagret som var ganska så slitet, och då det samtidigt fungerar som "packbox" så gör ett onödigt stort glapp att man riskerar att motorn suger tjuvluft.
Istället för att smälta ur lagermetallen ur den befintliga hylsan så satsar jag på att tillverka ett par helt nya hylsor istället, detta för att kunna behålla originalet oskadat.
Börjar med att borra upp ett lämpligt ämnesrör invändigt.
Sedan ett finskär invändigt.
Och samma sak utvändigt.
Och det sista steget, att sticka av biten.
51.8mm invändigt,
Och 51.815 utvändigt, borde fungera!
Men när bussningarna var klara så kom jag på att jag gjort en tabbe!
Tanken var att gjuta babbits både invändigt och på flänsen, och då måste man ha något sätt att hålla den smälta babbitsen på plats medan den stelnar.
Det bästa hade varit att svarva det i samma bit som hylsan och sedan svarva bort det efter gjutningen, men nu fick det bli en alternativ lösning med en svarvad rörbit som pressades dit och punktades fast försiktigt med TIG-svetsen för att inte lossna när man värmer hylsan.
Sedan svarvades en tapp med underdimension som ska användas som kärna vid gjutningen, tappen är svarvad något konisk för att lättare kunna lossa den när lagermetallen ska svarvas till mått.
Tappen har även en styrning för att kunna centrera hylsan.
-
tecno
- Inlägg: 27248
- Blev medlem: 6 september 2004, 17:34:45
- Skype: tecnobs
- Ort: Sparreholm, Södermanland N 59° 4.134', E 16° 49.743'
- Kontakt:
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Tjusigt, följer med spänning på fortsättningen.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Det är en fördel att använda gjutjärn i kärnor och liknande.
Babbits fäster inte på detta.
Babbits fäster inte på detta.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Här är ett ställe där man gjuter babbits varje år http://www.llaurin.se/, kanske går att få lite tips och kanske hjälp om man förklarar vad man håller på med.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
säter: Visste inte att det inte fäste på gjutjärn, alltid lär man sig någonting nytt! 
Jag hade tänkt sota kärnan med gassvetsen för att undvika att babbitsen fäster där den inte ska.
Jag hade tänkt sota kärnan med gassvetsen för att undvika att babbitsen fäster där den inte ska.
Re: Renovering av hemmabygd inombordsmotor från 1930-talet
Nu har jag gjutit det nya lagren, och jag måste säga att resultatet är ganska bra för att aldrig gjort det tidigare.
Däremot så blev det tyvärr inte så många bilder under själva gjutningen då det visade sig att jag skulle behövt ett par extra armar för att samtidigt kunna dokumentera processen.
För att vara säker på att lagermetallen ska fästa i lagerhylsan så började jag med att ta på mig gummihandskar och stryker på ett tunt lager med tennpasta för att sedan värma hylsorna med gassvetsen.
När pastan smällt så var det bara att ta en ren trasa och torka av överflödigt tenn och flussmedelsrester, vilket ger en blank förtennad yta.
Nu har vi gjort allt för att lagermetallen ska fästa på hylsan, så nästa steg är att se till att den inte fäster på pluggen.
Det är enkelt ordnat om man har en gassvets, bara att vrida av syrgasen för att få en sotande låga som på några sekunder täcker kärnan med ett fint lager sot.
Men för att lyckas med gjutningen så krävs även någon typ av degel.
Det är visserligen inte några större krav på den då temperaturerna är relativt låga, men då jag hittade en spillbit cyllinderrör så var det smidigt att använda det
Redo att fylla degeln med lagermetall!
Letade fram en PID regulator som klarar typ-K givare för att kunna mäta temperaturen på smältan.
Här är första försöket som inte blev helt lyckat då jag både hade smällt lite lite lagermetall samt en kombination av smältans temperatur samt att inte kärnan var tillräckligt förvärmd vilket gjorde att lagermetallen inte kunde fylla ut riktigt innan den stelnade.
Men det var ganska enkelt att smälta ur den felgjutna hylsan och återanvända babbitsen, och med bättre förvärmning av kärnan och hylsan samt något högre temperatur på smältan så gick nästa försök betydligt bättre.
När båda hylsorna var gjutna så var det dags att börja med bearbetningen, första steget är att plana och svarva bort stålkragen som höll smältan på plats under gjutningen.
Blev bara ett provskär invändigt för att se hur centreringen blev, väntar med finskäret då jag måste mäta vilket mått hylsan ska få för att ge rätt axialglapp.
Däremot så blev det tyvärr inte så många bilder under själva gjutningen då det visade sig att jag skulle behövt ett par extra armar för att samtidigt kunna dokumentera processen.
För att vara säker på att lagermetallen ska fästa i lagerhylsan så började jag med att ta på mig gummihandskar och stryker på ett tunt lager med tennpasta för att sedan värma hylsorna med gassvetsen.
När pastan smällt så var det bara att ta en ren trasa och torka av överflödigt tenn och flussmedelsrester, vilket ger en blank förtennad yta.
Nu har vi gjort allt för att lagermetallen ska fästa på hylsan, så nästa steg är att se till att den inte fäster på pluggen.
Det är enkelt ordnat om man har en gassvets, bara att vrida av syrgasen för att få en sotande låga som på några sekunder täcker kärnan med ett fint lager sot.
Men för att lyckas med gjutningen så krävs även någon typ av degel.
Det är visserligen inte några större krav på den då temperaturerna är relativt låga, men då jag hittade en spillbit cyllinderrör så var det smidigt att använda det
Redo att fylla degeln med lagermetall!
Letade fram en PID regulator som klarar typ-K givare för att kunna mäta temperaturen på smältan.
Här är första försöket som inte blev helt lyckat då jag både hade smällt lite lite lagermetall samt en kombination av smältans temperatur samt att inte kärnan var tillräckligt förvärmd vilket gjorde att lagermetallen inte kunde fylla ut riktigt innan den stelnade.
Men det var ganska enkelt att smälta ur den felgjutna hylsan och återanvända babbitsen, och med bättre förvärmning av kärnan och hylsan samt något högre temperatur på smältan så gick nästa försök betydligt bättre.
När båda hylsorna var gjutna så var det dags att börja med bearbetningen, första steget är att plana och svarva bort stålkragen som höll smältan på plats under gjutningen.
Blev bara ett provskär invändigt för att se hur centreringen blev, väntar med finskäret då jag måste mäta vilket mått hylsan ska få för att ge rätt axialglapp.
