Nu börjar det bli dags att sy ihop hela förstärkaren. Det är ett flertal saker som ska beslutas och ändras.
1. Volympoten gör sig bättre på ett annat ställe i förstärkarkedjan.
2. Införa en balanskontroll
3. Beslut om Tonkontroller
4. Beslut om Linjeutgång
5. Beslut om vilka olika ingångar som skall finnas.
Volympoten flyttas och Balanskontroll införs
Som resultat av upptäckten att RIAA steget överstyrde ECL82 trioden så bestämmer jag mig för att flytta volympotentiometern och placera den före ECL82 trioden. Det är bättre att låta överstyrningen ske när slutsteget går för fullt och redan är överstyrt. Jag passar samtidigt på att införa en pot för balanskontroll.
När jag gjort det så provar jag att mäta lite frekvensgång och känslighet för att planera hur de kommande signalingångarna ska kopplas in. Då upptäcker jag att lastkapacitansen som pentodens ingångsgaller utgör är så pass hög att den påverkar frekvensgången vi höga frekvenser på ett oönskat sätt, se den röda kurvan.
Så jag börjar labba med en liten kondensator över R325 för att kompensera för detta. Sånt här labbande tycker jag är kul. Inte försöka räkna ut något utan prova sig fram. Det ger än bättre känsla för kretsen och hur den beter sig.
A. Provar först med en 470p (C302) och med R303 oförändrad på 2M2. Det ger som synes en översläng runt 4-6kHz. Inte så snyggt.
B. Hmm, men om jag samtidigt minskar effekten av kapacitansen genom att sänka värdet på R303 från 2M2 till 220k och minskar C302 till 220p. Nu blir responsen utan översläng. Men jag vill prova lyfta lite till.
C. Minskar R303 från 220k till 100k vilket jag tror jag hade som resistans inställd på volympoten när jag gjorde tidigare prov.
Nu ser det helt OK ut frekvensgångsmässigt. Kopplingen med de nya värdena ser ut såhär.
Nu är kanske balanspotentiometerns värde är lite högt men det gör ingen för det är ganska skönt att man har litet balansutslag nära potentiometers mitt för det är vanligast med ganska små justeringar. I alla fall i mina miljöer där jag ordnar högtalarna fysiska placeringar balanserat.
Tonkontroller och Linjeutgång
Sedan jag utökade scopet för denna förstärkare till att inkludera en phono-ingång så har jag haft en ide om att kanske införa även tonkontroller. Jag designade en tonkontroll på prov som blev ganska bra frekvensmässigt men signalförstärkningen är för låg totalt sett i förstärkaren för att kunna inhysa denna tonkontroll.
Med phono-steget kommer ju också frågan om inte förstärkaren borde ha en linjeutgång som kan kopplas till en inspelningsutrustning. För det krävs nog en buffertförstärkare vilket betyder en extra triod.
Att införa ytterligare ett eller t.o.m två rör känns inte tilltalade av flera skäl. Inte minst för det kommer göra förstärkaren större rent fysiskt än vad jag vill göra den.
Och Feature creep som detta måste stävjas
Nej, förstärkarens huvuduppgift är att vara en monitorförstärkare med rak frekvensgång att provlyssna andra ljudkällor med.
Ljudkällorna förväntas komma med linjenivå.
Det får styra.
Det blir ingen tonkontroll eller linjeutgång.
Valbara ingångar
Vilka ingångar skall då förstärkaren ha och hur ska dessa vara utformade?
Förstärkaren kommer i början av sin tjänstgöring vara en media anläggning i hemmet. Därför kändes denna möjlighet att ansluta skivspelare viktig.
1. RCA kontakter för phono-ingången (RIAA ingång)
2. En 3.5mm phono linjeingång på panelen möjliggör inkoppling till mobiltelefoner eller andra besökande devices.
3. RCA linje AUX1. Denna får anses som den primära funktionens ingång. Här skulle man kunna argumentera för en balanserad ingång för studiobruk men jag tror jag skippar det för att minska komplexiteten. Det finns unbal. -> bal. produkter att använda externt istället.
4. RCA linje AUX2. Den här tänker jag skulle kunna kopplas till en Bluetooth -> RCA burk. Också för besökande devices för att kunna koppla upp sig trådlöst.
Ingångars känslighet
Det finns flera olika men ändå lika sätt att definiera signalnivåer i audiosystem. Jag tänkte inte gå in på alla smakerna och aspekter här utan bara resonera fram till vilken känsligheten denna förstärkare ska få.
På 40-talet definierade man att 1mW över 600ohm skulle utgöra 0dB och kallade enheten 0dBm. 1mW över 600ohm ger en spänning på 0,775V (RMS). Senare så skippade man lasten på 600ohm men behöll signalnivån 0,775Vrms = 0dBu där "u" står för unterminated.
Denna signalnivå använder professionell utrustning i tex. ljudstudios.
Hemutrustning brukar vara designad för känslighet som är lägre än 0dBu. Oftast -10dBV. dBV är en liknade signalskala med där 1,00V utgör 0dB i stället för 0,775V
-10dBV betyder alltså 10^(-10dBV/20) = 0,316Vrms
Så denna förstärkare skall få sina linjeingångar att ha en känslighet på 0,316mVrms
ECL82 trioden behöver i denna koppling en signal på runt 1V eller lite mer för att styra ut förstärkaren fullt. Det räcker alltså inte för våra linjeingångar. Så jag väljer koppla linjeingångarna till RIAA-stegets sista rör istället. Där får man lägga en dämpsats på varje linjeingång. Det är nog helt OK och kan ju göra att man kan fintrimma ingångarna till lite olika känslighet om behov uppstår.
På så sätt kommer också linjeingångarna upplevas ge samma signalnivå som signalen från skivspelaren vilket är bra om man kopplar om mellan olika källor.
Så nu ser schemat ut såhär.
Och så här ser bygget ut
Okej, men hur låter det?
Nu har jag poppat igenom ett gäng vinylskivor och jag är mycket nöjd med ljudet.
