Fråga kring relä

[Stridfish]

Så jag kan då typ styra en lampa som är i fönstret eller julgransbelysningen

[prototypen]

Om den är klenspänning, under 50 volt och isolerat från elnätet, INTE el-nätanslutet.

Protte

[soo1]

Nu ska man säkert lyssna på dom som vet, men om jag skulle ha ett sådant relä hemma, så skulle jag mycket väl tänka mig att koppla in det i elnätet och styra en lampa. Skulle dock montera in allt i en låda och om jag skulle styra detta så skulle det bli en arduino eller esp8266 eller liknande och denna skulle då inkluderas i samma låda.

[HUGGBÄVERN]

Det här låter som tjugo frågor ....

Om jag får slänga in min femtioöring:

Har du en modul med ett relä som du inte hundra litar på och vill styra nätstpänning (230V AC), kan du låta det "minkiga" (fjuttiga) reläet styra ett större relä (industrirelä) som kanske tom styrs av samma styrspänning som det mindre (12V eller om det nu är 24V).
Jag har ett skymningsrelä som jag måste använda precis så.

För att få reläet att dra, måste jag skicka ström genom reläspolen. Har jag någon sorts styrmojäng (PIV, Arduino, RPi eller slikt), kanske utgångarnas drivförmåga är för liten och då använder jag en transistor att driva reläet.

Reläspolen är en ... spole. När man lägger en spänning över en spole reagerar den genom att skicka en strömstöt i motsatt riktning. En sådan ström kan allvarligt skada annan elektronik, alltså kortsluter man spolen för sådana "baklängesströmmar". Oftast är det tillräckligt med en diod som leder strömstöten bakvägen, men man kan använda en konding (kondensator)som blixtsnabbt leder av strömstöten.
Ett relä där man styr reläspolen med växelström får man dock använda en snubber, alltså en konding med ett motstånd i serie. Sådana finns i färdiga förpackningar.

Val av relä gör man efter den last man ska styra. Reläkontakterna ska klara strömmen som går genom kontakterna och vidare till lasten. Reläet ska klara att blockera den spänning man vill styra när reläkontakterna är öppna - man vill inte ha överslag.

[lillahuset]

Ypperligt pedagogiskt.

[BjörnO]

Val av relä gör man efter den last man ska styra. Reläkontakterna ska klara strömmen som går genom kontakterna och vidare till lasten. Reläet ska klara att blockera den spänning man vill styra när reläkontakterna är öppna - man vill inte ha överslag.

.

...och en isolering mellan spole och kontakter som är tillräcklig för att inte den högre spänningen i den styrda utrustningen ska skada styrkretsarna, eller dig själv.

[TomasL]

Samt att reläets brytförmåga är tillräcklig, för att bryta lasten.

[Stridfish]

Hur ska man kunna isolera mellan spolen och ledaren

[HUGGBÄVERN]

Tänker du INNAN du frågar, eller frågar du bara? Du ställer självklara frågor hela tiden och det känns som om du ... jag vet inte vad.

Självklara svaret på självklara frågan: Man väljer ett relä där tillverkaren sett till att isolationsmotståndet i reläet mellan spole och reläkontakter är tillräckligt stort.
Typiska reläer som isolerar bra:

[prototypen]

Hur ska man kunna isolera mellan spolen och ledaren

DU ska VÄLJA ett relä som någon designat och garanterar att det har minst 4000 volt isolationsspänning.

Titta i databladet för 37-443-32 så har det tom 6000 volt/8mm krypavstånd och en layout som gör det enkelt att göra säkra kretsar.

Protte

[Stridfish]

image.jpg

Om R1 har 820 ohm vad blir det för spänning på relät

[prototypen]

Det beror på.
Vad är det för transistor, vad är hFE, hur uppför den sig nära bottning.
Hur mycket ström drar relät?
Om vi tar ett EXEMPEL med anknytning till TRÅDEN, en BC transistor och ett 40 mA relä så kommer
transistorn bottna så det smäller om det och spänningen mellan emitter och kollektor blir 0,1 - 0,2 volt, relät får nästan hela drivspänningen.

Om vi ändrar R1 till 4,7 kΩ så kommer uppskattningsvis spänningen mellan emitter och kollektor att ligga runt 0,2 volt. dvs relät kommer att dra.

Protte

[lillahuset]

soundbrigade: Jag håller med dig.

[Stridfish]

Men hur mycket spänning blir det efter emittern

[lillahuset]

Efter emittern?