Quanton skrev:
Idag har jag funderat lite på hur regleringen med transistorn egentligen fungerar. Som jag har förstått det så ligger fördelen med denna koppling i att man slipper bränna effekt resistorn när man drar ström från aggregatet. Hur jag än vrider och vänder på det så är I & II (i mitt schema som postades tidigare) likvärdiga om man inte belastar aggregatet. Stämmer det?
Nja, det fungerar faktiskt tvärtom som du beskriver.
Koppling I:
Tänk dig att dina rör inte drar någon ström alls. Då måste den ström som rören kan dra + zenerströmmen (säg 5mA) gå genom zenerdioden. Det går då 25mA genom zenerdioden.
Om rören drar maxström, kommer 20mA att gå till rören, och 5mA genom zenerdioden. Oavsett om rören lyser eller inte kommer alltså kretsen att dra 25mA. Detta kommer inte att fungera med din zenerdiod heller, eftersom den bara klarar av 18mA.
Koppling II:
Om inte rören drar någon ström alls, kommer bara zenerströmmen på 5mA att behövas, eftersom transistorn då inte leder.
Om rören drar maxström, kommer 5mA att gå igenom zenerdioden, och 20mA genom transistorn. Här kan man bortse från basströmmen, eftersom den är så liten.
Nackdelen med I framför II är alltså att I ständigt drar 25mA, oavsett belastning. Detta kräver dessutom en mycket mer effekttålig zenerdiod (5W).