Det finns gott om färdiga tabeller vad gäller utväxlingen för olika profiler av kilremmar. Utväxlingen är även beroende på hur sliten en kilrem är och storleken på den förändringen beror i sin tur på hur stor diameter-skillnaden är på de bägge kilrems-hjulen.
Temperaturen inverkar då gummit i remmen mjuknar vid värme, varvid remmen går längre ner i spåret.
En skivtallrik är typexempel på en svängmassa som dels har egenfrekvenser men även tillsammans med fjädringsmomentet i drivremmar skapar andra resonanta frekvenser vars egenskaper kan påverka varvtalet och regelbundenheten i varvtalet, under varvet och i värsta fall skapa resonanser i och via tonarm.
En viktig faktor i sammanhanget är drivremmarnas slip vilket enklast kan uttryckas som hur mycket remmen slirar.
Det finns alltid ett visst slip, det är ett fysikaliskt villkor för att någon kraft ska överföras för denna typ av remmar.
Det är samma med en bil. Även om den accelererar sakta blir det ett visst slip mellan däck och markytan. Tillåts inget slip kan bilen inte tillföra dragkraft mellan däck och mark.
Alla flexibla remdrifter har slip. Även vanlig flatrem. När drivmotorn drar töjer sej remmen något och ökar då i längd. Om remmen driver mot skivtallrik, kommer remmen lägga sej med låg dragspänning mot tallriken eftersom motorn inte längre drar i remmen, för att efterhand få ökad spänning när den åter lämnar tallriks-hjulet, där motorn drar i remmen.
Variationen i dragspänningen påverkar remmens längd olika mycket på olika delar av tallriken vilket ger en krypande/slirande effekt.
Hur mycket remmen slirar, beror på hur mycket kraft som behöver överföras för att tallriken inte ska tappa fart.
Att remmen är flexibel i drag-riktningen är inte nödvändigtvis negativt då det är denna flexibilitet som jämnar ut drivmomentet från motorn.
Det är annars inga problem att minska detta slip. En sådan variant är kugg-rem. Den kan inte glida utefter friktions-ytorna.
Den kan fortfarande töja sej något när den befinner sej mellan skivtallrik och motor. Även denna töjning kan minskas genom att förse remmen med en armerad rygg. Sådana remmar är rätt vanliga i större industri-maskiner men finns även som ersättare till cykelkedjor. Eftersom dessa remmar inte töjer sej så mycket blir det viktigt att övervaka remspänningen för att ge rätt anliggningskraft. Det får inte vara så spänt att remmen mattas ut eller överlastar mekaniken men för slappt och remmen börjar klättra på kuggarna.
En lösning är att lägga till ett särskilt spänn-hjul för att hålla remspänningen jämn över hela remmens livslängd.
Denna lösning ser man på somliga kamremmar till bil.
På de flesta bilar är kilremmen för drivning av generator numera ersatt av en variant som kan ses som ett mellanting av kamremmen och vanligt kilrem.
Det är en bred rem med med många längsgående spår, lite som många sammansatta kilremmar och med något mindre armerad rygg.
Även gammaldags kilremmar till bil hade en rygg-armering, men det var en relativt mjuk textil-armering. Jämför bildäck, som också är armerade i gummit av textil plast eller stål-mattor.
Rundrem med särskilda friktions-räfflor i botten på hjulen samt särskilt spännhjul har förekommit där man velat ha remmens isolerande verkan från motor-ljud men ändå hög kontroll på varvtalet. Förekom bland annat i både rullbandspelare och billiga kassetbandare. Det fungerar bra när momentet är måttligt
Fyrkants-rem kan användas som billig alternativ-rem, men då bör remmen vridas 45 grader så att den i funktion lite påminner om kilrem då remmen löper i ett kilfomat spår. Placerat på plan driv-yta vill den vandra och ger mycket slip.
På "bättre" grammofoner förekommer magnetisk motorkoppling. Ger inget slip såsom en flexibel rem ger men dämpar ändå till viss del motorn oregelbundenheter från att överföras till grammofonens skivtallrik och tonarm. Det finns ett slags slip även för magnet-koppling, men av lite annan natur.
Bra val av rem-typ beror på en mängd faktorer, vilket kan vara olika från en grammofon till en annan.
Generellt ger slipen 5-10% värmeförlust av tillförd motor-effekt.
Somliga av ovan begränsningar är betydelselöst små då skivan i sej ofta är ocentrerad och tryckt ifrån mastrar som är inspelade med måttlig varvtals-noggrannhet, varför det inte finns anledning till att överdriva.
Ett av de förmodligen enklaste och billigaste sätten att skapa skivtallrik med stabilt varvtal är att göra skivtallriken tillräckligt tung men vällagrad och balanserad. Det går då bra att driva den via cykelkedja utan att det begränsar avspelningskvaliteten.
Mer om remdrift:
http://www.robotpark.com/academy/roboti ... lts-51045/
