Det kallas underhåll.
Dvs. man byter ut mot nytt efter en viss drifttid.
Hur fungerar en hiss?
Re: Hur fungerar en hiss?
Utan att det gått sönder? Visst att det ska vara en viss säkerhet på funktionen, men så mycket som SL sparar in, begär mer pengar och betalar ut massor mer till ägarna, så tror jag snarare att de låter ett 10-tal relän gå sönder innan de börjar byta ut dem 
Re: Hur fungerar en hiss?
Problemet med relästyrningar är dom relativt höga strömmar som behövs för och dra spolarna.
Så fort reläkontakterna eller hjälpkontakterna blir slitna så orkar dom inte dra efterföljande reläspolar i en sekvens, såna
fel är tålamodsprövande och hitta, dokumentationen kan vara rester av något papper i bästa fall.
PLC med LED för varje i/o är underbart och felsöka i jämförelse med relän, bara kolla och påverka varje ingång först, oftast
hittar man felet redan där.
Lägga till eller ändra en funktion ?
Bara ansluta en PC och köra ladder, klart !
Kostnad relä vs. PLC ?
Räcker med några (tid)relän eller en enda kontaktor så är man uppe i pris vad en PLC kostar.
Underhåll på relästyrningar?
Tror inte någon orkar och byta relän i förebyggande syfte, idag så får skräpet gå tills det rasar.
Kjelle
Så fort reläkontakterna eller hjälpkontakterna blir slitna så orkar dom inte dra efterföljande reläspolar i en sekvens, såna
fel är tålamodsprövande och hitta, dokumentationen kan vara rester av något papper i bästa fall.
PLC med LED för varje i/o är underbart och felsöka i jämförelse med relän, bara kolla och påverka varje ingång först, oftast
hittar man felet redan där.
Lägga till eller ändra en funktion ?
Bara ansluta en PC och köra ladder, klart !
Kostnad relä vs. PLC ?
Räcker med några (tid)relän eller en enda kontaktor så är man uppe i pris vad en PLC kostar.
Underhåll på relästyrningar?
Tror inte någon orkar och byta relän i förebyggande syfte, idag så får skräpet gå tills det rasar.
Kjelle
Re: Hur fungerar en hiss?
#Utan att det gått sönder?#
Naturligtvis.
Det gäller allt underhåll. Vare sig det är lysrör eller hårddiskar vi pratar om.
Sen kan givetvis komponenter gå sönder ändå, men detta ska då hanteras av relälogiken på ett säkert sätt.
Om ett relä hänger sig på en hiss, får den inte frihjula till källarvåningen.
Det blir snabbt stora mängder relän med relälogik.
Jag tog en titt i min svarv, som har förhållandevis simpel funktion.
204st relän, med ett tiotal kontakter på varje.
Naturligtvis.
Det gäller allt underhåll. Vare sig det är lysrör eller hårddiskar vi pratar om.
Sen kan givetvis komponenter gå sönder ändå, men detta ska då hanteras av relälogiken på ett säkert sätt.
Om ett relä hänger sig på en hiss, får den inte frihjula till källarvåningen.
Det blir snabbt stora mängder relän med relälogik.
Jag tog en titt i min svarv, som har förhållandevis simpel funktion.
204st relän, med ett tiotal kontakter på varje.
Re: Hur fungerar en hiss?
Kjelle, vad är det du försöker bevisa? 
Varför PLC ersatte relälogik för 20-30 år sedan ?
Det är ju helt irrelevant för diskussionen i tråden.
Frågan är hur man underhåller en hiss som är 100 år.
Svaret är inte "använd en PLC", så klart.
> Utan att det gått sönder?
Läser man ingenting om förebyggande underhåll i skolan nu för tiden ?
> ...idag så får skräpet gå tills det rasar.
En helt galen generallisering, så klart. Det beror helt på riskerna med
att "det rasar". En korrekt analys kommer att ge de service/underhålls
scheman som är rellevant för den aktuella anläggningen. Denna analys kan
så klart myckt väl innehålla ett totalt utbyte av hela anläggningen.
I Säters fall så kan han kanske köra "tills det rasar" och börja byta relän då.
I fallet med en gammal hiss på Östermalm så kan man så klart inte göra så.
Varför PLC ersatte relälogik för 20-30 år sedan ?
Det är ju helt irrelevant för diskussionen i tråden.
Frågan är hur man underhåller en hiss som är 100 år.
Svaret är inte "använd en PLC", så klart.
> Utan att det gått sönder?
Läser man ingenting om förebyggande underhåll i skolan nu för tiden ?
> ...idag så får skräpet gå tills det rasar.
En helt galen generallisering, så klart. Det beror helt på riskerna med
att "det rasar". En korrekt analys kommer att ge de service/underhålls
scheman som är rellevant för den aktuella anläggningen. Denna analys kan
så klart myckt väl innehålla ett totalt utbyte av hela anläggningen.
I Säters fall så kan han kanske köra "tills det rasar" och börja byta relän då.
I fallet med en gammal hiss på Östermalm så kan man så klart inte göra så.
Re: Hur fungerar en hiss?
Äsch då, lite spänning ska det väl varasäter skrev:..Om ett relä hänger sig på en hiss, får den inte frihjula till källarvåningen...
sodjan
Det känns nästan som om du är lite blåögd, jag vill inte vara negativ, men har du missat att världen gör så mycket de kan för att dra in på pengar för att allt är så "dyrt"? Givetvis är det inte samma mängd kontroller av saker och ting idag därför att det tar tid och tid är pengar. Självklart görs ju kontroller, men mycket mer sällan samtidigt som det ofta är sämre kontroller.
Vet inte om du bott i Stockholm någonting de senaste åren eller om du ens besökt oss här, men i Stockholm är alla påverkade av stress som gör att man faktiskt gör många fler fel än man gjorde förr. Eller så kanske man har krav på sig ovanifrån att man inte får kosta så mycket, vilket gör att man låter ett relä gå lite längre för att spara några tior.
Jag vill härmed inte säga att det är så överallt, men ett givet exempel är SJ som trots fel på toaletter på i stort sett ALLA X2000 vagnar, struntar i att laga dem för att det kostar pengar. De väljer istället att låta vagnarna gå så länge som möjligt och lagar bara när de verkligen blir tvungna till det, vilket inte har hänt en enda gång av de resor jag gjort de senaste 4 åren. Första klass verkar det däremot aldrig va problem med, prioriterar de första klass mån tro? Puckon!
Nu är det visserligen ingen säkerhetsgrej, men vi kan ju då istället ta flera dokumenterade exempel på när SJ istället för att sätta dit en mutter har tejpat och limmat istället då de inte fått tillstånd att köpa in fler reservdelar på grund av besparingar.
Så givetvis, det är inte så överallt, men på många, många håll.
Om du jobbar med förebyggande underhåll, TACK! Åtminstone en som man vet att det fungerar i skallen på som jobbar med service, som kan säga ifrån och fixa problem innan de uppkommer
(kanske inte korrekt formulerat, men hoppas du och alla andra tar det på rätt sätt, det är menat positivt!)Sen nej, man läser inget om förebyggande underhåll i skolan
Något som jag kan redan, men som många andra efterfrågar på kurserna är mer felsökning. När det frågas om det så säger lärarna bara "det tar vi om vi har tid med, det är inte så viktigt, eller det hoppar vi över". Så, svaret är rätt mycket nej, man ser inte till att saker ska hålla mer än när du är på plats och felsökning, det är onödigt!Re: Hur fungerar en hiss?
Sodjan:sodjan skrev:Kjelle, vad är det du försöker bevisa?
Varför PLC ersatte relälogik för 20-30 år sedan ?
Det är ju helt irrelevant för diskussionen i tråden.
Frågan är hur man underhåller en hiss som är 100 år.
Svaret är inte "använd en PLC", så klart.
> Utan att det gått sönder?
Läser man ingenting om förebyggande underhåll i skolan nu för tiden ?
> ...idag så får skräpet gå tills det rasar.
En helt galen generallisering, så klart. Det beror helt på riskerna med
att "det rasar". En korrekt analys kommer att ge de service/underhålls
scheman som är rellevant för den aktuella anläggningen. Denna analys kan
så klart myckt väl innehålla ett totalt utbyte av hela anläggningen.
I Säters fall så kan han kanske köra "tills det rasar" och börja byta relän då.
I fallet med en gammal hiss på Östermalm så kan man så klart inte göra så.
Mitt inlägg var i första hand svar på prototypens inlägg i denna tråd.
Jobbar du själv med underhåll ?
Tror du hissar går med 100 årig teknik idag ?
Tror du verkligen det finns service/underhållsscheman som följs av fastighetsägare idag, läs kostnad
Många gånger måste fastighetsägaren hotas av vite innan det händer något.
Kjelle
Re: Hur fungerar en hiss/ett signalställverk?
Så här ska det se ut, Ställverk65 skapelsens krona:
Varje grå reläsats styr ett visst objekt. Kan vara en signal, en växel eller en plankorsning. Satserna sitter ihop precis som objekten dom styr medhjälp 40poliga kablar ett väl definierat gränssnitt.
Relästatsen är generell, anpassningar mot verklighet sker med hjälp av byglar i stativet, visst slösar med funktioner som inte kanske används, men det kan man ta då, projektering, granskning, byggnation och och felavhjläpning kan seke med större effektivitet mot om det hade varit friförbundet.
Kruxet med signalställverk är vallideringen, hur kan vi se till att det alltid uppförsig åt det säkrare hållet?
Från början var det lätt, på mekaniska ställverk var det ett hack i en linjal, hacket kan inte uppstå av sig själv.
Sen utvecklade man elektromekaniska ställverk. Med reläer, säkerhetsreläer, reläer där slutande och brytande kontakter inte kan leda samtidigt. Man måste använda naturkrafter för att bringa relät i opåverkatläge (gravition är en favorit), fjädrar kan gå av. Man använder kontaktsilver i kontakterna för att hålla lorten borta. Dessutom ställs krav på kontaktrörelsen för att gnugga bort oxidskitet.
Med hjälp av projekteringsregler ser man till att projektören följer dom reglerna som krävs för att konstruktionen ska hålla, när projekteringen är gjord tar granskaren över, hans jobb är att se till att projektören inte har slappat på jobbet. Sen följer utterligare steg med kontrollpersoner/funktioner inann anläggning kan tas i bruk. Samma kedja av funktioner sätts i verket så fort anläggningen ska ändras: Att vid felavhjälpning konstruera om kretsen är bara att glömma, man får byta till annan kontakt på samma relä, det är allt.
Med datorernas intåg vart det mera kompilcerat, hur vet man att en dator gör som man tror?
Efter ett tag utkrisralliserades två skolor, diversifierad mjukvara och och diversifierad hårdvara
Mjukvaruvarianten bygger på att man har två ställverksprogram som löper i samma dator, programmen är gjorda av olika programmerings lag, i ett av programmnen inverterar man och ibland spegelvänder man varibelerna. Båda programen skickar resultatet av beräkningen till utdelen som styr objektet. Där jämförs beräkningarna, stämmer dom så kommer objektet att aktiveras.
Hårdvaruvariteten bygger på att man har ett väldefinierat program som är noga kontrollerat mot specifikiationen, detta program körs på 2 eller 3 identiska hårdvaruplattformar, minst två av datorerna ska komma till samma resultat (kallas gärna 2av2 eller 2av3). Skulle så vara fallet är det bara att skicka ut det till utdelen.
Rätt stora ställverksprojekt har blivit försenade pga av vallideringsproblem.
Varje grå reläsats styr ett visst objekt. Kan vara en signal, en växel eller en plankorsning. Satserna sitter ihop precis som objekten dom styr medhjälp 40poliga kablar ett väl definierat gränssnitt.
Relästatsen är generell, anpassningar mot verklighet sker med hjälp av byglar i stativet, visst slösar med funktioner som inte kanske används, men det kan man ta då, projektering, granskning, byggnation och och felavhjläpning kan seke med större effektivitet mot om det hade varit friförbundet.
Kruxet med signalställverk är vallideringen, hur kan vi se till att det alltid uppförsig åt det säkrare hållet?
Från början var det lätt, på mekaniska ställverk var det ett hack i en linjal, hacket kan inte uppstå av sig själv.
Sen utvecklade man elektromekaniska ställverk. Med reläer, säkerhetsreläer, reläer där slutande och brytande kontakter inte kan leda samtidigt. Man måste använda naturkrafter för att bringa relät i opåverkatläge (gravition är en favorit), fjädrar kan gå av. Man använder kontaktsilver i kontakterna för att hålla lorten borta. Dessutom ställs krav på kontaktrörelsen för att gnugga bort oxidskitet.
Med hjälp av projekteringsregler ser man till att projektören följer dom reglerna som krävs för att konstruktionen ska hålla, när projekteringen är gjord tar granskaren över, hans jobb är att se till att projektören inte har slappat på jobbet. Sen följer utterligare steg med kontrollpersoner/funktioner inann anläggning kan tas i bruk. Samma kedja av funktioner sätts i verket så fort anläggningen ska ändras: Att vid felavhjälpning konstruera om kretsen är bara att glömma, man får byta till annan kontakt på samma relä, det är allt.
Med datorernas intåg vart det mera kompilcerat, hur vet man att en dator gör som man tror?
Efter ett tag utkrisralliserades två skolor, diversifierad mjukvara och och diversifierad hårdvara
Mjukvaruvarianten bygger på att man har två ställverksprogram som löper i samma dator, programmen är gjorda av olika programmerings lag, i ett av programmnen inverterar man och ibland spegelvänder man varibelerna. Båda programen skickar resultatet av beräkningen till utdelen som styr objektet. Där jämförs beräkningarna, stämmer dom så kommer objektet att aktiveras.
Hårdvaruvariteten bygger på att man har ett väldefinierat program som är noga kontrollerat mot specifikiationen, detta program körs på 2 eller 3 identiska hårdvaruplattformar, minst två av datorerna ska komma till samma resultat (kallas gärna 2av2 eller 2av3). Skulle så vara fallet är det bara att skicka ut det till utdelen.
Rätt stora ställverksprojekt har blivit försenade pga av vallideringsproblem.
Re: Hur fungerar en hiss?
Tågställverk ?
Måste vara det som nämns på nedanstående länk, intressant.
http://jorgen.naslund.skvadern.kund.rik ... llverk.htm
Kjelle
Måste vara det som nämns på nedanstående länk, intressant.
http://jorgen.naslund.skvadern.kund.rik ... llverk.htm
Kjelle
Re: Hur fungerar en hiss?
Jodå det är samma, den illustrationen över spårplanen i Bredaryd på den länkade sidan har jag ritat
Re: Hur fungerar en hiss?
Du har aldrig åkt hiss i Electrum i Kista, det hör jag detKjelle skrev: Du skojar va ?
Har aldrig sett en PLC "spåra" ur, våra hissar på jobbet har fått PLC för länge sedan p.g.a kass relästyrning.
Är det något som kan spåra ur så är det relän.
På den tiden KTH bedrev utbildning på riktigt i Electrum så fanns det nån kurs i styrsystem, och en av uppgifterna var att konstruera ett hissstyrsystem som fungerade bättre än det som satt i hissarna i byggnaden, professorn i fråga som höll i kursen konstaterade torrt "..Vilket inte är speciellt svårt".
..Dock så byttes styrsystemen i hissarna ut för nåt år sedan, men det fungerar fortfarande uselt, men kanske inte lika uselt.
Re: Hur fungerar en hiss?
Att jag kör med den principen betyder ju inte att jag är ovetande om det rätta sättet.sodjan skrev:I Säters fall så kan han kanske köra "tills det rasar" och börja byta relän då.
I fallet med en gammal hiss på Östermalm så kan man så klart inte göra så.
Halvorsen:
Hur är det förebyggande underhåll på ställverk?
Görs det revisioner liknande som på lok?
Re: Hur fungerar en hiss?
Och det finns ju inte ett enda "rätta sättet", därav parallellen mellan
din svarv och t.ex en hiss i ett hus med pensionärer.
Det är alltid en avvägning mellan kostnaderna för underhållet mot
kostnaderna/konsekvenserna/riskerna med ett stillestånd.
din svarv och t.ex en hiss i ett hus med pensionärer.
Det är alltid en avvägning mellan kostnaderna för underhållet mot
kostnaderna/konsekvenserna/riskerna med ett stillestånd.
