Gitarrförstärkare - fel på tremolo - första hjälpen

[Oskar]

Finfint!

Kom att tänka på det här...

These go to eleven!

/Oskar

[überfuzz]

Nu har jag testat den, den 'distar' på ena kanalen...

1. NORMAL kanalen låter ljuvligt
2. VIBRATO kanalen distar ifall volymkontrollen höjs över ca 7.
3. Byte av reverb-rör och/eller tremolo-rör påverkar inte distorsionen.
4. Reglagen, 0 - 10, till tremolot och reverbet påverkar inte hur förstärkaren distar.
5. Det spelar ingen roll ifall tremolot, reverbet är av eller på.

Jag skulle verkligen uppskatta lite visa ord innan jag sprättar upp förstärkaren, igen. Felet borde väl stå att finna i reverb-, tremolo-kretsen? Annars hade väl även normal kanalen distat..?

Det är klurigt att leta efter det här felet när man sitter med förstärkaren i en lgh... Det är ju nästan (inte) värt att bli vräkt för att fixa det.

[Oskar]

Hej igen über

Nu är jag bortrest över helgen, och har bara sporadisk tillgång till EF. Men vi får se om jag hinner svara mer.

Ser att du har fixat ett annat schema, det såg välldigt mycket bättre ut!

När du säger vilka kontroller som påverkar och inte påverkar disten, hänvisa till schemat med beteckning på potentiometrarna. Ex. R52. Komplettera ditt föregående inlägg med den informationen, så att det blir tydligare. Jag vet ju lite och ingenting om förstärkaren och gitarrspelande, utan kollar bara på schemat.

Tremolo + reverbkanalen har ju förutom krestar för de respektive "effekterna", oscillator för tremolo och drivkrets för reverbet, en egen signalväg med tonkontroller och allt, ända fram till fasvändaren innan slutrören. Utan att veta vilka kontroller som påverkar kan det i princip vara vart som helst i kanalen som det distar.

Skicka din 1 - 5 lista igen, men för in beteckningar från schemat vad kontrollerna heter där.

/Oskar

[überfuzz]

Ehh... så du gillar inte gitarristbeteckningar.

Det är endast R36 som får förstärkaren att 'dista' fult. Förstärkaren sprakdistar mellan 7 och MAX på R36. Skulle tippa på att det motsvarat ca 70 till 100%. Inget a de andra potentiometrarna eller switcharna, ehh R:en , tycks påverka fultdisten.

Off topic: Vi gitarrister gillar mycket olika typer av distorsion, men inte all...

[Oskar]

Såja, nu klarnade det

Gillar och gillar, det blev så mycket tydligare med schemabeteckningen bara. Helt O.T så är det nån slags dröm jag har att lära mig spela lite elgura. Den dagen måste jag ju förstås bygga en rörförstärkare

Tillbaks till ditt problem då.

Kan det vara själva potentiometern R36 som glappar och därför distar det?

Eftersom det är R36 som påverkar om det distar eller ej, tycker jag ju att felet borde vara i kretsarna som ligger "bakom" den. Tyvärr blir det ju hela reverbkanalen utom försteget direkt på ingången då...

Kolla spänningar kring V2B, V4B, V3, V4A. Distorsion beror på att någon del av förstärkaren inte arbetar linjärt, kan exempelvis bero på att ett rör har för låg anodspänning och vid högre signalnivåer "orkar" inte röret följa insignalen utan det klipper. Sådant kan drivande motstånd ställa till med. Exempelvis R23 kanske har drivit upp till 300k i stället för 100k.

Kopplingskondensatorer i signalvägen i rörförstärkare har en besvärlig tendens att börja läcka och släppa igenom DC. Ju större värde på kondensatorn samt ju större potentialskillnad mellan kondensatorns "ändar", desto större "risk" att den läcker är min erfarenhet. Exempelvis C13 skulle kunna läcka någon V och därmed sabba den negativa förspänningen på V4B. Röret kan, beroende på hur mycket positiv spänning kondensatorn matar in på gallret, antingen helt bottna och knappast reagera på signaler in på gallret, eller så ligger det på gränsen av det linjära området och vid starkare signaler så klipper det. Vid spänningsmätningar i förstärkaren visar sig detta som låg anodspänning och högre spänning över katodmoståndet, eftersom det går mer ström än vad som är tänkt genom röret.

Läckande kopplingskondingar som sitter in på gallren i röförstärkare kan ställa till med en del otrevliga saker. Det är ju naturligtvis inte bra för rören eftersom det kan börja gå för mycket ström genom dem. Speciellt i slutsteget kan detta ställa till med dyra haverier. C1 och C2 i din förstärkare exempelvis. Vad händer om de börjar läcka? Slutrören vill ju ha en ganska kraftig negativ förspänning, en läckande C1 eller C2 skulle lätt kunna förstöra förspänningen så pass så att slutrörens anodplåtar börjar glöda på grund av överström! Det är god rörreparpraxis att byta kopplingskondingarna innan slutrören i gamla prylar i förebyggande syfte.

Hur ser kopplingskondensatorerna ut? Är de av typen som har en tämligen geggig vaximpregnering är faktiskt det bästa att byta ut varenda en! Det är mer regel än undantag att de läcker. Fota gärna hela undersidan på chassit och lägg upp en länk till en högupplöst bild.

/Oskar

[überfuzz]

Idag tog jag förstärkaren till replokalen och mixtrade med den.

Distorsionen under lupp
En sträng, sinusvåg, distade förstärkaren om volymen var 8 till 10 på vibrato-kanalen. Nu hade jag möjlighet att lyssna noga utan att riskera att bli vräkt. Det visade sig att disten uppträdde först efter några tiondels sekunder. Det fick mig att misstänka konduktans mellan sladdar och/eller konduktans mellan sladdar och chassi.

Hands dirty
Jag sprättade upp förstärkaren och petade runt lite. Det var några jordningar som såg sisådär ut. I samband med att jag lödde om dem möblerade jag om lite till bland sladdarna.

Resultat
Disten försvann nästan helt. Förstärkaren har två ingångar på varje kanal och endast den odämpade distade minimalt vid full effekt. Ett vant öra hör det, men volymen är så fruktansvärt hög att det är svårt att upptäcka.

Nu ska jag spela på tisdag igen och hoppas på att förstärkaren mår fint då... Jag tänkte försöka filma med bra mick då också.

[überfuzz]

Oskar - Jag ska kolla spänningarna du skrev om. Så fort jag får tid att öppna upp förstärkaren igen. Komponenterna i kortet är nya... nästan alla i alla fall.

[überfuzz]

I fredags skrev jag en tenta, komplex analys, och igår tog jag mig an förstärkaren. Jag beslöt mig att börja från scratch. Sagt och gjort jag börjar flippa rör fram och tillbaka. När jag kör en rokad mellan v1 och v2 hamnar oljudet i första kanalen i stället för andra. What the f--k!!!

Nu med nytt rör på plats låter den gudomligt. Frågan som kommer dröja sig kvar hos mig är, vad var fel från början?

Min gissning på förlopp: Det är fel på förstärkaren. När jag först kollar rören är de ok. Under det att jag fixar och donar med förstärkaren snubblar jag över felet och rättar till det. Tyvärr blir ett av rören dåligt under tiden jag pillar med förstärkaren. Så i mina öron har felet aldrig justerats.

Kod: Markera allt

while($sök_fel == TRUE)
{
   if($missljud_kvar == TRUE;)
   {
      $überfuzz_tror_att_det_är_fel_på_förstärkaren = TRUE;
   }
   if($überfuzz_tror_att_det_är_fel_på_förstärkaren == TRUE;)
   {
      $sök_fel = TRUE;
   }
   
}

Nu pga av att jag inte riktigt kommer ihåg vad jag gjort börjar jag alltså om och hittar felet efter några minuter...

*Både glad och förbryllad.*

[Oskar]

Det är knepigt med sådana här fel. Låter som ett väldigt underligt sätt för ett rör att haverera på. Skillnader i spänningar och strömmar kring rören i drift kan säga en del (jag tänker jämförande mätningar på hur det "trasiga" respektive "nya" röret arbetar i förstärkaren). Exempelvis om det "trasiga" röret har högre spänningar på anoderna betyder det att det går mindre ström genom det = sämre emission. Små skillnader blir det naturligtvis, men går det till exempel bara hälften så mycket anodström genom det gamla röret jämfört med det nya kan man nog med säkerhet säga att det nåt vägs ände och har dålig emission.

Det skulle vara något komponentfel kring röret som gjort att det fått arbeta för hårt och därmed fallerat i förtid, så att kolla upp spänningarna kring röret kan ändå vara bra.

Har du någon gång provat vicka på rören i deras socklar under tiden som förstärkaren körs? En möjlighet är att röret hade dålig kontakt i sockeln pga oxid. Om man vickar eller knackar på rören lite lätt brukar man höra att det knastrar, då är det oxid på rörpinnarna eller i sockeln! Det "trasiga" röret skulle om så var fallet, gå att laga om du rengör pinnarna. Sockeln rengörs mha kontaktspray och att plugga in och ur ett rör ett antal gånger för att "motionera" bort oxid. Rörpinnarna kan man också behandla med kontaktspray, men även gärna kombinera med någon form av skrubbande. Suddgummi har jag hört skall vara bra, det tar med sig oxidlagret bort från pinnen, men jag har aldrig provat. Stålull skulle kanske funka. Jag kör med en "tandborste" med mässingborst och kontaktspray som tandkräm

[überfuzz]

Mja, spänningarna kring röret är enligt schemat, plus minus någon %.

Det är underligt, jag har testat röret på lite olika sätt efter att jag upptäckte felet. När röret är kallt spelar det bra, sen efter 5-7min börjar det bete sig illa. En annan sak som jag inte begriper mig på är hur oljuden kan vara så lika. Med reservation för att mina 'gyllene öron' förleder mig.

[Oskar]

Generellt sett är "småsignalrören" otroligt hållbara och rörfel är ovanliga. Om det inte föreligger något komponentfel i apparaten där rören används som gör att rören arbetar över max-data d.v.s.

Slutrör och likriktarrör har däremot större tendens att haverera. Likriktarrör blir antingen "gasiga" (överslag och blixtfyrverkeri innuti röret) eller tappar allt eftersom emission och ger till slut för låg likriktad spänning ut. Slutrören tappar succesivt emission och förstärkaren distar till slut även på låg volym.

Men verkar det fungera bra så är det väl bara att lira på

Förresten, du hade lovat ljud / filmklipp tidigare i tråden

[überfuzz]

Nu har tänkte på en sak, rätt mycket. Du nämnde spänningar i förstegsrören. De är ju bra mycket högre än jag sett i andra förstärkare. Ca 360 V anodspänning, 100k anodmotstånd och 1,5k katodmotstånd. (Samma i alla 12ax7 steg.) Arbetslinjen ligger ju rätt högt då. Eller..? Det tycks iofs vara så de, Fender, designade förstärkaren. Vad jag förstår la de arbetslinjen högt för att få ett rent ljud, men hur högt kan man lägga den innan den börjar distar åt andra hållet, så att säga? Saken nu är just att jag tycker att den distar lite tidigt, utan att vara speciellt pressad alltså. Disten är dessutom ganska fyrkantigt. Inte följsam som jag tycker att rör ska vara. Kan jag hitta det i försteget eller i slutsteget? Påverkar Bias-inställningen mycket?

Jag postar en ny tråd med en förfrågan om något fiffigt program där man kan testa olika värden och se vad man får för arbetslinje etc med olika spänningar/resistorer.

Film har jag helt glömt bort. Jag ska ta tag idet. Vill kolla om jag kan justera hur den distar först.

[Oskar]

Ligger det verkligen 360V på själva anodpinnen? Det är inte 360V "före" (potentialmässigt sett) anodmotståndet?
Vi tar V1A som exempel. När du får 360V, mäter du på punkten "D", eller på punkten "1" direkt på anoden? Viktigt är också att mäta först när alla rör i förstärkaren är varma, se nedan.

Nu blir det lite förklaringssvammel.
Signalen på rörets galler får strömmen genom röret att ändras, och då ändras spänningsfallet över anodmotståndet. Alltså uppstår en varierande spänning på anoden. Ett korrekt dimensionerat anodmotstånd är avgörande för att få rätt förstärkning. Utan motstånd på anoden blir det ingen förstärkning alls, eftersom spänningen på anoden inte kan ändras!
Spänningen direkt på anodpinnen är intressant också eftersom det säger en del om hur röret arbetar. Är spänningen lika (återigen V1A som exempel) på "D" som i "1" går det ingen ström genom röret, något är väldigt fel! Om du sätter en voltmeter från jord och till anoden så ser du till en början en väldigt hög spänning (den obelastade spänningen direkt från anodnätdelen). När sedan slutrören går igång och börjar dra ström sjunker spänningen först lite, kanske 50V. När sedan det rör som du mäter anodspänningen på går igång sjunker spänningen ytterligare. Omkring 100 - 200V skulle jag säga är vanligt vid anodpinnen på ett ECC83.

Ett vettigt arbetande rör har ett ordentligt spänningsfall över anodmotståndet, ofta nära halva den tillförda spänningen (via "D" alltså). Samt en negativ spänning på gallret relativt katoden. Sätt jordpinnen på multimetern på katoden, pluspinnen på gallret. Omkring -1 till -3V är vanligt för ett ECC83.

EDIT:
Felskrivning - stod: "Omkring -1 till -33V är vanligt för ett ECC83."

[überfuzz]

Nä... Så här alltså.

360 V
100 k anod
270 V har jag för mig
ECC83
1,5 k katod

[überfuzz]

Jag antar att jag får ta och mäta mig igenom förstärkaren igen. Någonstans har jag skrivit ner alla värden men var är de nu? Jag vet inte riktigt vad de olika spänningarna/mätpunkterna heter. Här kommer bild som förklarar bättre. Är den här arbetspunkten ok?
Motstånd på anoden - 100kOhm
Motstånd på katod - 1,5kOhm
Matad spänning - 360V