Det var även en bra förklaring av loopen tyckte jag.
(Stod totalt still för mig i skallen igår jag var tvungen att plocka fram en gammal antenn sedan innan det lossnade i skallen... )
Märklig antenn
-
Mizzarrogh
- Inlägg: 22252
- Blev medlem: 10 september 2006, 12:32:49
- Ort: Somewhere over the rainbow... (Hälsingeskogen)
Re: Märklig antenn
Det var en utmärkt och lättbegriplig förklaring!
Det var även en bra förklaring av loopen tyckte jag.
(Stod totalt still för mig i skallen igår jag var tvungen att plocka fram en gammal antenn sedan innan det lossnade i skallen... )
Det var även en bra förklaring av loopen tyckte jag.
(Stod totalt still för mig i skallen igår jag var tvungen att plocka fram en gammal antenn sedan innan det lossnade i skallen... )
-
alexanderson
- Inlägg: 978
- Blev medlem: 18 januari 2017, 14:59:43
Re: Märklig antenn
Med en logperiodisk antenn går det väl att få både bandbredd och förstärkning. Men en logperiodisk antenn är ju inte någon resonant antenn. Logperiodiska antenner används för TV-mottagning. De är dock mindre vanliga än gitterantenner och bredbandiga yagis, varför ?
Har dock aldrig sett någon som använder en "cubical quad" för TV-mottagning varför ?
Ytterligare en fråga vad händer om jag anpassar varannan direktor för 174 MHz och varannan för 230 MHz ?
Re: Märklig antenn
>Med en logperiodisk antenn går det väl att få både bandbredd och förstärkning.
Det gäller samma för logaritmiska antenner att man kan inte öka riktgain utan att det kostar bandbredd eller tvärs om och dessa antenner är hårt begränsade vad gäller max möjligt riktgain.
Naturligtvis gäller generella begränsningar och egenskaper för olika antenntyper.
Logperiodisk antenn utmärks av att det går åstadkomma stor bandbredd och ett begränsat riktgain.
Konsumentantenn med mer än fyra element har sällan ett gain över 8 dBi vilket kanske är dugligt för behovet men det går åt mindre antal antenn-element för att åstadkomma en Yagi med mer än 8 dBi över UHF-bandet.
Teoretiskt kan man nå ett snäpp över 10 dBi med en logperiodisk antenn för dess central frekvenser men det är svårt att nå dit i praktiken. Räkna med 2 dB sämre resultat för en konsumentantenn.
Är riktgain en viktig faktor finns andra antenntyper men är stor bandbredd viktigare. Vill man ha än högre gain med bred bandbredd är ett möjligt alternativ olika horn, Vivaldi-antenn mm. men alla antenntyper har sina för och nackdelar, gäller även horn. Funnes det en antenntyp som var bättre för både gain och bandbredd så skulle det inte finnas en marknad för övriga typer av antenn.
Men en logperiodisk antenn är ju inte någon resonant antenn.
Jo det är den. Man kan se det som att den består av ett antal halvvågs dipoler i array där varje dipol arbetar inom sitt resonanta frekvensområde.
Varje dipol utnyttjar övriga dipoler som reflektor och direktor vilket ger ett begränsat gain. Första och sista dipolerna på den logperiodiska antennen får dock klara sej utan antingen reflektor eller direktor varför gainet för dessa frekvenser är lägre.
>Har dock aldrig sett någon som använder en "cubical quad" för TV-mottagning varför ?
Om du menar i utbyte mot dipol i en Yagi-Uda?
Det blir oftast sämre resultat än för en enklare dipol ur TV-synpunkt. Visserligen kan man vinna 1-1.5 dB gain men det blir en mer kritisk och smalbandigare antenn. TV-antenner ska ofta ge jämnt gain över ett helt frekvensgain. Cubical quad är det jag beskrev ovan som helvågs loop och där bifogade impedanskurvorna visade att impedansen snabbt far iväg när man kommer utanför centerfrekvensen.
>Ytterligare en fråga vad händer om jag anpassar varannan direktor för 174 MHz och varannan för 230 MHz ?
Beror på vad och hur man gör saker.
För Yagi-Uda så är det inte helt ovanligt att man kombinerar två antenner avsedda för helt skilda frekvensområden, t.ex. VHF och UHF på en och samma antennbom där var och en har direktorer för sitt frekvensområde eller kan man designa för två dipoler, ovan varandra eller efter varandra. Eftersom placering och längd skiljer rätt mycket vid mer skilda frekvensområden stör antennelementen varandra mindre än när spröten är nära lika långa för bägge frekvenserna.
Däremot så går det inte placera resp element i varannan-form. Högre frekvenser vill ha direktorerna tätare.
174 och 230 MHz är allt för nära varandra frekvensmässigt så där blir det komplicerade konsekvenser i designen om olika direktorer inte ska störa varandra. Troligen för man sämre prestanda än att designa en antenn med centerfrekvens 200 MHz och med bandbredd nog för att ge behövda egenskaperna för bägge frekvenserna.
För t.ex. slitsade vågledar-antenner är det i princip möjligt att placera slitsarna i varannan-konfiguration för två frekvensområden men ser ingen vits med detta och vågledare för 174MHz blir en rätt klumpig sak.
Nedan visar en vågledar-antenn som typiskt matas av en monopol och mastbommen är vågledare, dvs aktuella radiovågor transporteras inuti bommen och slitsarna motsvarar inverterade halvvågs dipol-antenner.
Det gäller samma för logaritmiska antenner att man kan inte öka riktgain utan att det kostar bandbredd eller tvärs om och dessa antenner är hårt begränsade vad gäller max möjligt riktgain.
Naturligtvis gäller generella begränsningar och egenskaper för olika antenntyper.
Logperiodisk antenn utmärks av att det går åstadkomma stor bandbredd och ett begränsat riktgain.
Konsumentantenn med mer än fyra element har sällan ett gain över 8 dBi vilket kanske är dugligt för behovet men det går åt mindre antal antenn-element för att åstadkomma en Yagi med mer än 8 dBi över UHF-bandet.
Teoretiskt kan man nå ett snäpp över 10 dBi med en logperiodisk antenn för dess central frekvenser men det är svårt att nå dit i praktiken. Räkna med 2 dB sämre resultat för en konsumentantenn.
Är riktgain en viktig faktor finns andra antenntyper men är stor bandbredd viktigare. Vill man ha än högre gain med bred bandbredd är ett möjligt alternativ olika horn, Vivaldi-antenn mm. men alla antenntyper har sina för och nackdelar, gäller även horn. Funnes det en antenntyp som var bättre för både gain och bandbredd så skulle det inte finnas en marknad för övriga typer av antenn.
Men en logperiodisk antenn är ju inte någon resonant antenn.
Jo det är den. Man kan se det som att den består av ett antal halvvågs dipoler i array där varje dipol arbetar inom sitt resonanta frekvensområde.
Varje dipol utnyttjar övriga dipoler som reflektor och direktor vilket ger ett begränsat gain. Första och sista dipolerna på den logperiodiska antennen får dock klara sej utan antingen reflektor eller direktor varför gainet för dessa frekvenser är lägre.
>Har dock aldrig sett någon som använder en "cubical quad" för TV-mottagning varför ?
Om du menar i utbyte mot dipol i en Yagi-Uda?
Det blir oftast sämre resultat än för en enklare dipol ur TV-synpunkt. Visserligen kan man vinna 1-1.5 dB gain men det blir en mer kritisk och smalbandigare antenn. TV-antenner ska ofta ge jämnt gain över ett helt frekvensgain. Cubical quad är det jag beskrev ovan som helvågs loop och där bifogade impedanskurvorna visade att impedansen snabbt far iväg när man kommer utanför centerfrekvensen.
>Ytterligare en fråga vad händer om jag anpassar varannan direktor för 174 MHz och varannan för 230 MHz ?
Beror på vad och hur man gör saker.
För Yagi-Uda så är det inte helt ovanligt att man kombinerar två antenner avsedda för helt skilda frekvensområden, t.ex. VHF och UHF på en och samma antennbom där var och en har direktorer för sitt frekvensområde eller kan man designa för två dipoler, ovan varandra eller efter varandra. Eftersom placering och längd skiljer rätt mycket vid mer skilda frekvensområden stör antennelementen varandra mindre än när spröten är nära lika långa för bägge frekvenserna.
Däremot så går det inte placera resp element i varannan-form. Högre frekvenser vill ha direktorerna tätare.
174 och 230 MHz är allt för nära varandra frekvensmässigt så där blir det komplicerade konsekvenser i designen om olika direktorer inte ska störa varandra. Troligen för man sämre prestanda än att designa en antenn med centerfrekvens 200 MHz och med bandbredd nog för att ge behövda egenskaperna för bägge frekvenserna.
För t.ex. slitsade vågledar-antenner är det i princip möjligt att placera slitsarna i varannan-konfiguration för två frekvensområden men ser ingen vits med detta och vågledare för 174MHz blir en rätt klumpig sak.
Nedan visar en vågledar-antenn som typiskt matas av en monopol och mastbommen är vågledare, dvs aktuella radiovågor transporteras inuti bommen och slitsarna motsvarar inverterade halvvågs dipol-antenner.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
