Pinkevin:
På beskrivningen så skulle det kunna vara det.
"som din far lider av?"
och jag, och min ena bror, och min farfar, och en avlägsen släkting. Säkert fler.
Oftast har jag inga problem med det, men jag känner ändå av det periodvis.
Det är alltid efter att musklerna fortfarande är aningen spända efter att ha ansträngs mer.
Löda kan ibland vara en stor utmaning, även hålmonterade motstånd.
Men det är bara att härda ut så går det över.
(Annars klarar jag t.ex klicka ut lodpasta på små paddar med förstoringsglas.)
Det går även att lära sig att hantera det. T.ex när man ska få till vibrato på stränginstrument
eller upprepade gånger trycka ner tangenter på en synth.
("If you can't beat them, join them" är ett av mina favoritordspråk.)
Sedan är det förstås lite psykologiskt också, hos mig åtminstone.
Tänker man på att man kan vara darrig så blir det ju inte bättre direkt.
Under fikapauserna på teatern har det många gånger varit svårt att lyfta kaffekoppen.
Men sedan jag fick reda på den primära orsaken så har det gått utmärkt.
Därför berättade jag detta så att fler kan få en aha-upplevelse och kanske åtminstone slippa det värsta.
Det är ingen dum överraskning direkt om man känt av det i närmare 30 år..
Sedan är det förstås kul att avdramatisera/avväpna det hela genom att berätta öppet om det.
