Ang; Ericsson STEP/ONE

[MiaM]

Nja, det fanns också ett par format som blev omoderna redan i början på 80-talet, 160k, 180k och 320k för stenålder-dos-enkelsidigt, modernare dos men enkelsidigt och stenålders-dos dubbelsidigt.

Mjukvaran förstår ingen direkt skillnad mellan en 5,25"-diskett och en 3,5"-diskett, åtminstone inte på DD-disketter. Det gick alltså rätt bra att ansluta en 5,25" 80-spårs DD-drive och konfigurera datorn så att den tror att det är en 3,5"-diskdrive, och köra 720k på sådana disketter.

Så, ifall det är 80-spårsdiskdrives i step/one så kan man ansluta en sån drive till en PC och confa den som en 3,5" 720k-diskdrive och med lite tur läsa/skriva disketterna.

[Bittämjaren]

Det finns ett kommando att lägga in i CONFIG.SYS filen som ställer om driven till valfritt antal sektorer cylindrar och sidor (nåväl ganska valfritt) så du behöver inte lura datorn

DRIVPARM=/D:number [/C] [/F:factor] [/H:heads] [/I] [/N] [/S:sectors] [/T:tracks] (gäller MS-DOS)

Jag lyckades ändra ändra en drive till att läsa disketter från PG675 med studos (Siemens) utan läsfel men sen skulle man begripa vad som stod i disketten också.

[blueint]

Sedan gäller det för nästa användare att lyckas gissa fram vilka inställningar du gjort i blindo..

[MiaM]

I blindo?

[blueint]

Att veta vilka parametrar som använts på en okänd floppy är kanske inte trivialt. Ev så lagrar FAT detta men jag skulle inte räkna med det.

[Gizmo]

Men tillbaka till STEP/ONE. Om man ska köra CP/M så krävs det en Z80-processor (eller derivat av den). Men DOS fanns väl bara för X86 ?
Betyder det att maskinen med andra ord hade två processorer?

Minns inte mer än den bärnstensfärgade skärmen. Och DOS, minns inget av CP/M

[ajje]

Det var inte CP/M-86 då? Samma som i Compis.

[Platis]

Men tillbaka till STEP/ONE. Om man ska köra CP/M så krävs det en Z80-processor (eller derivat av den). Men DOS fanns väl bara för X86 ?
Betyder det att maskinen med andra ord hade två processorer?

Jag är också nyfiken på detta med cp/m! Men det sitter bara en processor, en 8088:a!

Datorn är uppbyggd av i princip vanliga standardkretsar(1983)

CPU 8088
Grafik 6845 (finns även en outnyttjad ljuspenne-port på kortet)
RAM 128kB (16*4164)
ROM 16kB (2*2764)
DMA 8237?
CTC 8253
INTRc 8259
PIO 8255

Hört att bristen på PC-kompatibelitet kan ha berott på i första hand annan displayhantering!

Anledningen till att datorn inte är uppstartad än är att vissa kondningar på moderkortet är starkt misstänkta och behöver bytas! När det är gjort så ska jag mäta upp monitorutgången!
Nätaggregat både ser ut och verkar ok(ej riktigt belastat )! Är lite lurigt med gamla inbyggda aggregat i tajt låda, brinner det så tar det ju med sej lite om man säger så!

[MiaM]

Det måste vara CP/M-86 som avsågs med CP/M.


Tips: om du orkar så kan du ju bygga någon krets som kortsluter respektive matningsspänning ifall det blir för hög spänning från nätagget. Sånt satt som standard i t.ex. den sekundärswitchade nätdelen till Commodore 128 och kanske även Amiga 500 om jag inte minns fel.

[anders_bzn]

Hade Commodore verkligen kostat sig på det?

Jag vet inget om detta så du kan ha rätt. Jag vet att man ofta hittar det i Digital Equipments maskiner.

[MiaM]

Ja, de litade väl inte på L296-regulatorkretsen som jag tror är vad som användes.

Datorerna kostade väl till kund typ 4000-6000:- andra halvan av 80-talets pengavärde när de kom ut på marknaden, så en zenerdiod, transistor och thyristor eller hur nu skyddet såg ut var väl en rätt billig försäkring.

Jag tror att regulatorn bestod av en transistor som switchade en högre inspänning som gick vidare till en spole som ungefär funkade som LC-filter ihop med nån konding och nån backströmsdiod eller nåt sånt, och ifall det blev kortis i transistorn så blev det såklart överström ut.

Jag har till och med haft en A500-nätdel vars 5V-krets pajade. Jag minns inte om skyddskretsen verkade ha "löst ut" eller inte, men datorn överlevde.


Sidospår: En varning, Commodore 128 och Amiga 500, 600, 1200 använder om jag minns rätt samma kontakt. Båda har +5V-matning, men Amigan har +/- 12V DC medan C128 har 9V AC och det blir givetvis dåligt på alla möjliga sätt om man tar fel nätdel.

[anders_bzn]

Där ser man. Jag minns mest C64, den var inte så vackert konstruerad utan finesser och med genvägar. Serieporten till diskdriven var en sådan, man han tillverka 100000 PCB:er snabbt innan någon insåg att personen som gjort layouten hade tagit bort några ledare vilket gjorde att man fick köra serieporten mycket långsammare.

Denna typ av sekundärswitchade nätdelar sitter i många av ABC-datorerna som i ABC800/806 samt i diskett stationerna ABC830/832 och expantionslådan ABC890. Utan skydd (aka crowbar)...

Har man en sådan ska man se upp med gamla torra filterelektrolyter, är de trötta kan man får ett elakt rippel på 5/12V som lätt gör sönder saker. Jag vet, har lagat några...

[pbgp]

Sidospår: En varning, Commodore 128 och Amiga 500, 600, 1200 använder om jag minns rätt samma kontakt. Båda har +5V-matning, men Amigan har +/- 12V DC medan C128 har 9V AC och det blir givetvis dåligt på alla möjliga sätt om man tar fel nätdel.

Japp, 500 och 128:an har samma kontakt men olika spänningar. Förmodligen 600 och 1200 också, det lönar sig att titta en extra gång innan man trycker på "on".

[Platis]

Tack så för den upplysningen! Brukar använda samma nätaggregat till 500 och 1200! Lätt man tryckt in det i 128 också!

[MiaM]

Att A500 och A1200 har samma nätaggpinout kan jag intyga, och jag är 99,9% säker på att även A600 har samma pinout eftersom om jag inte minns helt galet så såldes vissa A1200 med nätagg som var märkta A600. Det sistnämnda kan jag dock minnas fel om.

Ett tips är för övrigt att de gamla sekundärswitchade A500-nätdelarna, de som är märkta 2,5A 5V, är de som både verkar orka mest ström i praktiken och som är mest stryktåliga. De nyare primärswitchade A500-nätdelarna märkta 4,5A orkar i praktiken mindre, detsamma gäller även A600/A1200-nätdelarna. Om man har t.ex. ett 50MHz 68030-kort och 2,5"-hårddisk i sin A500 så slutar det lätt med att endast de gamla A500-nätdelarna orkar driva datorn, fast nätdelen blir så varm så man måste placera den så den blir extra välkyld

anders_bzn: Historien kring det där är ännu rörigare. 6522 (PIO-kretsen som användes i VIC-20 och 1540/1541) hade en bugg som verkar ha varit okänd när Commodore började skissa på VIC-20 och dess tillbehör, men uppenbart blivit känd innan VIC-20 fick sin slutgiltliga utformning. När felet var känt så fanns antagligen inget vettigt alternativ till 6522.

Jag tror man tänkte sig en bättre överföring när C64 togs fram men sen beslutade nån att C64 skulle säljas med 1540 (med 6522) som redan var i produktion, och endast ett nytt rom gjorde den till en 1541, och då skippades nog det som behövdes för att köra snabbare mellan C64 och en passande diskdrive. I Schemat på C128 (c128dcr-1-left, c128dcr-1-right.gif) ser man de extra grindarna som ger 6526-serieöverföringsfunktionen (mestadels längst ner på 1-left-delen. På 2-left ser man för övrigt lustigheten att bandspelaren är kopplad till 8502-CPU'ns inbyggda I/O-port, så det är fysiskt omöjligt för Z80-processorn att accessa bandspelaren ). Motsvarande koppling kan ses i 1571-schemat (bot-4, bot-3 och top-4). 1581 har också nån slags burst-mode-funktion. Båda 6526-serieportarna på C64 är ju endast anslutna till userporten så det borde i princip gå att bygga extern hårdvara som ansluts till userporten och i serie med serieporten för att få burstfunktionen (ihop med passande mjukvara, det borde väl finnas tredjepartmjukvara redan för C64-läget i C128 som går att använda, kan man tro)... Fast om man ändå ska mickla så blir det ju ännu snabbare om man drar en parallellkabel mellan oanvända CIA-pinnar i 1541 och C64's userport