det som finns i klassiska tändsystem men inte här i ovanstående ritningar - är kondensatorn, begrunda vad det kan ha i betydelse...
simulera detta i någon SPICE-simulator och prova även med sagda halvledarbegränsare (D4) och se skillnad.
tänk på att en biltändspolen har sina resistiva, induktiva och kapacitiva parasiter och skall man bygga en hyffsad modell av tändspolen så blir det att mäta på den tändspolen man tänker använda i avseende spolresstans, induktans, parasitinduktans och dito kapacitans omsättningsförhållande, försöka räkna ut hur mycket magnetisk energi som lagras i spolen etc. - glöm inte förkopplingsmotståndet om spolen använder en sådan
man kan nog säga att det finns en viss anledning till varför man använder tändtransformatorer istället för tänspolar i elektroniska tändsystem. Matningen är knepigare att få till men gnistorna säkrare och mer energirikare samt spolarna mycket mindre med dessa lösningar.
kom också ihåg att den högfrekventa växelströmmen som man kommer att finna just under blixturladdningen när man använder konding inte bara är till ondo - det sträcker ut bränntiden och om man använde en skyddsdiod (D4) istället för tändkondingen så finns det risk att gnistan är mindre imponerande än man önskar just för att dioden äter upp en stor del av lagrad energin i spolen när det svänger och likriktar.
med rätt val av konding kan man också bestämma på ett ungefär vilken maxspänning tändspolen kommer att ge när den inte slår.
Designar drivkrets för tändspole. Har jag tänkt rätt?
Re: Designar drivkrets för tändspole. Har jag tänkt rätt?
Kondensatorns funktion i tändsystem är att rädda brytarspetsarna! Det är alltså en snubber.
Denna funktion tar bort en del av den upplagrade energin i tändspolen varför gnistan blir svagare. Och ja, detta är baserat på mina mätningar och test.
Jag byggde upp ett testsystem på labb-bänken och körde spolen vid vad som motsvarar 3000 RPM på en 4-cylindrig 4-takts motor. Sedan testade jag olika gnistgap, spänningsnivåer och impedanser samt olika värden på snubberkondensatorn och även RC-snubber.
Resultatet var tydligt: Någon form av snubber stjäl gnisteffekt. Bort med den alltså. Ger tyvärr hög spänning på primärsidan - men vill man bli fin får man lida pin!
Sedan var nästa steg att kolla impedans i sekundärsidan.
Vid noll Ohm (ren kopparledning) var gnistan tydlig och mycket kort. Som test använde jag kartong som jag höll i gnistgapet och det blev prydliga hål utan värmepåverkan på kartongen.
Sedan testade jag olika värden på ett seriemotstånd och även där var det tydligt: 4,7 kOhm gjorde att gnistan blev mycket varm. Faktisk fattade kartongen eld direkt jag petade in i gnistgapet.
Högre värde på seriemotståndet gav inte mycket annat än lägre temperatur i gnistan, testade upp till 100kOhm. Värmepåverkan på kartongen var högre än vid noll Ohm men bara mellan 3,3kOhm och 6,8kOhm var det full pott.
Detta visade sig sedan vara verklighet också: med 4,7kOhm i matarkabeln från tändspolen till fördelaren hade jag aldrig tändproblem! Faktisk gick den dubbelt så länge på en sats tändstift än innan och jag märkte en liiiten bensinförbrukningsminskning.
Trots att jag ökade tändgapet på tändstiften fick jag stabil funktion, även vid kraftig fyllning av motorn (låg varv, fullt öppet spjäll) och responsen på gasen var kännbart bättre.
Denna funktion tar bort en del av den upplagrade energin i tändspolen varför gnistan blir svagare. Och ja, detta är baserat på mina mätningar och test.
Jag byggde upp ett testsystem på labb-bänken och körde spolen vid vad som motsvarar 3000 RPM på en 4-cylindrig 4-takts motor. Sedan testade jag olika gnistgap, spänningsnivåer och impedanser samt olika värden på snubberkondensatorn och även RC-snubber.
Resultatet var tydligt: Någon form av snubber stjäl gnisteffekt. Bort med den alltså. Ger tyvärr hög spänning på primärsidan - men vill man bli fin får man lida pin!
Sedan var nästa steg att kolla impedans i sekundärsidan.
Vid noll Ohm (ren kopparledning) var gnistan tydlig och mycket kort. Som test använde jag kartong som jag höll i gnistgapet och det blev prydliga hål utan värmepåverkan på kartongen.
Sedan testade jag olika värden på ett seriemotstånd och även där var det tydligt: 4,7 kOhm gjorde att gnistan blev mycket varm. Faktisk fattade kartongen eld direkt jag petade in i gnistgapet.
Högre värde på seriemotståndet gav inte mycket annat än lägre temperatur i gnistan, testade upp till 100kOhm. Värmepåverkan på kartongen var högre än vid noll Ohm men bara mellan 3,3kOhm och 6,8kOhm var det full pott.
Detta visade sig sedan vara verklighet också: med 4,7kOhm i matarkabeln från tändspolen till fördelaren hade jag aldrig tändproblem! Faktisk gick den dubbelt så länge på en sats tändstift än innan och jag märkte en liiiten bensinförbrukningsminskning.
Trots att jag ökade tändgapet på tändstiften fick jag stabil funktion, även vid kraftig fyllning av motorn (låg varv, fullt öppet spjäll) och responsen på gasen var kännbart bättre.
