Alltså, en led är synnerligen olinjär och kan definitivt inte benämnas med några av de linjära begreppen. Att man har linjära egenskaper i en specifik arbetspunkt är nog ganska troligt, men den arbetspunkten är ganska smal. Man får till exempel inte variera mellan positiv och negativ spänning, pga diod-egenskaperna.
Den exponentiella U-I-karakteristiken gör ju dock att man inte kan kalla den resistiv iaf, för annars hade det funkat att använda den utan strömbegränsning. Dessutom har den, i likhet med bjt-transistorer, negativ temperaturkoefficient, så det ekvivalenta motståndet minskar när strömmen blir högre, vilket är anledningen till att de inte går att parallellkoppla.
Oavsett vad är det egentligen ganska ointressant att referera till lysdioder som reaktiva, resistiva eller kapacitiva eftersom den huvudsakliga applikationen inte är någon där man behöver dessa egenskaper. Vet man spänning och frekvens ordentligt, och är säker på att strömmarna inte blir för stora så går de sannolikt att använda som kapacitiva eller reaktiva element (vilket beror av frekvensen), men varför göra så egentligen?
En liten fråga angående lysdioder
> Med kostant ström så ser det ju ut som en resistiv belastning.
Och vad vinner man på att beskriva något som inte alls är resistivt
på ett så felaktikt sätt ? Förrutom att röra till det kanske ?
Ingen är hjälpt av sådana konstiga "förenklingar"...
Skit samma, konstigt att alla LED-trådar omedelbart medför så mycket
konstiga och felaktiga inlägg för något som är ganska enkelt igentligen...
Den absolut enklaste "modellen" av en LED är en konstantspänningskälla.
Inte perfekt, men ligger mycket närmare sanningen än en "resistans".
Och vad vinner man på att beskriva något som inte alls är resistivt
på ett så felaktikt sätt ? Förrutom att röra till det kanske ?
Ingen är hjälpt av sådana konstiga "förenklingar"...
Skit samma, konstigt att alla LED-trådar omedelbart medför så mycket
konstiga och felaktiga inlägg för något som är ganska enkelt igentligen...
Den absolut enklaste "modellen" av en LED är en konstantspänningskälla.
Inte perfekt, men ligger mycket närmare sanningen än en "resistans".
-
Schnegelwerfer
- Inlägg: 1863
- Blev medlem: 8 november 2004, 13:46:56
Jag tycker nog inte det är fel att säga att se lysdioden som en (olinjär) resistans, på samma sätt som t.ex. en varistor.
Om man skulle beskriva lasten som induktiv, kapacititiv eller resistiv är ju (olinjärt) resistivt närmast sanningen. Lysdioden skapar ju ingen nämnvärd fasförskjutning mellan spänning och ström.
Om man skulle beskriva lasten som induktiv, kapacititiv eller resistiv är ju (olinjärt) resistivt närmast sanningen. Lysdioden skapar ju ingen nämnvärd fasförskjutning mellan spänning och ström.
Jag vill ju påstå att beroende på frekvens, spänning och andra driftparametra kan man få en LED till att vara i vilken grupp man vill.
Jag antar dock, med tanke på frågans utformning, att det avses "normal drift" och där är sodjans beskrivning exakt.
Att jämföra den med en VDR (varistor) eller liknande är även det ganska fel, en LED är polariserad.
Den är alltså varken induktiv, kapacitiv eller resistiv, den är halvledare, under förutsättning att vi utgår från "vanlig drift".
Jag antar dock, med tanke på frågans utformning, att det avses "normal drift" och där är sodjans beskrivning exakt.
Att jämföra den med en VDR (varistor) eller liknande är även det ganska fel, en LED är polariserad.
Den är alltså varken induktiv, kapacitiv eller resistiv, den är halvledare, under förutsättning att vi utgår från "vanlig drift".
