Luxmanklon med 50CA10 (nygammal tråd)

[HUGGBÄVERN]

Väldigt uppfylld av ny energi och inspiration, har jag plockat upp chassit jag hade börjat jobba med för nästan ... många år sedan. Första inlägget gjordes väl 2006 och sista 2013, men nu känns det som om jag måste bygga klart av flera skäl.
Jag måste skruva ihop mina oortodoxa två-vägare, ett par premiumhögtalare, vilka vill ha lite mer än någon blyg rörwatt. 25-30 Watt borde vara mer passande.
I min samling av delar till bygget har jag chassit, transformatorerna, socklar och en påse blandade småkomponenter och i USA ska jag hämta de stora kondingarna till nätdelen. Men viktigast är ju utgångsrören, vilka är (ursprungligen japanska, numera kinesiska) effekttrioder med en udda 50 Volt glödspänning, anpassad till den japanska nätspänningen. Jag behöver fyra, trodde jag hade sju men hittar nio stycken. Jag ser att priserna på dessa godingar idag ligger på tusenlappen styck!!!!

Så här står chassit på mitt soffbord och väntar tills jag är tillbaka. Jag har fortfarande en del beslut jag måste fatta för det finns lite varianter gällande biasinställningar, drivrör och i viss mån nätdelen.

[HUGGBÄVERN]

Är jag igång eller är det bara en muskelryckning? Alla (utom två) hål borrade och lite torrsimning genomförd.

Det här är bakstycket (eller framstycket) på min förstärkare:

KMQ60-18.jpg

Och så här ser originalet ut:

KMQ60-21.jpg

Jag har flyttat nätströmbrytaren till bakstycket för att slippa nätspänning (och brum) intill förstärkeriet.

Originalets framstycke ...

KMQ60-20.jpg

Får bara en indikatorlampa i form av en lysdiod (som växlar färg).

Lite kort om kretsarna. Det här är en klon. En klon är en kopia som, så långt möjligt stämmer överens med ett original. Någon var förtjust i att kalla mig copycat, men man måste kopiera ett original om man vill ha en så exakt kopia eller replika som möjligt. Schemat ska följas exakt, om det nu inte finns viktiga justeringar att göra. Transformatorerna är hopplockade från tyska Röhrentechnik(specialbeställd nättrafo) och jag tror utgångstrafarna kommer från Taiwan eller Korea.
Här måste jag göra en smärre ändring då feedbacknätet ska kopplas på en 16Ω-lindning. Vidare har jag inte exakta värdena på högspänningskondingarna i nätdelen så där får det också bli som det blir.

Ingången för att hastigt titta på den består av en 6267 aka EF86. Jag har EF86 och kan ha ryska 6Ж32П. Här känner jag mig inte så bunden vid att ha rätt nuffror på röret, bara att det är rätt rör. Dock, när det kommer till fasdelaren kan jag ha lite åsikter.
EF86 är en mycket bra triod!
TRIOD!!!! utbrister alla.
Ja, om man triodkopplar den. Som pentod anses den fortfarande vara skaplig men brusig. Triodkopplar man den blir den riktigt trevlig. I schemat, som kanske fanns på förstasidan av tråden.Någonstans har jag nu sett att man har feedbacksomkopplare, men var det var har jag glömt.

KMQ60-19.jpg

Mer om originalet finns att läsa här:
https://audio-heritage.jp/LUXMAN/kit/kmq60.html (på engelska - https://audio-database.com/LUXMANALPINE ... q60-e.html

Och här finns en färdigbyggd att köpa för en liten peng:
https://www.ebay.com/itm/Luxman-Luxkit- ... 4351765045

Och letandet efter den där återkopplingen fortsätter.

[HUGGBÄVERN]

Det blev en del pul att få till "kragarna" till rörhållarna. Kragarna har i princip en funktion - att se snygga ut och vara lite montagehjälp. Genom att använda hålen i dem kan man fixa lite luftströmmar som (marginellt) kyler rören. Det här blir som det blir.



Under nättrafon sätter jag två aluminiumvinklar vars funktion ska vara att ge visst stöd. Det är mycket chassi bortgrävt, plåten är tunn och köttet är sv .. nättrafon är tung. Hoppas det här minska eventuell svikt.



Vi måste ha med indikatorlampan, vilken sitter på fronten. Bredvid den skulle nätströmbrytaren sitta men den har jag (regelvidrigt) flyttat på.




Jag ska inte trötta ut någon med teori, därför lägger jag en kort teorigrej efter bilderna.
Rör är egentligen lätta att jobba med, eftersom man har ett fantastiskt hjälpmedel när man ska konstruera förstärkare - belastningslinjerna. Rör är (med några undantag) helt spänningsstyrda, dvs det går ingen ström in gallren.
Belastningslinjen, dvs efter vilka grundparametrar (ström/spänning) röret ska arbeta bestämmer man ur ett så kallat Ua/Ia-diagram, där Ua är anodspänning och Ia är anodström.
Så här ser ett Ua/Ia diagram ut för för 12AX7 aka ECC83 (ett uselt rör att använda i HiFi egentligen):



Kurvskaran visar hur spänningen över röret, resp strömmen genom det kan varieras beroende på spänningen på gallret - Ug. Man lägger nu en linje från max Ia till max Ua (röd i diagrammet) och så lägger man arbetspunkten mitt i där de svarta linjerna verkar ligga lika långt från varandra. I fallet ovan hamnar på Ug på ca -1.25V. Vidare hamnar lastmotståndet (anodmotståndet) på 100kΩ. Skulle man göra motståndet mindre, skulle strömmen öka i röret och leda till förtida död. Skulle man göra motståndet för stort flyttar man ner "röda linjen" till delar av rörets karaktäristik där det inte längre är linjärt. Alltså biffa på med några Megaohm och röret bjuder på distortion.

Läser man skolböcker hittar man formler för att räkna på sådant här men en seriös konstruktör använder verkligheten, dvs Ua/Ia-diagrammen eftersom ALL information finns där. Vill man kan man ju stoppa in sina riktiga värden i formlerna för att se om teorin också stämmer ...


Det som böckerna saknar är program som beräknar vettiga belastningslinjer åt en. Här är en sådana bra kalkylator:

https://www.vtadiy.com/loadline-calcula ... alculator/

Och här är mer info på temat. Notera INGA formler, bara verkliga uppmätta kurvor.

https://wtfamps.com/load-line-calculations/

[hcb]

Vackert, och dessutom föredömligt förklarat.

Vad gäller kylning så finns det (_skall_ man ha) ”skorstenar” till litet större sändarrör, men då blir det forcerad kylning och det hör knappast hemma i hemma-HiFi.

[HUGGBÄVERN]

Jag har ett par 2C39A. De är s k planartrioder, dvs istället för de vanliga glasrörstriodernas cirkulära design, sitter katod, galler och anod som tre plan i röret. Grejen är att man kan, trots att det är ett utpräglat HF-rör, bygga en 5W SE-förstärkare, men oavsett om man tänker snacka med Yoki i Japan eller spela Kiss & Natansons betongrock på hulkhögtalarna kräver röret forcerad kylning.

Jag kämpar med mig själv främst och därnäst med mina projekt. Med ett fåtal sockerbitar som ska skruvas vid sladdar i "nya" tvåvägshögtalare kommer ett krav på mer effekt. De här högtalarna kräver lite mer än ett par Watt, så därför blir det pushpull-förstärkare och redan för länge sedan kom jag att gilla de här udda effekttrioderna - 50CA10. Det finns inte många trioder som är "användbara". Ryska 6S33S eller 6AS7G och dess varianter funkar ju i sig. Vill man ta livet av sig och ha matningsspänningar på halvannan kilovolt kan man ju satsa på 211, 811, 845 osv. De rören kräver, i motsats till alla andra ström på gallren och därmed modiga drivkretsar = effektpentoder som 6L6, EL34 eller i bästa fall ECL82.

Rören i den här maskinen, 50CA10, var japanska från början, men tillverkas nu i Kina till hutlösa priser (runt tusenlappen). Jag skulle en gång i tiden "bara" bygga SE-steg och de fungerade ju bra. Sedan kom det där Luxman-spöket och fördärvade allt för mig.

[hcb]

>Jag har ett par 2C39A.
De där går (rimligt) lätt att konvertera till vattenkylning om man vill köra litet hårdare. Skall se om jag kommer till att lägga in länk/bilder när jag väl är hemma.

[vaxfan]

Med beröm om tidigare pedagogiska utvikningar, skulle du även kunna beskriva vad det är som gör att vissa rör är spänningsdrivna och vissa är strömdrivna?

Jag har tyvärr inte haft (tagit mig) förmånen att mecka nått med rör, även om jag har en hyfsad hög med rör liggande.
Så inspirera mera så kanske jag försöker att bygga nått litet enkelt projekt.

[Oskar]

Kan man inte säga att ström på gallret är en sekundär effekt av att man på vissa rörtyper eller kopplingar måste driva gallret positivt i förhållande till katoden? Något som är positivt i förhållande till katoden ger upphov till attraktion av elektroner...
Det är alltså inte så att vissa rörtyper är strömstyrda, utan de måste drivas så "hårt" på gallret för att fungera dom tänkt, att de kommer dra gallerström.

[HUGGBÄVERN]

hcb: En kompis som är rörigare än jag berättade hur man satte en "kopp" på röret och fyllde den med vatten. Man fick se till att vattnet inte kokade bort.

vaxfan: Jag har inget svar på den frågan. De rör jag räknade upp är extrema direktupphettade sändarrör. Och Oscar har nog i en mening svarat på den frågan.

Vad som händer i ett "vanligt" rör (triod) är följande:



Normalt ser vi strömmen gå från plus till minus men för att förstå ett rör får vi tänka på elektronströmmen. Normalt, eftersom det är vacuum i röret flyter ingen ström i röret (enkelt förklarat). Men vi hettar upp katoden så den termiska energin sliter loss elektroner så de kan röra sig mot katoden som är positiv.
Om vi nu sätter ett galler emellan och gör det lätt negativt i förhållande till katoden går det ingen (elektron)ström. Den spänning som räcker för att hålla tillbaka elektronerna, är den vi plottat i diagrammen och som vi kallar bias. (Enkelt uttryckt).
Gör vi gallret lite mer positivt (mindre negativt) kommer elektronerna att strömma fram, lockade av den mer positiva spänningen på gallret, passera genom detta och vidare till anoden. Genom att modulera spänningen på gallret, modulerar vi strömmen genom röret.
Normalt går det ingen gallerström.

Vad som avgör rörens karaktäristik är egentligen hur röret ser ut geometriskt, avstånd och storlekar på anod, katod och galler. Vad jag tror gör att de stora trioderna kräver gallerström är de höga spänningarna och en geometri i rören som helt enkelt kräver en gallerström. Men som sagt, där är ett fåtal rör som vill ha det så.

Här är ett exempel på en budgetförstärkare som använder sig av en 2A3 för att hantera gallerströmmen:

francy.jpg

Jo, en sak till. Tittar på på våra småsignalrör och andra "snälla" rör, styr man anodströmmen med negativ spänning på gallret, men för dessa bautatrioder krävs ofta positiv spänning på gallret för att styra. Det kan ju antyda att det är stora avstånd inne i röret mellan de olika elementen.

[vaxfan]

Tack för en bra övergripande förklaring.

[HUGGBÄVERN]

Det finns som kan förklara bättre ...

Så här ser HELA schemat ut (minus nätdelen). Jag satte ut spänningarna och vill göra en notering. Jag hade åsikter om en layout där ingångsröret var helt åt h-e fel "bias:ed" (engelska det där) och där efterföljande fasdelares galler satt direkt på ingångsrörets anod. Det här ser likadant ut, men notera att ingångsrörets anod ligger på 85.6V medan fasdelarens katod på 90V, alltså fasdelarröret har en tomgångsspänning (bias) på (85.6-90)V = -4.4V. De japanska ingenjörerna hade prickat in allt rätt och hade allt under kontroll; inget snytet ur näsan här inte.



Det man kan fundera över är fasdelar/drivröret. 6DT är på europeiska ECC85 eller på finspråk 2C51. Jag har de senare från LME och jag har nog ryska som då kan heta 6N3P. Som sagt lite udda även om en del ekvivalentlistor anger att ryska 6N1P eller tom 6N23P, dvs E88CC skulle kunna passa. Men kör helt efter schemat - 6DT8 (eller ekvivalent).

Jag slet bort skyddsplatsen för nu är det fan-i-mig dags att börja svetsa fast elektrolytkomponenter och ohmkomponenter för att skapa volten och watten som får musiken att sjunga och med mer "torrsim" ser det ut så här.





Drosseln ska få ändkåpor (endbells) och jag måste leta upp lite långa skruvar till trafarna. Jag nöjer mig dessutom med endast en "tvärbalk" för att stötta upp chassit från lite nedhäng pga nättrafon.

[ELTompa]

Trevligt bygge med spännande slutrör

[HUGGBÄVERN]

Tack Tompa. Tyvärr har bygget inte din finish, men man gör så gott man kan.
Jag byggde en gång en SE-förstärkare med de här rören. Lät helt bra men 8W ..... jaja.

[Oskar]

Kommer bli jättebra det här! Tycker du också måste få något slags hedersomnämnande för att avsluta ett projekt efter så lång tid

[HUGGBÄVERN]

Det är inte avslutat än ...

Det här är förresten den variant jag körde till enpetaren.

50ca10.jpg

(Lite av en horrör. Jag och flera med mig anser nog inte 12AX7/ECC83 vara ett seriöst hifi-rör. Att dessutom sätta det i en SRPP-koppling, vilken heller inte bjuder upp till pardans med välljudsgudarna, är ju än värre.)

Så här ser utgångssteget ut i ett par av de många varianterna. De små katodmotstånden finns där så man ska kunna justeras tomgångsströmmarna. Det här har jag inte tagit hänsyn till utan man får väl öppna upp förstärkaren klämma dit ett par klämmor och med en hand i byxfickan ratta in rätt bias. Eventuellt montera de fyra trimpotar som styr för de två kanalerna så jag kan ta upp små hål för en trimmejsel i chassit.

Bias-1.jpg

Bias-2.jpg

Och så hittade jag det jag kan ha haft i åtankarna när jag satte in en omkopplare för bortkopplingsbar återkoppling.

FB.jpg

Och för att återknyta till Oscars förslag på en bronsmedalj, det gäller nu att INTE krångla till något i onödan i sista minuten; det som på byggspråk kallas ÄTA - Ändrings- och TilläggsArbeten.