Vattenmantlad kökspanna med ackumulatortank och styrning

[pi314]

Tryck i elementkrets
När det gäller trycket i ett system ska det vara tillräckligt men inte för högt.

Jag förutsätter att man mäter trycket nära "botten" av rörsystemet.

Säkerhetsventiler till elementkretsar brukar öppna vid ca 1,5 bar.

Jag beräknar vilket tryck jag ska ha genom att basera det på höjden av systemet och sedan lägga till ca 0,3 – 0,4 bar, för att ha lite marginal. För att garanterat ha ett visst tryck även i systemets högsta punkt. Även när kretsen är kall.

Vi vet att trycket är ca 1 bar per 10 meter vattenpelare (höjdskillnad i systemet). Om vi lägger till 0,35 bar så får jag detta i mina hus.

Hus 1: Ca 2,5 meter höjdskillnad mellan överkant på högsta element och tryckmätaren. Minsta tryck: 0,25 + 0,35 = 0,6 bar.

Hus 2: Ca 5 meter höjdskillnad mellan överkant på högsta element och tryckmätaren. Minsta tryck: 0,5 + 0,35 = 0,85 bar.

Man bör mäta när kretsen är kall, om man inte vet hur mycket trycket ökar med temperaturen.

Med ett slutet system, som är vanligt idag, måste man räkna med att trycket ökar med temperaturen. Hur mycket beror på hur det slutna expantionskärlet dimensionerats. Mitt intryck är att dom ofta är i minsta laget. I synnerhet om man vill kunna elda med ved och värma upp lite snabbt genom att låta stigartemperaturen gå upp till ett lite högre värde än normalt.

Notera att ett högt system, t.ex. med källare och flera våningar, ger ett mindre spann mellan lägsta och högsta tryck. Vilket ökar kravet på expansionskärlets kapacitet.

/Pi

[Teknikern]

Det kan vara en läcka, använd riktig läckspray och inga hemmagjorda bonnalösningar med såpa/diskmedel och vatten där man får tveksam indikation på läckage.

Jag har alltid sagt att de som läcksökt med såpvatten får göra om installationen tills de hittat felen.

Jävligt konstigt då att jag, som alltid använt diskmedelsvatten aldrig haft en läcka sen dom läckagen som hittades med diskmedelsblandningen blev åtgärdade,,,,men vad vet jag, jag har ju inte hållit på med tryckluft, vatten och hydraulik i mer än 50 år.

[TomasL]

Men teknikern, du är inte ensam om att ha hållit på med sånt, och jag personligen är av en annan åskit än dig och den är baserad på min egen erfarenhet med läcksökning i princip dagligen, de senaste 30-40 åren.

[MiaM]

Angående förslaget med shuntstyrning, så lägg på något som automatiskt ökar shunten till max värme om temperaturen på acktanken går över en viss nivå. Visst, man har normalt övertryckventiler som skyddar mot katastrof men de skyddar "bara" vattenkretsen från sprängning eller liknande, men skyddar inte kökspannan mot torrkokning. Att mata ut max effekt till radiatorerna är bättre.

[Teknikern]

Men teknikern, du är inte ensam om att ha hållit på med sånt, och jag personligen är av en annan åskit än dig och den är baserad på min egen erfarenhet med läcksökning i princip dagligen, de senaste 30-40 åren.

Å tusan, jag brukar inte koppla och dra så läcksökning behövs efteråt, gör man rätt blir det tätt.

[Mizzarrogh]

Möjligen är jag gammalmodig, men jag gillar fortfarande lödkoppligar bäst där man kan använda dem.
Skärringskopplingar är svårare att få täta tycker jag men de funkar annars helt ok.
Jag brukar köra lindrev och linolja.
Finns väl en uppsjö pastor, fett och annat nuförtiden men jag vet inte hur bra de är när det gått ett par årtionden (teflontejp är väl sådär inget jag litar helt på för vatten, men funkar väl för saker där det spelar mindre roll, som fix av friliggande dushkranar och liknande), det jag bygger vill jag skall hålla i åtminstone 50 år så att ingen behöver fundera mer på det sedan annat än om man behöver bygga om av andra orsaker, det är extremt trist när gamla rör börjar gå sönder och spruta vatten, det är därför jag inte gillar stålrör något vidare.
Svarta plaströr är helt ok, eller var iaf förr, men fungerar endast för kallvatten och de är ett mindre he--vete att hålla på med så jag bara köra där de behöver ligga under jord eller i betong och liknande där man inte bör använda metallrör på grund av sprängningsrisken (för visso höll de gamla stålrören här i 40 år i backen, men de var ett skit att byta och jag är uppriktigt glad att de inte satt inomhus...).

De ny plaströren har jag inte provat för hetvatten men man säger att de skall fungera dock dyra verktyg för att skarva dem och extremt fula installationer man inte vill ha öppet som med kopparrör, metallrör går iaf att måla snyggt inomhus så att man kan ha dem utanpåliggande. hus byggda före 1930 talet går det nästan aldrig att göra någonting inuti väggarna på om det är timmerstomme...

Gör vidare inte misstaget att dra enrör, enrör system borde inte få byggas över huvud taget idag.
Att dra tvårör kostar en skitsumma mer om man ändå skall byta en massa.

(jag står i samma situation med samma funderingar så snart jag får tag på en bra spispanna... Skulle vilja ha tag på en litet större i riktigt gjutjärn, räknade också på en ordentlig acctank men funderar på en grej så att man också kan få ut värme direkt när man kommer hem sena kvällar efter att ha varit bortrest, det är en pest att vänta på accumulatorn om den har stor volym att den skall gå upp från typ 16 grader till 20 eller vad man nu vill ha, dessutom går det alltid åt en viss mängd ved bara för att få upp temperaturen i vattenmassan, vilket man inte alltid har tid och lust med sent på kvällen när man behöver bära in veden i korgar (i allafall inte jag) eldar man under den gränsen så händer inte så mycket med vattnet i accumulatorn även om man tyckte att man lade in tillräckligt för att värma själva huset, men accumulatorn kommer då att sluka allt i stället (baserat på praktiska erfarenheter från äldre ackumulatorpannor, iaf accumulatorpannor är annars bättre om golvet klarar detta dvs)... Varmvattensberedaren funderar jag på att behålla av det skälet, har inte bestämt ännu... Den drar inte så mycket och man slipper dusha i kallvatten var gång man har varit borta mer än en dag... Så frestande är det... )

Hurusom så kommer detta att bli ett rejält lyft jämfört med att krångla med enbart luftvärme, luftburen värme blir nästan alltid moment 22 i fördelning av värmen dit man vill ha den, eller också blir det rent ut sagt skitdyrt även med gamla tider eltaxa enligt min praktiska erfarenhet härifrån... Med detta lär du också mer än halvera vedförbrukningen jämfört med spiskassetter och liknande, de kan du myselda litet i sedan.
Inte lika effektiv som en riktig panna men det kommer att bli ett lyft kan jag lova! Det går att få glödhett inne även med en spispanna... Typ Alla gamla gubbar hade en emaljerad spispanna med vattenslingor när jag var liten, det var alltid fullständig bastutemperatur hos de som varit unga under kriget, man ville väl visa att man hade råd att elda och ännu kunde hugga ordentligt till vintern antar jag...

[TomasL]

Men teknikern, du är inte ensam om att ha hållit på med sånt, och jag personligen är av en annan åskit än dig och den är baserad på min egen erfarenhet med läcksökning i princip dagligen, de senaste 30-40 åren.

Å tusan, jag brukar inte koppla och dra så läcksökning behövs efteråt, gör man rätt blir det tätt.

Nja, i mitt jobb så är läcksökning ett krav, oavsett hur duktig man är.
Så dina kommentarer visar bara hur lite du kan egentligen.

[Mizzarrogh]

Jo, det är kanske annat i industriella sammanhang och flerbostadshus, mm men för sådanthär "bonnabruk" fungerar såpvattenmetoden bra tycker jag, det är ju inga tryck att tala om egentligen jämfört med industrisystem.

[Teknikern]

Men teknikern, du är inte ensam om att ha hållit på med sånt, och jag personligen är av en annan åskit än dig och den är baserad på min egen erfarenhet med läcksökning i princip dagligen, de senaste 30-40 åren.

Å tusan, jag brukar inte koppla och dra så läcksökning behövs efteråt, gör man rätt blir det tätt.

Nja, i mitt jobb så är läcksökning ett krav, oavsett hur duktig man är.
Så dina kommentarer visar bara hur lite du kan egentligen.

Jaja, du får kunna och veta bäst och vara bäst på allting överallt.

[TomasL]

Detsamma, du tycks ju veta allting .
Oavsett vad det gäller.
Tror säkert att du gjort många felsökningar på olika maskiner, men vad du missar är att vissa saker är faktiskt lagstadgade, så.....

[grym]

läckor brukar komma i flera svårighetsgrader
först dom lätta, man bara kollar vart det blåser massa saker
sedan dom man kan känna sig fram till
sedan såpvatten
mindre behöver man läcksökningsspray på

och en del, kräver att man doppar ner det i vatten för att hitta dom få och små bubblorna som kommer

den sista har man behövt använda , men man hittar läckan efter ett tag, hadde en läcka i en gasdämpare som tappade 5kg på en vecka eller så
kom en liiiten bubbla i kvarten i eller så
läckspryen funkade inte, bubblorna kom för långsamt

[MiaM]

Svarta plaströr är helt ok, eller var iaf förr, men fungerar endast för kallvatten och de är ett mindre he--vete att hålla på med så jag bara köra där de behöver ligga under jord eller i betong och liknande där man inte bör använda metallrör på grund av sprängningsrisken (för visso höll de gamla stålrören här i 40 år i backen, men de var ett skit att byta och jag är uppriktigt glad att de inte satt inomhus...).

De svarta = PEM-slangar. Jag skulle säga att plastkopplingarna som marknadsförs som endast för enklare grejer typ bevattning fungerar alldeles utmärkt och eftersom de är av plast behövs ingen tätning när de ansluts mot metallkopplingar. Visst, de av metall som fungerar som en klämringskoppling är säkert driftsäkrare långsiktigt, men jag är högst tveksam till om en PRK-koppling verkligen är bättre än en helt av plast. Som bonus så lär de som funkar som klämringskoppling inte funka på äldre PEM-slang eftersom innerdiametern/tjockleken lär ha ändrats nån gång.

De ny plaströren har jag inte provat för hetvatten men man säger att de skall fungera dock dyra verktyg för att skarva dem och extremt fula installationer man inte vill ha öppet som med kopparrör, metallrör går iaf att måla snyggt inomhus så att man kan ha dem utanpåliggande. hus byggda före 1930 talet går det nästan aldrig att göra någonting inuti väggarna på om det är timmerstomme...

För system med vedeldning (och även i nån mån system för solvärme) så är väl problemet att PEX ofta är specade att tåla max 70 grader kontinuerligt och max 95 grader kortare stunder. Jag skulle nog vilja ha grejer som tål 100 grader kontinuerligt även om det sällan används så.

(jag står i samma situation med samma funderingar så snart jag får tag på en bra spispanna... Skulle vilja ha tag på en litet större i riktigt gjutjärn, räknade också på en ordentlig acctank men funderar på en grej så att man också kan få ut värme direkt när man kommer hem sena kvällar efter att ha varit bortrest, det är en pest att vänta på accumulatorn om den har stor volym att den skall gå upp från typ 16 grader till 20 eller vad man nu vill ha, dessutom går det alltid åt en viss mängd ved bara för att få upp temperaturen i vattenmassan, vilket man inte alltid har tid och lust med sent på kvällen när man behöver bära in veden i korgar (i allafall inte jag) eldar man under den gränsen så händer inte så mycket med vattnet i accumulatorn även om man tyckte att man lade in tillräckligt för att värma själva huset, men accumulatorn kommer då att sluka allt i stället (baserat på praktiska erfarenheter från äldre ackumulatorpannor, iaf accumulatorpannor är annars bättre om golvet klarar detta dvs)...

En variant kan kanske vara att ändra automatiken så att inomhustemperaturen sänks när ingen är hemma och den sista värmen som finns kvar i acktanken används för att ge värme när man förväntas komma hem?

Men allmänt är väl ett system för klent dimensionerat och/eller så är väl användaren slacker i förhållande till egentligt åtgången arbetsinsats om acktanken hinner bli för kall för att hålla huset varmt.

Varmvattensberedaren funderar jag på att behålla av det skälet, har inte bestämt ännu... Den drar inte så mycket och man slipper dusha i kallvatten var gång man har varit borta mer än en dag... Så frestande är det... )

Den kanske största fördelen med att INTE enbart använda en spispanna för varmvatten är ju att slippa den direktstrålande värmen för att få varmvatten på sommaren. Allmänt så är ju annars ved och solvärme lämpligt att kombinera, om du skulle göra detta så slipper du elda på sommaren för att få varmvatten.

[danei]

Det ena utesluter inte det andra.

[TomasL]

@TomasL

Om du läser längre upp ser du att jag skriver att man brukar aldrig ha skarvar dolt

Nja, dolda skarvar är inte tillåtet sedan en 30 år tillbaka eller så, innan dess så skarvade man lite hur som helst, och eftersom rören i regel drogs i trossbotten, så hamnade alla t-rör och skarvar där.

[Mindmapper]

Tryck i elementkrets
När det gäller trycket i ett system ska det vara tillräckligt men inte för högt.

Jag förutsätter att man mäter trycket nära "botten" av rörsystemet.

Säkerhetsventiler till elementkretsar brukar öppna vid ca 1,5 bar.

Jag beräknar vilket tryck jag ska ha genom att basera det på höjden av systemet och sedan lägga till ca 0,3 – 0,4 bar, för att ha lite marginal. För att garanterat ha ett visst tryck även i systemets högsta punkt. Även när kretsen är kall.

Vi vet att trycket är ca 1 bar per 10 meter vattenpelare (höjdskillnad i systemet). Om vi lägger till 0,35 bar så får jag detta i mina hus.

Hus 1: Ca 2,5 meter höjdskillnad mellan överkant på högsta element och tryckmätaren. Minsta tryck: 0,25 + 0,35 = 0,6 bar.

Hus 2: Ca 5 meter höjdskillnad mellan överkant på högsta element och tryckmätaren. Minsta tryck: 0,5 + 0,35 = 0,85 bar.

Man bör mäta när kretsen är kall, om man inte vet hur mycket trycket ökar med temperaturen.

Med ett slutet system, som är vanligt idag, måste man räkna med att trycket ökar med temperaturen. Hur mycket beror på hur det slutna expantionskärlet dimensionerats. Mitt intryck är att dom ofta är i minsta laget. I synnerhet om man vill kunna elda med ved och värma upp lite snabbt genom att låta stigartemperaturen gå upp till ett lite högre värde än normalt.

Notera att ett högt system, t.ex. med källare och flera våningar, ger ett mindre spann mellan lägsta och högsta tryck. Vilket ökar kravet på expansionskärlets kapacitet.

/Pi

Trycket mäter/beräknar du normalt på den höjd som expansionskärlet är placerat på. I alla fall om syftet är att veta trycket kärlet ska jobba mot.
Att expansionskärlen är i minsta laget kan bero på att de dimensioneras efter den volym som ryms i systemet. Där skiljer det mycket på moderna system och gamla system med grova rör och gjutjärnselement. Sätter man i efterhand också in vedeldning så räcker definitivt inte volymen till.
I en del fall så är det någon förståsigpåare som tycker att det ska räcka för ditt hus eftersom det räcker för mitt hus. Jag köpte en begagnad Nibe elpanna av en kompis. Husen var lika stora. Men hans var byggd på 80-talet och mitt hus på 50-talet. Inta alls samma volym fick jag upptäcka senare. I det fallet var det ju jag själv som var förståsigpåaren. Det är av misstagen man lär sig.