
Personligen gillar jag symmetrin i den förstärkare du nu har simulerat för den kan enkelt göras om till två kanaler istället.
När det gäller utström så är det faktiskt OP som begränsar det.
BDX33/34 klarar 10A.
Få "standard-OP" klarar dock mer än 10mA.
Hfe för BDX33/34 är garanterat 750 (säg 1000 lite mer gynnsamt).
Utsrömmen är då max 1000*10mA=10A.
Så teoretisk maxeffekt hos dylik förstärkare är R*10^2=100R W (där dock 10A får betraktas som peakström, dvs 50R W är nog mer rättvist)
Men detta förutser ett effektivt spänningsswing om SQRT (50R*R).
Så för 4R fås teoretiskt maxeffekt 200W fast då vid ett sving om 28Ve.
Och då kommer OP'ns matningsbegränsning in.
Ganska normal matning för OP är max +/-18V.
Om OP är rail-to-rail nås då c.a 13Ve.
Och även om OP är rail-to-railo så tappar du ändå c.a 1,5V upp och ner pga Darlington och då har du inte mer än typ 11Ve kvar.
Put är sedan maximalt lika med 11^2/Z eller 30W@4R (2,8A)
Innan bryggkoppling alltså, som ju ger det dubbla spänningssvinget vilket betyder max 120W@4R, +/-18V matning (5,5A)
I det här fallet är det alltså OP'ns matningssspänning och sving som begränsar uteffekten. Strömmen tycks den allmänt klara.
MVH/Roger