Det slog mig på bussen idag att man kan betrakta problemet på ett annat sätt.
Jag har ju tidigt räknat ut att fouriertransformen för vår frekvensmodulerade svaj-signal blir

där N är tiden man samplar/mäter (fönstertiden).
När w=0 så har funktionen sitt maxima dvs N.
Den har sina första nollgenomgångar i wN=pi dvs w=pi/N (som jag betraktar som maxbandbredd).
Om vi nu leker med tanken att vi vill räkna ut bandbredden "horisontellt" (för det är ju frekvenser vi är intresserade av, inte amplituden hos funktionen) och att maxbandbredd motsvaras av pi/N, då är bandbredden BW

Men vid denna "vinkel"/bandbredd har vi en viss nivå som ingalunda är -3dB i amplitud men fascinerande nog tämligen konstant (jag har mätt upp detta grafiskt så onnogrannheten är stor men bandbredden hamnar då på runt -8dB nivåmässigt sett).
Här är i alla fall mina mätvärden:
N=10=>3,9/10=-8dB
N=20=>6/20=-10dB
N=60=>25/60=-8dB
N=100=>44/100=-7dB
så Ni ser att jag har jag ungefär 8dB+/-1dB och det är alltså +/-10% vilket jag nog betraktar är inom min mätonoggranhet (för jag har inte riktigt lärt mig räknaren än, tar nog tio år till

).
Fast vad som överraskar mig är att nivån för BW är så pass konstant ändå, jag trodde dom olika mer eller mindre smala sinc-pulserna skulle ha en mycket större spridning map nivå vid BW.
Kan hända jag närmar mig nånting här vad gäller E Kafemans svajberäkning, fast i så fall har jag mer svaj än 1% för det ser ut som om svajet inte skall mätas vid -3dB utan vid -8dB, om man får leka med att man har rätt

MVH/Roger
PS
Observera att jag bara mäter vid ena sidan av sinc, den ser ut likadant på andra sidan (dvs negativ
frekvensriktning), det är frestande att addera 6dB till ovanstående resultat för att ta med den negativa sidan men det tror jag inte man ska göra och detta helt enkelt för att vi inte integrerar.