Kan någon reda ut begreppen åt en förvirrad männsiska?
Det jag fattat är att lödpasta (Ej lodpasta) är fluss i gelform.
Varför hittar jag aldrig flaskor med flytande fluss utan bara 5l dunkar eller fluss i gelform i en liten burk?
Bättre med gel eller flytande?
Lödvatten = Fluss = Lödpasta???
"Lödpasta" är vaselin med saltsyra i, det har INGET med fluss att göra!!!! Det är till rörmockare och stuprännan och får knappast ens vistas i samma lokal som elektronik!
Anledningen till att fluss finns i 5L dunkar är lödmaskiner.
ELFA har fluss, båda som flytande i en penna ("pump-spets") och som gel i spruta.
Anledningen till att fluss finns i 5L dunkar är lödmaskiner.
ELFA har fluss, båda som flytande i en penna ("pump-spets") och som gel i spruta.
Lödfett var det jag menade, om det nu är någon skillnad 
Lödvätska/lödvatten: Jag har en sån här flaska.
http://www.kjell.com/content/templates/ ... 0,13890000
Fluss på tub:
http://www.kjell.com/content/templates/ ... 0,13890000
Lödfett:
http://www.kjell.com/content/templates/ ... 0,13890000
Elfa har fluss i penna, de två har jag hittat (för blyad resp. blyfri lödning) samt i sprayflaska. men inget i lämplig konsumentstorlek på flaska.
Lödvätska/lödvatten: Jag har en sån här flaska.
http://www.kjell.com/content/templates/ ... 0,13890000
Fluss på tub:
http://www.kjell.com/content/templates/ ... 0,13890000
Lödfett:
http://www.kjell.com/content/templates/ ... 0,13890000
Elfa har fluss i penna, de två har jag hittat (för blyad resp. blyfri lödning) samt i sprayflaska. men inget i lämplig konsumentstorlek på flaska.
Använd lödvatten eller lödfett vetja! Då är elektroniken ett minne blott inom kort!
Använd FLUSS!!!
Kjells fluss-på-tub skulle jag inte röra ens med en lång tång, det står inget om vilken sorts fluss det är, alltså är det per definition skit!
Med FLUSS menas sånt här eller detta (950E). Men vad menar du med att det inte finns i lagom förpackningsstorlek?
Jag har en sån (ungefär) och den har jag haft i 4 år och den är fortfarande inte slut.
Vad ska du? Doppa hela kretskortet eller?
Använd FLUSS!!!
Kjells fluss-på-tub skulle jag inte röra ens med en lång tång, det står inget om vilken sorts fluss det är, alltså är det per definition skit!
Med FLUSS menas sånt här eller detta (950E). Men vad menar du med att det inte finns i lagom förpackningsstorlek?
Jag har en sån (ungefär) och den har jag haft i 4 år och den är fortfarande inte slut.
Vad ska du? Doppa hela kretskortet eller?
Vad ska du? Doppa hela kretskortet eller?
Ja vaddå då?
Det jag känner att jag vill ha är ett flytande flussmedel i smidig förpackning för konsumenter, vill inte ha sprayflaska då det garanterat blir överdoserat å hamnar överallt och tycker gel verkar geggigt (per definition).
Vet någon (icecap kanske?) vilken typ av spets det är på pennan du länkade till? (950E) filt eller hård.
Ja vaddå då?
Det jag känner att jag vill ha är ett flytande flussmedel i smidig förpackning för konsumenter, vill inte ha sprayflaska då det garanterat blir överdoserat å hamnar överallt och tycker gel verkar geggigt (per definition).
Vet någon (icecap kanske?) vilken typ av spets det är på pennan du länkade till? (950E) filt eller hård.
-
bengt-re
- EF Sponsor
- Inlägg: 4829
- Blev medlem: 4 april 2005, 16:18:59
- Skype: bengt-re
- Ort: Söder om söder
- Kontakt:
Det finns faktist en användning för sura fluss även till elektronik. RoHS godkända mönsterkort med silver/tenn plättering som legat för länge för att vara lödbara kan man återuppliva med surt fluss för att få bort silveroxiden - spola med vatten och torka snabbt, på med massor fluss och löd. Voila, ditt kort som missat floorlife med några månader fungerar att löda på komponenter på. Rekomenderas inte, men behöver man montera ett kort till på ett gammal svartoxiderat mönster så fungerar det. Hur bra det är vette tusan, men efter en sådan behandling så går det iaf att få dit komponenterna istället för att det blir ett spa-bad i tennkulor för komponenterna...
-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26511
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Finns det lödfett som inte innehåller saltsyra, zinkklorid eller liknande korrosiva ämnen?
Jag använder oftast lödfett istället för flussmedel. Jag har aldrig märkt några problem, därav frågan.
Fördelen är att man kan gå upp lite i temperatur (kör med ca 350ºC) och få bättre resultat på lödningarna utan att få bränt flussmedel på kortet. Dessutom är det lätt att få bort.
Jag använder oftast lödfett istället för flussmedel. Jag har aldrig märkt några problem, därav frågan.
Fördelen är att man kan gå upp lite i temperatur (kör med ca 350ºC) och få bättre resultat på lödningarna utan att få bränt flussmedel på kortet. Dessutom är det lätt att få bort.
Ska jag vara ärlig måste man vara ganska dålig på att löda om man måste gå till 350°C!
När jag har blyhaltigt lödtenn använder jag 280°C, vid blyfritt går jag till 300°C. Klarar jag inte av lödningen vid dessa temperaturer är det något annat fel och då åtgärdar jag detta.
Felet som "folk" oftast gör är att ha en lång tunn spets, den ledar värmen skitdåligt, de eldar på värmen för att kompensera spetsens förlust och resultatet blir en dålig lödning, antingen för varm (litet lödpunkt) eller kall (för stort lödpunkt).
Det är oerhört mycket bättre att ha en kort bred spets, jag löder ytmonterade 0805 med 2,5 mm spetsen utan problem.... sen har jag också militär utbildning inom lödning, 2 timmer/veckan i 40 veckor!
På mitt arbete har jag varit efter dom med temperaturen, de krämade på fullt och resultatet var att spetsarna oxiderade blixtsnabbt och att det inte gick att löda med dom.
Då mitt Weller lödjärn blir varmt mycket snabbt släcker jag om jag går ifrån 5 minuter, jag har använd samma spets i de senaste 6 år........
När jag har blyhaltigt lödtenn använder jag 280°C, vid blyfritt går jag till 300°C. Klarar jag inte av lödningen vid dessa temperaturer är det något annat fel och då åtgärdar jag detta.
Felet som "folk" oftast gör är att ha en lång tunn spets, den ledar värmen skitdåligt, de eldar på värmen för att kompensera spetsens förlust och resultatet blir en dålig lödning, antingen för varm (litet lödpunkt) eller kall (för stort lödpunkt).
Det är oerhört mycket bättre att ha en kort bred spets, jag löder ytmonterade 0805 med 2,5 mm spetsen utan problem.... sen har jag också militär utbildning inom lödning, 2 timmer/veckan i 40 veckor!
På mitt arbete har jag varit efter dom med temperaturen, de krämade på fullt och resultatet var att spetsarna oxiderade blixtsnabbt och att det inte gick att löda med dom.
Då mitt Weller lödjärn blir varmt mycket snabbt släcker jag om jag går ifrån 5 minuter, jag har använd samma spets i de senaste 6 år........
Där har du allt fel!
Ta en kopparstång och värm upp den till 300°C i ena ändan. Om vi utgår från en 6mm stång kan du fint hålla på den efter säg 50cm, efter 100cm är det knappast att det känns värme alls.
Det motsvarar till att du ska ladda ett batteri med en stor ström och därför har en laddare i herrstorlek men din ledning är en tunn kanthaltråd. Kommer den då att ladda seriöst?
När du ser att svaret är nej kan du ju begrunda på vilket sätt det är lika bra att löda med ett värmemotstånd mellan värmen och lödpunktet. Att det kommer att finnas ett motstånd är logisk men detta motstånd sak, i båda fall, vara så lite som möjligt.
Så det är rent skitsnack att långa tunna spetsar ledar värmen lika bra!
Ta en kopparstång och värm upp den till 300°C i ena ändan. Om vi utgår från en 6mm stång kan du fint hålla på den efter säg 50cm, efter 100cm är det knappast att det känns värme alls.
Det motsvarar till att du ska ladda ett batteri med en stor ström och därför har en laddare i herrstorlek men din ledning är en tunn kanthaltråd. Kommer den då att ladda seriöst?
När du ser att svaret är nej kan du ju begrunda på vilket sätt det är lika bra att löda med ett värmemotstånd mellan värmen och lödpunktet. Att det kommer att finnas ett motstånd är logisk men detta motstånd sak, i båda fall, vara så lite som möjligt.
Så det är rent skitsnack att långa tunna spetsar ledar värmen lika bra!
Alltså det är ingenting som jag har läst eller så utan det var bara en teori jag hade, ingenting annat. Så elektrisk resistans och termisk resistans går hand i hand med varandra som en variation av tjockleken. Visst att resistensen ändrar sig med tjockleken vet man men trodde inte det var så pass jämt med den termiska.
Undrar om det hade blivit någon skillnad om man hade haft en tunn koppartråd i ett imaginärt komplett vakuum för att se om luftens avkylning hade haft någon inverkan på det hela.
Undrar om det hade blivit någon skillnad om man hade haft en tunn koppartråd i ett imaginärt komplett vakuum för att se om luftens avkylning hade haft någon inverkan på det hela.
Vi snackar inte luftens avkylning i detta även om det såklart har betydelse i extremfallet med den långa kopparstång, det har med värmeledning att göra.
Har du värmen i punkt A och ska värma upp punkt B blir det oerhört mycket bättre och mer kontrollerat att ha en kort tjock väg mellan A och B än en lång o smal eller hur?
Felet många gör ar att tro att när bara spetsen är varm är det bra men det ska överföras en viss mängd värme per tidsenhet för att få lödpunkten upp i arbetstemperatur och detta går mycket snabbare med en fet kort lödspets än med en lång smal.
Om vi ser på värmeinerti och tänkar oss en idealiserat situation med en "lång tunn" lödspets (std. typen på billiga lödpennor) kommer lödspetsen att ha ca: samma massa som lödtenn + komponentben + lödö. Om spetsen då håller 300°C och vi får direkt kontakt kommer temperaturen att hamna på 150°C. Resten av energin som behövs för att få punktet att komma upp i lödbart skick måste alltså pytsas fram via en tunn metallbrygga.
Detta gör dels att under tiden det hela är varmt men inte varmt nog kommer oxideringen att gå fort, dels att matrialblandningen mellan lödtenn och lödö kommer att ske under längre tid när det väl kommer igång.
Båda dessa delar ger en dålig lödning.
Det perfekta vore att värmeelementet + temperatursensorn är mitt i själva lödpunktet men det blir ju ganska svårt att uppnå rent praktisk.
Har du värmen i punkt A och ska värma upp punkt B blir det oerhört mycket bättre och mer kontrollerat att ha en kort tjock väg mellan A och B än en lång o smal eller hur?
Felet många gör ar att tro att när bara spetsen är varm är det bra men det ska överföras en viss mängd värme per tidsenhet för att få lödpunkten upp i arbetstemperatur och detta går mycket snabbare med en fet kort lödspets än med en lång smal.
Om vi ser på värmeinerti och tänkar oss en idealiserat situation med en "lång tunn" lödspets (std. typen på billiga lödpennor) kommer lödspetsen att ha ca: samma massa som lödtenn + komponentben + lödö. Om spetsen då håller 300°C och vi får direkt kontakt kommer temperaturen att hamna på 150°C. Resten av energin som behövs för att få punktet att komma upp i lödbart skick måste alltså pytsas fram via en tunn metallbrygga.
Detta gör dels att under tiden det hela är varmt men inte varmt nog kommer oxideringen att gå fort, dels att matrialblandningen mellan lödtenn och lödö kommer att ske under längre tid när det väl kommer igång.
Båda dessa delar ger en dålig lödning.
Det perfekta vore att värmeelementet + temperatursensorn är mitt i själva lödpunktet men det blir ju ganska svårt att uppnå rent praktisk.
-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26511
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Intressanta inlägg.
"Ska jag vara ärlig måste man vara ganska dålig på att löda om man måste gå till 350°C!"
Det fick mig att börja fundera. Jag måste nog säga att jag är bra på att löda så jag tror inte problemet ligger där. Provade att löda en lysdiod på ett exprimentkort. Vid 280ºC tog det lång tid innan lödtennet (60/40-tenn. 0,8mm från Elfa) började smälta. Lödningen såg lite bucklig och "nybörjar-aktig" ut. Höjde till 350ºC. Tennet smälte fortare och det blev en bra och blank lödpunkt som smälte ut fint. Tittade på några kort jag lött för ett halvår sedan med just 350ºC. Lödpunkterna ser fortfarande lika bra ut.
Jag har en lödstation av märke Solomon SR-967ESD. Där sitter det keramiska väreelementet inne i själva lödspetsen, ca 15mm från "toppen". Lödspetsen jag oftast använder är på 1mm. Vet tyvärr inte var temperatursensorn sitter.
Vad menar ni med tunn respektive tjock lödspets? Hur många millimeter? Att löda t.ex IC-kretsar med standarddelning med en 3mm spets är inte så kul. Man har betydligt bättre koll med en 1mm-spets. Mellanstorleken borde vara 2mm, men hur mycket skillnad gör 1mm för värmen?
"Ska jag vara ärlig måste man vara ganska dålig på att löda om man måste gå till 350°C!"
Det fick mig att börja fundera. Jag måste nog säga att jag är bra på att löda så jag tror inte problemet ligger där. Provade att löda en lysdiod på ett exprimentkort. Vid 280ºC tog det lång tid innan lödtennet (60/40-tenn. 0,8mm från Elfa) började smälta. Lödningen såg lite bucklig och "nybörjar-aktig" ut. Höjde till 350ºC. Tennet smälte fortare och det blev en bra och blank lödpunkt som smälte ut fint. Tittade på några kort jag lött för ett halvår sedan med just 350ºC. Lödpunkterna ser fortfarande lika bra ut.
Jag har en lödstation av märke Solomon SR-967ESD. Där sitter det keramiska väreelementet inne i själva lödspetsen, ca 15mm från "toppen". Lödspetsen jag oftast använder är på 1mm. Vet tyvärr inte var temperatursensorn sitter.
Vad menar ni med tunn respektive tjock lödspets? Hur många millimeter? Att löda t.ex IC-kretsar med standarddelning med en 3mm spets är inte så kul. Man har betydligt bättre koll med en 1mm-spets. Mellanstorleken borde vara 2mm, men hur mycket skillnad gör 1mm för värmen?
Konstigt att du behöver dra upp den så högt då elementet ligger på 50W. Använder själv den stationen och vid vanlig lödning håller jag mig inom 260 - 280 grader vid SMD eller hålmonterat och jag använder 1mm 60/40 tenn med 2.5mm eller om det nu var en 3mm spets som sitter där nu. Vid blyfritt kan jag ibland nosa på 300 om det är stora ytor och hålmonterat, men jag får bra lödningar vid 280 med så det är väldigt sällan. 350 grader eller mer använder jag enbart om jag skall förtenna tjockare kablar som är typ i 1 - 0.75mm² storlek eller något som kräver mycket värme.
Sitter lödspetsen fast som den skall och det är inga oxider på spetsen utan tenn väter hela ytan perfekt?
Har faktisk själv undrat var sensorn sitter på denna då jag tycker att stationen reagerar snabbt på temp förändringar. Men den kanske sitter i det keramiska elementet på något vis, har dock inte tagit isär pennan för att kolla.. än.
Sitter lödspetsen fast som den skall och det är inga oxider på spetsen utan tenn väter hela ytan perfekt?
Har faktisk själv undrat var sensorn sitter på denna då jag tycker att stationen reagerar snabbt på temp förändringar. Men den kanske sitter i det keramiska elementet på något vis, har dock inte tagit isär pennan för att kolla.. än.
