Jag läst lite i den här tråden och eftersom jag har experimenterat lite med etsning på siståne tänkte jag dela med mig av mina resultat. Samtidigt är nyfiken på vad ni får för resultat och villken metod som används. I tråden ovan stod det inte mkt om vilket resultat metoderna gav. med resultat menar jag t.ex. Tunnaste möjliga bana, minst avstånd mellan banor utan att det flyter ihop, hur ofta ett kort misslyckas.
Själv har jag länge kört med vanligt hederligt kopiatorpapper som skrives ut på en laserskrivare med bra toner. Det har varit shysst ner till kanske 12 mils banor. Nackdelen är att man måste lysa en väldigt exakt tid pga dålig kontrast mellan lasersvärta och papper. En halv minut för länge så brinner banorna av en halv för kort så måste man skrapa. Detta krav på precis timing har varit den största nadkdelen jämfört med OH. När man väl kalibrerat in tiden mot korttypen man använder (Olika märken är lite olika känsliga) lyckas 100% av korten man etsar (i varjefall har jag lyckats med 20 kort i rad med 12 mils banor).
OH papper å andra sidan har jag aldrig lyckats bra med, kanske för att skolans laserskrivare inte skriver så bra på OH. Måste köra dubbelt och då är det svårt att få det centrerat med tunna banor. Med oh tycker jag misslyckadefrekven är rätt hög.
Det nya som testats är att skriva ut på ritpapper. Det är ungefär som ljust smörpapper. Ungefär lika genomskinligt som diffuserat OH men an papper och inte plast. Etsat lite kort med detta idag och lyckats fånågra kort med ner mot 4mils banor och inte fått ihopsmältning mellan banor som haft avstånd på 6 mil. Måtten är vad eagle säger att det skall vara, har inga instrument för att mäta upp om så verkligen är fallet. Eftersom det är svårare med clearence än med bantjocklek misstänker jag att skrivaren (gammal 1200dpi färglaser) suddar ut lite så banan blir lite tjockare än vad eagle säger. Man vågar nog iallafall säga att detaljer så små som 6 mil går bra att etsa med denna teknik.
Det verkar inte alls vara lika kinkigt med lystiden som vanligt papper, antagligen pga bättre genomskinlighet och därmed bättre kontrast. Samtidigt skriver skrivaren bättre på papper än på OH (iaf. de gamla eländen jag har till förfogande)
Är 6 mil bra eller dåligt? Hur smått brukar ni etsa?
Edit: I övrigt gör som som vanligt med UV, fotoresist, kaustiksoda och etsblask, men eftersom det (åtminståne för mig) absolut svåraste är att få en bra etsmall från skrivaren tog jag bara upp det.
Såhär etsar jag, hur gör ni?
Såhär etsar jag, hur gör ni?
Senast redigerad av pagge 7 september 2006, 22:01:25, redigerad totalt 2 gånger.
I skolan kör vi med "vanliga" A4-papper. Layouten printas ut på pappret med en laserskrivare.
En "skiva" dras ut från UV-lådan, man lyfter upp en ram med plast på och lägger kortet ovanpå en likadan. Sedan stänger man den, trycker på vakuumknappen och ser att layouten ser ut att vara bra på kortet. Skivan trycks in, apparaten ställs in på 5min och körs. När den körts klart, trycker man igen på en knapp och den körs 5min. Och än en gång till. DVS 15min total belysningstid. Allt mellan 10 och 20min fungerar i princip.
Efter detta framkallas kortet på vanligt sätt i en balja och kastas sedan in i en etstank där det ligger tills det ser ut att vara klart.
En "skiva" dras ut från UV-lådan, man lyfter upp en ram med plast på och lägger kortet ovanpå en likadan. Sedan stänger man den, trycker på vakuumknappen och ser att layouten ser ut att vara bra på kortet. Skivan trycks in, apparaten ställs in på 5min och körs. När den körts klart, trycker man igen på en knapp och den körs 5min. Och än en gång till. DVS 15min total belysningstid. Allt mellan 10 och 20min fungerar i princip.
Efter detta framkallas kortet på vanligt sätt i en balja och kastas sedan in i en etstank där det ligger tills det ser ut att vara klart.
-
prototypen
- Inlägg: 11105
- Blev medlem: 6 augusti 2006, 13:25:04
- Ort: umeå
Så här gör jag.
Smörpapperet heter koperbar ritfilm och jag har köpt från Lyreco i Bankeryd, på asken står: Ritfilm - kopierbar, 582 A4 100 ark.
kostar ca 300 för 100ark, kan även finnas hos pappershandeln.
Ritfilmen suger inte åt sig tonern utan den lägger sig utanpå och blir svartare än på papper. OH film funkar inte alls, möjligen 2 på varandra. Har även kört med bläckstråle på OH film och det funkar, dock inte i belysningslådor, det blir varmt och bläcket kladdar. I min fina kvartslampeexponerare funkade det bra. Bläckstrålen är nu pensionerad.
Äldre långsamma laserskrivare ska vara bättre då de stressar ritfilmen mindre, det ska bli mindre sprickor i toner om det går lite långsammare så den kassa skrivaren kanske är bättre än en högprestanda.
Belysningen är en 29 år gammal kvartslampa från Clas Ohlson inbyggd i två kaffeburkar med en lucka så jag kan "stänga av ljuset" när jag lägger in nya kort. Kvartslampan har en starttid så den får vara på tills jag är färdig.
Vacuum får jag från en gammal mjölkmaskinvacuumpump.
Belysningstid, 7 minuter+-1 minut
Linjebredder gör jag aldrig under 20 mil även om text skrivs med 8 mil, isolering 10 mil. Misslyckas sällan med kort men underexponering i hörnen är vanligast, min kvartslampa lyser mest i mitten.
Prototypen
Smörpapperet heter koperbar ritfilm och jag har köpt från Lyreco i Bankeryd, på asken står: Ritfilm - kopierbar, 582 A4 100 ark.
kostar ca 300 för 100ark, kan även finnas hos pappershandeln.
Ritfilmen suger inte åt sig tonern utan den lägger sig utanpå och blir svartare än på papper. OH film funkar inte alls, möjligen 2 på varandra. Har även kört med bläckstråle på OH film och det funkar, dock inte i belysningslådor, det blir varmt och bläcket kladdar. I min fina kvartslampeexponerare funkade det bra. Bläckstrålen är nu pensionerad.
Äldre långsamma laserskrivare ska vara bättre då de stressar ritfilmen mindre, det ska bli mindre sprickor i toner om det går lite långsammare så den kassa skrivaren kanske är bättre än en högprestanda.
Belysningen är en 29 år gammal kvartslampa från Clas Ohlson inbyggd i två kaffeburkar med en lucka så jag kan "stänga av ljuset" när jag lägger in nya kort. Kvartslampan har en starttid så den får vara på tills jag är färdig.
Vacuum får jag från en gammal mjölkmaskinvacuumpump.
Belysningstid, 7 minuter+-1 minut
Linjebredder gör jag aldrig under 20 mil även om text skrivs med 8 mil, isolering 10 mil. Misslyckas sällan med kort men underexponering i hörnen är vanligast, min kvartslampa lyser mest i mitten.
Prototypen
Fagge: Jag skall försöka får reda på namnet. Polarens mamms hade en bunt i förrådet på jobbet. Jag har fått några ark likadant papper av en tysk utbytestudent. Tyska maskinstudenter ritade tydligen på sådant. Genomskinligt så det är lätt att rita av antar jag. Hon jobbade på nån arkitektfirma där de hade sånt papper att rita på. Jag skall försöka låna en digitalkamera av nån och lägga fram bildbevis :)
Macce: Oj, det var bra. När jag pappersetsar brukar det vara kring 7 minuter. 8 minuter överexponerar och 6 minuter blir inget alls. Du måste ha en laserskrivare med riktigt bra svärta. Märke, modell? Vad är det för märke på pappret? Hur tunna banor och clearence kan du etsa med din skrivare/papper?
Prototypen: Jag kikade på lyrekos webshop och hittade
ritfilm A3. Är det det du menar? Jag tror jag har testat det där pappret också (fick massa olika av polarens snälla mamms), det är väl egentligen plast. Står polyester. Resultatet blev bra (betydligt bättre än OH) fast tyvärr jammade det skrivaren lite då då. Tror det var lite för stelt för att gå runt alla valsar. Men det är inte det som blev bäst. Lite skarpare (omän marginellt) blev det med "smörpappret" som kallades "ritpapper" av polarens mor. Det var riktigt jättetunt och kändes mer som papper än plastfilmen.
Edit: Har googlat lite mer nu, det skulle kunna vara sånt här papper. 60g verkar kunna stämma då vanligt verkar väga 100-150g.
Ytterligare googlande gav följande förklaring härifrånhärifrån
TRANSPARENT RITPAPPER
Är mer eller mindre genomskinliga med matt yta. Den matta ytan gör att blyerts fäster bra. Används vid arkitekt- och kopieringsarbeten. Vikt ca 70 gr. Kan vara gjord av plast eller av starkt limmad cellulosa. Den sistnämda förändras av fukt och passar inte för tusch.
Det är mest troligt limmad cellulosa som jag använder.
Macce: Oj, det var bra. När jag pappersetsar brukar det vara kring 7 minuter. 8 minuter överexponerar och 6 minuter blir inget alls. Du måste ha en laserskrivare med riktigt bra svärta. Märke, modell? Vad är det för märke på pappret? Hur tunna banor och clearence kan du etsa med din skrivare/papper?
Prototypen: Jag kikade på lyrekos webshop och hittade
ritfilm A3. Är det det du menar? Jag tror jag har testat det där pappret också (fick massa olika av polarens snälla mamms), det är väl egentligen plast. Står polyester. Resultatet blev bra (betydligt bättre än OH) fast tyvärr jammade det skrivaren lite då då. Tror det var lite för stelt för att gå runt alla valsar. Men det är inte det som blev bäst. Lite skarpare (omän marginellt) blev det med "smörpappret" som kallades "ritpapper" av polarens mor. Det var riktigt jättetunt och kändes mer som papper än plastfilmen.
Edit: Har googlat lite mer nu, det skulle kunna vara sånt här papper. 60g verkar kunna stämma då vanligt verkar väga 100-150g.
Ytterligare googlande gav följande förklaring härifrånhärifrån
TRANSPARENT RITPAPPER
Är mer eller mindre genomskinliga med matt yta. Den matta ytan gör att blyerts fäster bra. Används vid arkitekt- och kopieringsarbeten. Vikt ca 70 gr. Kan vara gjord av plast eller av starkt limmad cellulosa. Den sistnämda förändras av fukt och passar inte för tusch.
Det är mest troligt limmad cellulosa som jag använder.
Senast redigerad av pagge 7 september 2006, 22:22:29, redigerad totalt 2 gånger.
pagge: Det är inte min utrustning, utan skolans.
Skrivaren är en HP LaserJet, kan kolla nästa vecka om jag kommer ihåg att kolla upp modellen. Någon specialspecialspecialspecialskrivare är det dock ej.
Papprets märke vet jag ej, men det är inget speciellt med det heller, utan helt vanligt.
Skulle tippa på att det är UV-lådan som är av bra kvalité, ser (och känns) inte helt billig ut...
Skrivaren är en HP LaserJet, kan kolla nästa vecka om jag kommer ihåg att kolla upp modellen. Någon specialspecialspecialspecialskrivare är det dock ej.
Papprets märke vet jag ej, men det är inget speciellt med det heller, utan helt vanligt.
Skulle tippa på att det är UV-lådan som är av bra kvalité, ser (och känns) inte helt billig ut...
Vanligt papper varierar om inte annat i tjocklek. Det skulle kunna vara en tunn variant du har kanske. Jag tror inte UV lådan skall spela så stor roll. Den skall ju bara lysa. Så länge kortet ligger ordentligt tryckt mot mallen så bör det inte spela nån roll tycker jag. Har testat med skolans UV låda med vacuumsug och hela paketet. Ser också dyr ut men det är samma problem där. Får lika bra/dåliga resultat i den som i den hemsnickrade lådan på elektronikföreningen i skolan. Där är det bara glasbotten som man lägger mall och kort på, sen lägger jag på en tung transformator som vikt för fixering 
. Vacuumlådan ger egentligen bara fördel vid dubbelsidig etsning. Hur tunna banor brukar du kunna etsa?
. Vacuumlådan ger egentligen bara fördel vid dubbelsidig etsning. Hur tunna banor brukar du kunna etsa?Ah, ett sånt där galler skulle nog kunna vara en bra grej. Synd att det kräver rätt många rör om man skall göra en gallerlösning själv. Nog för att det inte finns mkt marginal för ljuset att komma in från sidan om man har utskriftsidan direkt mot laminatet. Då är det bara lackens tjocklek ljuset har på sig att snedda in på.
Virror: 12mil har varit smärtgränsen för mig tidigare, innan jag hittade mirakelpappret
. Numera verkar 6 mil vara bit av kaka om jag inte hade jättetur med de två kort jag etsade tidigare idag. Jag skall se om tekniken går att förfina mer.
Virror: 12mil har varit smärtgränsen för mig tidigare, innan jag hittade mirakelpappret
. Numera verkar 6 mil vara bit av kaka om jag inte hade jättetur med de två kort jag etsade tidigare idag. Jag skall se om tekniken går att förfina mer.-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26578
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Jag använder mig av "The MadModder ets-metod" med några små förändringar.
Så här gör jag:
1) Skriver ut layouten med en gammal Epson StylusColor480 (bläckstråle) på 3st OH-papper. Jag har även testat med en nyare HP-bläckstråle, men den gör kanterna lite diffusa, så det blir inte bra.
2) Lägger OH-filmerna ovanpå varandra. (Förstoringsglas är ett bra hjälpmedel här.) Sätter lite tejp på alla sidor för att det inte ska flytta på sig.
3) Drar bort skyddsfilmen från laminatet och lägger kortet på en skiva. Ovanpå detta OH-filmerna och en glas-skiva.
4) Sedan en hög träram (ca 40cm hög) med ett ansikts-solarie ovanpå. Belyser....
5) Framkallar i en fotoskål.
6) En ugnsplåt med varmt vatten ställs på spisen. 4an på den minsta plattan är lagom för att hålla vattnet varmt.
7) I plåten sätter jag en fotoskål och blandar i etsvätska. I med kortet och etsa...
Jag har aldrig kollat hur smala ledningsbanor jag kan göra, men man får iallafall plats med 2st ledningsbanor mellan pinnarna på en vanlig IC-krets.
Jag har etsat 10-12st kort med denna metod. Den näst sista gången fungerade det inte alls bra. Sista gången ökade jag exponeringstiden och då gick det bra, så jag antar att mina lysrör håller på att gå i pension. Därför håller jag nu på att bygga en riktig UV-box. Gör detta främst för att det då blir mindre grejjer att bära fram varje gång man ska göra ett kretskort.
Så här gör jag:
1) Skriver ut layouten med en gammal Epson StylusColor480 (bläckstråle) på 3st OH-papper. Jag har även testat med en nyare HP-bläckstråle, men den gör kanterna lite diffusa, så det blir inte bra.
2) Lägger OH-filmerna ovanpå varandra. (Förstoringsglas är ett bra hjälpmedel här.) Sätter lite tejp på alla sidor för att det inte ska flytta på sig.
3) Drar bort skyddsfilmen från laminatet och lägger kortet på en skiva. Ovanpå detta OH-filmerna och en glas-skiva.
4) Sedan en hög träram (ca 40cm hög) med ett ansikts-solarie ovanpå. Belyser....
5) Framkallar i en fotoskål.
6) En ugnsplåt med varmt vatten ställs på spisen. 4an på den minsta plattan är lagom för att hålla vattnet varmt.
7) I plåten sätter jag en fotoskål och blandar i etsvätska. I med kortet och etsa...
Jag har aldrig kollat hur smala ledningsbanor jag kan göra, men man får iallafall plats med 2st ledningsbanor mellan pinnarna på en vanlig IC-krets.
Jag har etsat 10-12st kort med denna metod. Den näst sista gången fungerade det inte alls bra. Sista gången ökade jag exponeringstiden och då gick det bra, så jag antar att mina lysrör håller på att gå i pension. Därför håller jag nu på att bygga en riktig UV-box. Gör detta främst för att det då blir mindre grejjer att bära fram varje gång man ska göra ett kretskort.
Ah, hade också en gammal epson en gång i tiden . Dubbla OH verkar vara den klassiska metoden. Det är många på skolan som kör med det med. Jag tycker bara det är så svårt att få filmerna rätt över varandra. Speciellt om man använder laserskrivare, då slår sig filmerna lite granna och det blir ännu klurigare. Måste vara riktigt svårt att få tre filmer ovanpå varandra. speciellt om man routa två banor mellan standarddelningen, det är småttigt . Borde vara ungefär 10 mil bantjocklek och 10 mil clearence. Testade rita upp i eagle. Det är bra, så smått har jag aldrig fått till med OH.
Alltid skönt att inte behöva bära fram en massa när man etsar. Det skall vara snabbt och lätt. Jag har färdigblandad vätska i PET flaskor, det häller jag bara i en kastrull med termometer på en platta och etsar där. Jag försöker få en så automatiserad och idiotsäker metod jag kan nu. Det tar emot att göra ett kort om man vet att det tar halva dan att ordna ihop allt och misslyckas några gånger. Därav denna tråd då jag försöker samla ihop alla samlade erfarenheter häromkring.
. Dubbla OH verkar vara den klassiska metoden. Det är många på skolan som kör med det med. Jag tycker bara det är så svårt att få filmerna rätt över varandra. Speciellt om man använder laserskrivare, då slår sig filmerna lite granna och det blir ännu klurigare. Måste vara riktigt svårt att få tre filmer ovanpå varandra. speciellt om man routa två banor mellan standarddelningen, det är småttigt . Borde vara ungefär 10 mil bantjocklek och 10 mil clearence. Testade rita upp i eagle. Det är bra, så smått har jag aldrig fått till med OH.Alltid skönt att inte behöva bära fram en massa när man etsar. Det skall vara snabbt och lätt. Jag har färdigblandad vätska i PET flaskor, det häller jag bara i en kastrull med termometer på en platta och etsar där. Jag försöker få en så automatiserad och idiotsäker metod jag kan nu. Det tar emot att göra ett kort om man vet att det tar halva dan att ordna ihop allt och misslyckas några gånger. Därav denna tråd då jag försöker samla ihop alla samlade erfarenheter häromkring
.-
JimmyAndersson
- Inlägg: 26578
- Blev medlem: 6 augusti 2005, 21:23:33
- Ort: Oskarshamn (En bit utanför)
- Kontakt:
Mycket bra initiativ! 
Under den senaste tiden har jag gjort några kort med "penn-metoden":
1) Skriver ut kretslayouten och lägger den ovanpå laminatet.
2) Med hammare och spik gör jag små markeringar där hålen ska vara.
3) Ritar ledningsbanorna på fri hand.
4) Plåt på spisen, fotoskål, blanda etsvätska och i med kortet.
5) Tar bort färgen med svinto, borrar, löder. Klart!
Det går ganska fort. Nackdelen är förstås att man inte bör routa några ledningsbanor mellan pinnarna på t.ex IC-kretsar, men till enklare/mindre grejjer går det fint. Jag brukar använda metoden när jag ska göra kort där exprimentplatta känns för rörigt och släpa fram UV-utrustningen känns onödigt.
Jag har en tanke på att fixa ett så automatiserat system som möjligt. Kanske så man skriver ut layouten direkt på kortet. En robotarm lyfter kortet till UV-lådan och vidare till framkallningen. Efter det stadiet har min tanke fastnat lite. Kortet behöver ju sköljas innan etsning. Eventuellt så ordnar man sköljning och etsning manuellt. Det är ju dessutom lite kul att titta på när kopparn försvinner i etsbadet.
Som alternativ till robotarm skulle man kanske kunna bygga utskrift, exponering och framkallning i samma låda.
Under den senaste tiden har jag gjort några kort med "penn-metoden":
1) Skriver ut kretslayouten och lägger den ovanpå laminatet.
2) Med hammare och spik gör jag små markeringar där hålen ska vara.
3) Ritar ledningsbanorna på fri hand.
4) Plåt på spisen, fotoskål, blanda etsvätska och i med kortet.
5) Tar bort färgen med svinto, borrar, löder. Klart!
Det går ganska fort. Nackdelen är förstås att man inte bör routa några ledningsbanor mellan pinnarna på t.ex IC-kretsar, men till enklare/mindre grejjer går det fint. Jag brukar använda metoden när jag ska göra kort där exprimentplatta känns för rörigt och släpa fram UV-utrustningen känns onödigt.
Jag har en tanke på att fixa ett så automatiserat system som möjligt. Kanske så man skriver ut layouten direkt på kortet. En robotarm lyfter kortet till UV-lådan och vidare till framkallningen. Efter det stadiet har min tanke fastnat lite. Kortet behöver ju sköljas innan etsning. Eventuellt så ordnar man sköljning och etsning manuellt. Det är ju dessutom lite kul att titta på när kopparn försvinner i etsbadet.
Som alternativ till robotarm skulle man kanske kunna bygga utskrift, exponering och framkallning i samma låda.
Få utskriften direkt på kortet och alltså skippa fotoresistet helt har jag också varit inne på. Om inte annat för att det står en dryg kvadratmeter dubbelsidigt laminat nere på XP-el (elektronikföreningen på skolan) som ingen vill ha. Jag hört om att man kan använda laserutskrifter och med strykjärn få tonern från pappret att fastna på kortet. Men det verkade rätt omständigt och resultaten verkade variera. Efter att man strykt på var man tvungen att blöta upp pappret och försiktit tvätta bort det utan att tonern for bort. Som sagt tyckte jag det verkade lite omständigt. Har du nån ide om hur man skulle kunna skriva direkt på laminat?
Vanligt papper / dubbelt oh fungerar ju jättebra ner mot 16 mil kanske, då är det inga problem att centrera filmerna på varandra. Men när jag petar med små ytmonterade kapslar och vill kunna göra småttiga kort blir det snabbt svårt att få bra resultat på första försöket. Jag är nästan helt övertygad om att den svaga länken är att få en bra mall till OH belysningen. T.ex. så höll vi en liten grundkurs i kretskortsetsning för intresserade. Då etsade vi samma eländiga kort 20-30 gånger i rad på en dag (alla fick göra eget kort, ända från cad till kort) i samma etsvätska. Till slut var etsvätskan alldeles illblå, mkt blåare än vad jag burkat kassera tidigare, men resultaten blev ändå bra (Vi hade trimmat in tiden i UV lådan exakt till perfekt exponering och hittat den skrivare i skolan med bäst toner). Tog lite längre tid bara med illblå vätska. Därför tror jag inte alls på teorin om att trött etsvätska skulle vara orsak till dåliga kort. Det stämmer ju med vad man rent fysikaliskt skulle tro också. Om etsvätskan har låg koncentration kvar av det etsande medlet så etsas det ju långsammare, men lika mkt långsammare överallt så det borde inte spela nån roll. En del hävdar ändå att "man etsar sönder banor om man måste vänta länge i etsvätskan" och blandar nytt så fort den är lite ljusblå.
Vanligt papper / dubbelt oh fungerar ju jättebra ner mot 16 mil kanske, då är det inga problem att centrera filmerna på varandra. Men när jag petar med små ytmonterade kapslar och vill kunna göra småttiga kort blir det snabbt svårt att få bra resultat på första försöket. Jag är nästan helt övertygad om att den svaga länken är att få en bra mall till OH belysningen. T.ex. så höll vi en liten grundkurs i kretskortsetsning för intresserade. Då etsade vi samma eländiga kort 20-30 gånger i rad på en dag (alla fick göra eget kort, ända från cad till kort) i samma etsvätska. Till slut var etsvätskan alldeles illblå, mkt blåare än vad jag burkat kassera tidigare, men resultaten blev ändå bra (Vi hade trimmat in tiden i UV lådan exakt till perfekt exponering och hittat den skrivare i skolan med bäst toner). Tog lite längre tid bara med illblå vätska. Därför tror jag inte alls på teorin om att trött etsvätska skulle vara orsak till dåliga kort. Det stämmer ju med vad man rent fysikaliskt skulle tro också. Om etsvätskan har låg koncentration kvar av det etsande medlet så etsas det ju långsammare, men lika mkt långsammare överallt så det borde inte spela nån roll. En del hävdar ändå att "man etsar sönder banor om man måste vänta länge i etsvätskan" och blandar nytt så fort den är lite ljusblå.
Senast redigerad av pagge 8 september 2006, 13:02:59, redigerad totalt 1 gång.
