Transformator

Från ElektronikWikin
Version från den 14 januari 2015 kl. 16.38 av Miam (diskussion | bidrag) (korrigerat formattering)
(skillnad) ← Äldre version | Nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Todo: lägg till beskrivning vad en transformator är

Identifiering av en okänd nättransformator kan göras på detta sätt.

Tips från tråd http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=2&t=18611

I QTC nr 1 2003 beskriver Karl-Henry Andersson SM5IAL följande metod för att ta reda på karaktäristiken för okända krafttransformatorer.

1. Identifiera trolig primärlindning.
2. Öka spänningen över lindningen tills strömmen stiger brant. Om detta t.ex. sker över 230 V är det sannolikt att primären är för 230 V.
3. Anslut trafon till rätt primärspänning och mät tomgångsström och sekundärspänning/ar.
4. Transformatorer kan som regel belastas till 5% spänningsfall på sekundärsidan. Vrid ner primärmatningen till 0V. Kortslut sekundären och öka primärspänningen till 5% av primärspänningen. Strömmen genom primären är nu den maximalt tillåtna.
5. Maximal sekundärström bestäms ur spänningsförhållandet och magnetiseringsströmmen för primären. Den senare kan uppskattas till 10% av maximal primärström. Maximal sekundärström blir då (I_pri - I_mag) x (U_pri / U_sek).
6. Kopparförlusterna bestäms av lindningarnas resistans och strömmen genom dem. Järnförlusterna kan normalt uppskattas till mellan 50% och 100% av kopparförlusterna.
7. De flesta trafos bör inte belastas mer än ca 40 graders temperaturstegring vid full last. Man skall alltså inte bränna sig om man lägger handen mot lindning eller kärna.
8. Om man kan mäta lindningarnas diameter kan man använda tumregeln att endast i undantagsfall belasta lindningarna med mer än 3A/mm^2 koppararea.