Diod

Översikt En diod är idag vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av expelvis en PN-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.

Funktion En diods elektriska funktion är att den leder ström bättre åt ena hållet. Dioder används bla. till att likrikta växelspänning, som frihjulsdioder i switchande spänningsomvandlare, som aktiv komponent i diodringblandare, som temperaturmätare (!), och i många andra sammanhang.

Trender FRED och schottkydioder har till stor del tagit över efter vanliga kiseldioder som i sin tur föregicks av germaniumdioder. Vaccumrörs dioder används fortfarande i vissa sammanhang även om dessa i dag i princip i har någon egenskap som inte någon annan komponent gör bättre och med längre livslängd.

Diodekvationen När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln
I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)
Is = Läckströmmen i backrickningen
n = En konstant mellan 1 och 2 beroende av tillverkning.
Vt = Termiska spänningen, c:a 25mV vid rumstempratur.
Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda
I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )