https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&feed=atom&action=history
Diod - Versionshistorik
2024-03-29T14:25:41Z
Versionshistorik för denna sida på wikin
MediaWiki 1.37.2
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=4849&oldid=prev
Blueint: Kategori:Komponent
2013-03-16T21:42:26Z
<p><a href="/wiki/Kategori:Komponent" title="Kategori:Komponent">Kategori:Komponent</a></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 16 mars 2013 kl. 21.42</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l29">Rad 29:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 29:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda<br></div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>Då dioden leder i framriktningen ( dvs i de flesta fall av intresse ) kan man försumma termen -1 och istället använda<br></div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''<br></div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) )''<br></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Kategori:Komponent]]</ins></div></td></tr>
</table>
Blueint
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=4491&oldid=prev
Blueint: Anod -> Polaritet
2013-01-28T21:58:24Z
<p>Anod -> <a href="/wiki/Polaritet" title="Polaritet">Polaritet</a></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 januari 2013 kl. 21.58</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1">Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Diod''' är vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av exempelvis en P-N övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Diod''' är vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av exempelvis en P-N övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[Polaritet|</ins>Anod<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </ins>och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Vilka typer finns det?'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Vilka typer finns det?'''</div></td></tr>
</table>
Blueint
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=4488&oldid=prev
Blueint: stavfel
2013-01-28T21:33:27Z
<p>stavfel</p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 januari 2013 kl. 21.33</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l6">Rad 6:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 6:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">lysade </del>uppfinning...</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">lysande </ins>uppfinning...</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Zenerdiod]] - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Zenerdiod]] - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td></tr>
</table>
Blueint
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=4487&oldid=prev
Blueint: puts
2013-01-28T21:32:54Z
<p>puts</p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 januari 2013 kl. 21.32</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l19">Rad 19:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 19:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Diodekvationen'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Diodekvationen'''</div></td></tr>
</table>
Blueint
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=4484&oldid=prev
Blueint: puts
2013-01-28T19:26:10Z
<p>puts</p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 januari 2013 kl. 19.26</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l1">Rad 1:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 1:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''<del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Översikt</del>'''</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">Diod</ins>''' är vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">exempelvis </ins>en <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">P</ins>-<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">N </ins>övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">En diod </del>är <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">idag </del>vanligen en halvledarkomponent som är uppbyggd av <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">expelvis </del>en <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">PN</del>-övergång i ett halvledarmaterial, där ena sidan är P-dopad (hål) och andra N-dopad (elektron). Vanliga halvledarmaterial är kisel, gallium-arsenid och germanium. Dioden har två anslutningar: Anod och Katod (eller + och -). Ena sidan av dioden kan ha en ring och det brukar oftast då vara katoden.</div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Vilka typer finns det?'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Vilka typer finns det?'''</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast [[Tyristor]], SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Kisel PNPN-dioden, kallas oftast [[Tyristor]], SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en lysade uppfinning...</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en lysade uppfinning...</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* [[Zenerdiod]] - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Zenerdiod]] - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> </del>* [[Transientskyddsdioder]]. Dessa används som skydd emot korta överspänningar - transienter.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>* [[Transientskyddsdioder]]. Dessa används som skydd emot korta överspänningar - transienter.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Funktion'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Funktion'''</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l21">Rad 21:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 20:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Tips och tricks och sådant du inte får missa'''</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Schottkydioder har ett sjunkande framspänningsfall vid stigande temperatur. Därför går det INTE att parallelkoppla schottkydioder utan speciella åtgärder.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></del></div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Diodekvationen'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Diodekvationen'''</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><del style="font-weight: bold; text-decoration: none;"></del></div></td><td colspan="2" class="diff-side-added"></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln <br></div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>När dioden leder är spänningen över den ungefär 0.7V. Behöver man ett bättre I-U samband kan man använda formeln <br></div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)''<br></div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>''I = Is*( e^( Vf/(n*Vt) ) - 1)''<br></div></td></tr>
</table>
Blueint
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=2632&oldid=prev
Bengt-re den 28 maj 2008 kl. 21.06
2008-05-28T21:06:44Z
<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 maj 2008 kl. 21.06</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l8">Rad 8:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 8:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en lysade uppfinning...</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * [[Lysdiod]]. Se andra sidor - en lysade uppfinning...</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[</ins>Zenerdiod<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]] </ins>- används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.</div></td></tr>
</table>
Bengt-re
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=2622&oldid=prev
Bengt-re den 28 maj 2008 kl. 20.28
2008-05-28T20:28:13Z
<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 maj 2008 kl. 20.28</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l11">Rad 11:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 11:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar.</div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> * [[Transientskyddsdioder]]. Dessa används som skydd emot korta överspänningar - transienter.</ins></div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Funktion'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Funktion'''</div></td></tr>
</table>
Bengt-re
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=2609&oldid=prev
Bengt-re den 28 maj 2008 kl. 18.40
2008-05-28T18:40:39Z
<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 maj 2008 kl. 18.40</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l4">Rad 4:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 4:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Vilka typer finns det?'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Vilka typer finns det?'''</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Kisel PN-dioden, används till likriktning bland mycket annat.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Kisel PNPN-dioden, kallas oftast Tyristor, SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Kisel PNPN-dioden, kallas oftast <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[</ins>Tyristor<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]]</ins>, SCR. Det är en tändbar diod (den börjar leda först då man lägger en tändpuls på styret - den slocknar när strömmen faller under en hållström)</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td></tr>
</table>
Bengt-re
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=2608&oldid=prev
Bengt-re den 28 maj 2008 kl. 18.39
2008-05-28T18:39:53Z
<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 maj 2008 kl. 18.39</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l7">Rad 7:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 7:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * GTO-tyristor. Samma som ovan, men släckbar även utan att strömmen faller under hållströmmen. En komponent som i många sammanhang idag ersatts av IGBT och i viss mån MOSFET.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Lysdiod. Se andra sidor - en lysade uppfinning...</div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">[[</ins>Lysdiod<ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">]]</ins>. Se andra sidor - en lysade uppfinning...</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha det lägsta temperaturberoendet.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</div></td></tr>
</table>
Bengt-re
https://elektronikforumet.com/wiki/index.php?title=Diod&diff=2607&oldid=prev
Bengt-re den 28 maj 2008 kl. 18.39
2008-05-28T18:39:38Z
<p></p>
<table style="background-color: #fff; color: #202122;" data-mw="interface">
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<col class="diff-marker" />
<col class="diff-content" />
<tr class="diff-title" lang="sv">
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">← Äldre version</td>
<td colspan="2" style="background-color: #fff; color: #202122; text-align: center;">Versionen från 28 maj 2008 kl. 18.39</td>
</tr><tr><td colspan="2" class="diff-lineno" id="mw-diff-left-l8">Rad 8:</td>
<td colspan="2" class="diff-lineno">Rad 8:</td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * PIN-diod. En diod som har den udda egenskapen att den uppvisar en negativ resistans. Detta gör den användbar som förstärkarkomponent i resonatorer.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Lysdiod. Se andra sidor - en lysade uppfinning...</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Lysdiod. Se andra sidor - en lysade uppfinning...</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker" data-marker="−"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #ffe49c; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">den </del>lägsta <del style="font-weight: bold; text-decoration: none;">temperaturdriften</del>. </div></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div> * Zenerdiod - används som spänningsreferens, överspänningsskydd, spänningsregulator i parallelregulatorer. Det är en diod som i framriktningen är som en vanlig kiseldiod, men i backriktningen har ett väldefinierat knä där den börjar leda tämligen brant. Zenerdioder är temperaturberoende, dock så brukar zenerdioder med en genombrottsspänning på ungefär 5,6V ha <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">det </ins>lägsta <ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;">temperaturberoendet.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> * Fotodiod, en diod med blottad PN-övergång som reagerar på ljus. Tämligen låg känslighet, men de är snabba.</ins></div></td></tr>
<tr><td colspan="2" class="diff-side-deleted"></td><td class="diff-marker" data-marker="+"></td><td style="color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #a3d3ff; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div><ins style="font-weight: bold; text-decoration: none;"> * Lavinfotodiod, en känsligare (och mycket dyrare) fotodiod, förspänns ofta med höga spänningar</ins>.</div></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><br/></td></tr>
<tr><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Funktion'''</div></td><td class="diff-marker"></td><td style="background-color: #f8f9fa; color: #202122; font-size: 88%; border-style: solid; border-width: 1px 1px 1px 4px; border-radius: 0.33em; border-color: #eaecf0; vertical-align: top; white-space: pre-wrap;"><div>'''Funktion'''</div></td></tr>
</table>
Bengt-re