Skillnad mellan versioner av "Värmeledning genom material"

Från ElektronikWikin
Hoppa till navigering Hoppa till sök
(inklipp från diskussionstråden)
 
(omgjord)
Rad 1: Rad 1:
'''blueint:'''
Med inspiration från tråden "[http://www.electronics-related.com/sci.electronics.design/thread/131660/diy-thermal-vias.php electronics-related.com: DIY thermal vias]" (2009)..
Funderar lite angående värmeledning:


Om man har en bit material med dimensionerna 2 mm tjock och en yta på 5 x 5 mm som har den termiska konduktiviteten 57,26 W/(m*K). Man tillför 5 W på ena sidan, hur varmt blir det på motsatt sida efter en tid som överstiger den rena uppvärmningen?
Ett material med dimensionerna 2 mm tjock och en yta på 5 x 5 mm som har den termiska konduktiviteten {{nowrap|57,26 W/(m*K).}}  Tillförs {{nowrap|5 W}} på ena sidan.  Hur varmt blir det på motsatt sida efter en tid som överstiger uppvärmningen av materialet?


Kretskortet runtom leder iofs en del (1,7 W/(m*K)) men för enkelhetens skulle borde de gå att utgå från en ideal omgivning som är helt neutral.
Kretskortet av FR-4 klass leder {{nowrap|1,7 W/(m*K)}} men kan för enkelhetens skull ses som ideal omgivning som är helt neutral.


Kikade här men blev inte så mycket klokare:
<math>W</math> - watt
http://people.rit.edu/~rfaite/courses/ht/solutions/Ch%203/P3_45.pdf
<math>m</math> - meter
 
<math>K</math> - kelvin
Vill kanske helst kunna omvandla 2 x 5 x 5 mm och 57,26 W/(m*K) till ett K/W värde.
 
W - watt
m - meter
K - kelvin
 
Hittade dock en bättre uppställning här:
http://www.csun.edu/~lcaretto/me375/hw04.doc
 
Där ges den termiska resistansen för en glassruta 1,2 x 2,0 meter (2,4 m²) med tjockleken 6 mm och 0,78 W/(m*K) som:


I en värmeflödesberökning från [http://www.csun.edu/~lcaretto/me375/hw04.doc csun.edu] ges den termiska resistansen för en glassruta med dimensionerna 1,2 x 2,0 meter (2,4 m²), tjockleken 6 mm och termiska konduktiviteten {{nowrap|0,78 W/(m*K)}} som:<br>
<math>Termisk\ resistans\ =\ \frac{L}{kA} = \frac{m*K}{0,78 W}\times\frac{0,006\ [m]}{2,4\ [m^2]}\ =\ \frac{K}{W}</math>
<math>Termisk\ resistans\ =\ \frac{L}{kA} = \frac{m*K}{0,78 W}\times\frac{0,006\ [m]}{2,4\ [m^2]}\ =\ \frac{K}{W}</math>


Alltså för detta fall bör det bli:
Översatt till fallet med kylfläns blir detta:<br>
 
<math>Termisk\ resistans\ =\ \frac{1}{termisk\ konduktans}\ \frac{m\times{K}}{W}\times\frac{tjocklek}{area}\ \frac{m}{m^2}\ =\ \frac{K}{W}</math>
<math>Termisk\ resistans\ =\ \frac{1}{termisk\ konduktans}\ \frac{m\times{K}}{W}\times\frac{tjocklek}{area}\ \frac{m}{m^2}\ =\ \frac{K}{W}</math>


Med insatta värden:
Med insatta värden:<br>
 
<math>Termisk\ resistans\ =\ \frac{1}{57,26}\ \frac{m\times{K}}{W}\times\frac{0,002}{0,005\times0,005}\ \frac{m}{m^2}\ =\ 1,4\ \frac{K}{W}</math>
<math>Termisk\ resistans\ =\ \frac{1}{57,26}\ \frac{m\times{K}}{W}\times\frac{0,002}{0,005\times0,005}\ \frac{m}{m^2}\ =\ 1,4\ \frac{K}{W}</math>


Med 5 W tillförd effekt bör temperaturdifferansen bli 7,0 K.
<math>Temperatur differens\ =\ 5\ W\times\ \1,4\ \frac{K}{W}\ =\ 7,0\ \K</math>
 
Anledningen till det hela är om man kan använda en "slug" med lödtenn för att avleda tillräckligt värme från en komponent som utvecklar värme. Kanske lödtennet till och med kan tjäna som koppling mellan chip till kylfläns?
 
'''xxargs:'''
fylla viahål med lödtenn i tron att det öka värmeöverföringen mellan tex ovansidan och kylande bottensidan av ett kretskort - i praktiken knappt märks någon alls i förbättring utan allt hänger på kopparens tjocklek i väggen i viagenomföringen, längden på viahålet och hur många av dessa man lyckas få in på den givna ytan som tex. under en ytmonterad effektrissa/RF-förstärkare...


värmeflödet i ett homogent material sprider sig i kon/pyramidform i ungefär 45 grader vinkel från kanten/omkretsen av hotspot
Med 5 W tillförd effekt blir temperaturdifferansen 7,0 K (eller 7 °C).


om ytorna är något så när jämnslipade så skall man helst låta det trycka metall mot metall med visst presstryck då även ett mycket tunt lager kylpasta försämrar värmeöverföringen drastiskt. Detta är viktigt med ytor med hög värmebelastning och kylpasta hjälper bara om det är grövre ojämna ytor med mycket luftgap som tryck emot varandra
Viahål fyllda med lödtenn mellan t.ex ovansida och kylande bottensida av ett kretskort är i praktiken knappt märkbart. Det är i stort sett helt beroende av kopparens tjocklek viagenomföringarnas väggar, längden på viahålet, antal inom den givna ytan under t.ex en ytmonterad effekttransistor.


'''blueint:'''
Värmeflödet i ett homogent material sprider sig i en kon/pyramidform, i ungefär 45 graders vinkel från kanten/omkretsen av en hetpunkt (hotspot).
Det var denna tråd som inspirerade samt att jag hittade en intressant lysdiod på ELFA:
[http://www.electronics-related.com/sci.electronics.design/thread/131660/diy-thermal-vias.php electronics-related.com: DIY thermal vias] (2009)


Termisk konduktivitet: [W/(m*K)]
Den bästa värmeöverföringen fås med med direktkontakt mellan metall mot metall om ytorna är något så när jämnslipade och med visst presstryck. Då även ett mycket tunt lager kylpasta försämrar värmeöverföringen drastiskt. Detta är viktigt med ytor med hög värmebelastning och kylpasta hjälper bara om det är grövre ojämna ytor med mycket luftgap som trycker mot varandra.
Sn-2.5Ag-0.8Cu-0.5Sb 57.26
Copper (Cu)         393 - 401
Lödtenn smälter vid 216 °C medan koppar kräver 1084 °C.


Så att som i diskussionstråden ovan använda koppartrådar fastlödda mot föremålet som skall kylas verkade rätt lockande för lösa kylning utan kylpasta, köpe-flänsar, eller där utrymmet är trångt.
{| class="wikitable sortable"
! Material !! Termisk konduktivitet<br>[W/(m*K)] !! Smältpunkt<br>[°C]
|-
| Sn-2.5Ag-0.8Cu-0.5Sb || 57.26      || 215 - 217
|-
| Copper (Cu)          || 393 - 401  || 1084
|}


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
*[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=2&t=66391 EF: Fundering angående termisk ledningsförmåga till K/W]
*[http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=2&t=66391 EF: Fundering angående termisk ledningsförmåga till K/W]
*[http://www.benchtest.com/tester.html benchtest.com: Heat Sink Tester]
*[http://www.benchtest.com/tester.html benchtest.com: Heat Sink Tester]
*[http://people.rit.edu/~rfaite/courses/ht/solutions/Ch%203/P3_45.pdf rit.edu: solutions/Ch 3/P3_45.pdf]

Versionen från 9 juni 2013 kl. 01.38

Med inspiration från tråden "electronics-related.com: DIY thermal vias" (2009)..

Ett material med dimensionerna 2 mm tjock och en yta på 5 x 5 mm som har den termiska konduktiviteten 57,26 W/(m*K). Tillförs 5 W på ena sidan. Hur varmt blir det på motsatt sida efter en tid som överstiger uppvärmningen av materialet?

Kretskortet av FR-4 klass leder 1,7 W/(m*K) men kan för enkelhetens skull ses som ideal omgivning som är helt neutral.

- watt - meter - kelvin

I en värmeflödesberökning från csun.edu ges den termiska resistansen för en glassruta med dimensionerna 1,2 x 2,0 meter (2,4 m²), tjockleken 6 mm och termiska konduktiviteten 0,78 W/(m*K) som:

Översatt till fallet med kylfläns blir detta:

Med insatta värden:

Misslyckades med att tolka (syntaxfel): {\displaystyle Temperatur differens\ =\ 5\ W\times\ \1,4\ \frac{K}{W}\ =\ 7,0\ \K}

Med 5 W tillförd effekt blir temperaturdifferansen 7,0 K (eller 7 °C).

Viahål fyllda med lödtenn mellan t.ex ovansida och kylande bottensida av ett kretskort är i praktiken knappt märkbart. Det är i stort sett helt beroende av kopparens tjocklek viagenomföringarnas väggar, längden på viahålet, antal inom den givna ytan under t.ex en ytmonterad effekttransistor.

Värmeflödet i ett homogent material sprider sig i en kon/pyramidform, i ungefär 45 graders vinkel från kanten/omkretsen av en hetpunkt (hotspot).

Den bästa värmeöverföringen fås med med direktkontakt mellan metall mot metall om ytorna är något så när jämnslipade och med visst presstryck. Då även ett mycket tunt lager kylpasta försämrar värmeöverföringen drastiskt. Detta är viktigt med ytor med hög värmebelastning och kylpasta hjälper bara om det är grövre ojämna ytor med mycket luftgap som trycker mot varandra.

Material Termisk konduktivitet
[W/(m*K)]
Smältpunkt
[°C]
Sn-2.5Ag-0.8Cu-0.5Sb 57.26 215 - 217
Copper (Cu) 393 - 401 1084

Externa länkar