Skillnad mellan versioner av "Ytmonterade"
Peterh (diskussion | bidrag) |
Peterh (diskussion | bidrag) |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter. | Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter. | ||
En bra hjälp är "The SMD Code Book" där du enkelt kan söka efter dom koder som ytmonterade komponeter är märka med. Du hittar den på adressen http://www.marsport.org.uk/smd/mainframe.htm | En bra hjälp är "The SMD Code Book" av R P Blackwell, där du enkelt kan söka efter dom koder som ytmonterade komponeter är märka med. Du hittar den på adressen http://www.marsport.org.uk/smd/mainframe.htm. | ||
Det finns också en annan referens med samma namn "THE SMD CODEBOOK" (ingen hänvisning till den som gkort den?) som innehåller bra beskrivningar och kapslingsexempel, du hittar den på adresen http://www.ft.unicamp.br/telecom/wp-content/uploads/2010/08/SMD-Codebook.pdf | |||
Versionen från 24 oktober 2012 kl. 08.48
Trots att man kan tro att detta är nytt togs det fram under 60'talet, men det tog tills 80'talet innan det blev allmännt använt. Vi kan tacka IBM för mycket av det grundläggande arbetet.
Fördelarna är främst bättre egenskaper i termineringarna (benen) genom lägre induktans. Dessutom kan man montera komponenter på båda sidor på kortet, vilket drastiskt ökar den aktiva ytan. Det är också enklare att automatmontera komponenter.
En bra hjälp är "The SMD Code Book" av R P Blackwell, där du enkelt kan söka efter dom koder som ytmonterade komponeter är märka med. Du hittar den på adressen http://www.marsport.org.uk/smd/mainframe.htm.
Det finns också en annan referens med samma namn "THE SMD CODEBOOK" (ingen hänvisning till den som gkort den?) som innehåller bra beskrivningar och kapslingsexempel, du hittar den på adresen http://www.ft.unicamp.br/telecom/wp-content/uploads/2010/08/SMD-Codebook.pdf
Passiva
Passiva komponenter finns i alla möjliga storlekar. Vanligaste för hobby är nog 0805 (imperial) eller 0603 (imperial). Nummrena kommer från att den typiskt är 0.08" x 0.05" eller 0.06" x 0.03". Märk att jag skrev ut (imperial) för det finns naturligtvis en liknande för komponenter där man anger måtten i mm (metric). En 0402 (imperial) 0.04" x 0.02" är exempelvis en 1005 (metric) som då är 1.0mm x 0.5mm.
Den minsta just nu är 01005 (imperial) eller då 0402 (metric). Den är 0.4mm x 0.2mm och säkert ett helsike att löda för hand. Nedan en bild på en sådan komponent liggandes på min klocka.
Dioder
"Fyrkantiga"
* SOD 106A - 2,5x5,5 mm kapsel, tämligen vanlig i små switchomvandlare. * SOD 110 - 2,1x1,4 mm kapsel. * SMB - 3,6x4,4 mm. En äldre, men tämligen vanlig kapsel. * SMA - 2,7x5 mm. * SMC - 5,9x7,8 mm.
"Runda"
* SOD 80 - 1,6x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel. * SOD 87 - 2,1x3,6. Äldre - troligen utgående kapsel. * MELF - 2,7x5,2.
"SOT lookalike"
* SOT 23 - 2,8x2,5 mm. 3-bens kapsel - observera att dessa finns med olika pionout!!! * SOT 143 - 3.0x2,5 mm 4-bens kapsel - vanlig för dubbeldioder och liknande.
"Större kapslar"
* D-Pak - 6,5-7,0x6.0 mm - Finns lite olika varianter av dessa - läs databladet innan konstruktion!!
Transistorer
SOT - Small Outline Transistor;
SOT23 SOT143
Nedan en bild på en SOT23 (3 ben) och en SOT143 (4 ben). Nedanför en SOT89.
Dual in-line
SO(IC) - Small Outline (Integrated Circuit); 1.27mm pitch.
SSOP - Shrink Small Outline Package; 0.8 eller 0.635mm pitch.
QSOP - Quarter-size Small Outline Package; 0.635mm pitch mellan benen.
VSOP - Very Small Outline Package; Typiskt 0.4mm elller 0.5mm pitch.
Quad in-line
PLCC - Platic Leaded Chip Carrier
QFP - Quad Flat Pack
QFN - Quad Flat pack No-leads
Grid arrays
BGA - Ball Grid Array
CSP - Chip Scale Package; Brukar man kalla BGAer som är väldigt små.
LGA - Land Grid Array